De känner inte längre fruktan för slutet

I SLUTET av 1970-talet blev Gary och Karen övertygade om att slutet för den här världen var nära. Så de flyttade ut på landet och bestämde sig för att bli helt självförsörjande. De ville överleva.

För att få den kunskap de behövde köpte de böcker, gick på kurser och talade med så många människor som möjligt. De började odla grönsaker och planterade 50 dvärgfruktträd. De samlade på sig ett lager av frön och skaffade olika verktyg. De lärde sig att odla och att konservera matvaror. En vän lärde dem att slakta djur och att stycka och ta vara på köttet. Karen lärde sig att känna igen växter och rötter i skogen så att de skulle kunna äta dem om matförråden tog slut. Gary lärde sig att göra bränsle av majs, att bygga en vedeldad spis av metall och att bygga ett hus där de kunde vara oberoende av omvärlden.

”Eftersom världsförhållandena var så hemska trodde jag att slutet för vår civilisation var nära”, säger Karen. Och Gary fortsätter: ”Som många andra ungdomar arbetade jag aktivt för att försöka stoppa rasismen, Vietnamkriget och all korruption. Men jag blev snabbt besviken. Det verkade som om människorna var på väg att utrota sig själva.”

”En gång när jag hade en ledig kväll tog jag fram en bibel och läste från Matteus till Uppenbarelseboken”,  säger Gary. ”Under de nästföljande fyra kvällarna läste jag den här delen av Bibeln en gång till. Morgonen därpå sade jag till Karen: ’Vi lever i de sista dagarna. Gud kommer snart att ingripa och rensa upp här på jorden. Vi måste hitta dem som kommer att få överleva.’” Gary och Karen gick till det ena samfundet efter det andra och sökte efter människor som ville förbereda sig för slutet.

Det dröjde inte länge förrän ett Jehovas vittne kom och knackade på deras dörr, och ett bibelstudium kom i gång. ”När jag nu verkligen fick veta vad Bibeln säger blev jag väldigt entusiastisk”, berättar Karen. ”Jag hade försökt få reda på sanningen om ändens tid, och nu hade jag till slut fått svar på mina frågor. Det fanns ett säkert hopp för framtiden. Och ännu bättre, jag började utveckla en vänskap med min himmelske Fader, universums Skapare och Gud.”

Gary säger: ”Mitt liv fick verkligen mening. När jag väl hade börjat studera Bibeln kunde jag inte få nog. Jag läste olika profetior och undersökte bevisen för att de skulle uppfyllas och blev övertygad om att Gud snart kommer att ingripa. Jag tänkte: ’Människor borde förbereda sig, men inte för en katastrof utan för det liv som Gud vill att vi ska leva.’” Gary och Karen fick verkligen en positiv syn på framtiden. I stället för att oroa sig för världens undergång blev de övertygade om att Gud ska ta bort de problem som plågar mänskligheten och göra jorden till ett paradis.

Vad gör Gary och Karen nu, 25 år senare? Karen säger: ”Jag försöker hela tiden stärka min kärlek till Jehova Gud och min tro på honom, och jag försöker hjälpa andra att också göra det. Gary och jag stöttar varandra så att vår familj kan vara stark och förenad i tillbedjan av Gud. Vi försöker vara väl organiserade, och vi anstränger oss för att leva enkelt för att kunna inrikta oss på andra och på vad de behöver.”

Gary säger: ”Jag ber ofta att Guds rike ska komma så att miljontals människor ska kunna få det bättre. Varje gång jag tar del i arbetet med att sprida de goda nyheterna om Guds rike ber jag att jag ska få träffa åtminstone någon som jag kan berätta om Bibelns hopp för. I över 25 år har Jehova kärleksfullt besvarat mina böner. Karen och jag är övertygade om att Jehova snart kommer att genomföra enorma förändringar på jorden, men vi känner inte längre någon fruktan för slutet.” (Matteus 6:9, 10; 2 Petrus 3:11, 12)

[Bild på sidan 9]

Gary och Karen är glada att de nu med hjälp av Bibeln kan ge människor ett hopp.