Låt dig inte luras

DON QUIJOTE är en välkänd romanfigur som skapades av den spanske författaren Miguel de Cervantes (1547–1616) i hans klassiska verk som fick namn efter hjälten. Don Quijote fyller sinnet med legender och fabler om modiga riddare i blanka rustningar som undsätter vackra kvinnor i nöd. Snart börjar hans fantasi skena i väg, och han tror att han själv är en ädel riddare. I ett välkänt avsnitt tror han att en rad väderkvarnar är en skara hotfulla jättar och går till attack. Han är helt övertygad om att han är i Guds tjänst när han försöker döda ”jättarna”. Det hela slutar med att han blir fullständigt förödmjukad.

Man kanske kan skratta åt Don Quijote eftersom han är en påhittad karaktär, men att lura sig själv i verkliga livet är sällan lika underhållande. Tänk till exempel på en alkoholist som tror att han dricker lagom mycket, men i stället förstör han sin hälsa och förlorar sin familj. Eller tänk på dem som drabbas av anorexi, och som tror att de är välnärda och friska, men som i verkligheten svälter sig själva till döds.

Kan vem som helst bli lurad? Tråkigt nog är svaret ja. Faktum är att alla befinner sig i riskzonen för att bli bedragna och vilseledda. Det gäller även när det handlar om våra religiösa uppfattningar, vilket kan få förödande konsekvenser. På vilket sätt? Hur kan vi skydda oss mot att bli vilseledda eller bedragna?

Farorna med att bli lurad

Att bedra, lura och vilseleda innebär att föra någon bakom ljuset eller att få någon att tro på något som inte är sant. Det kan handla om att lura på andra falska uppfattningar, vilket kan resultera i okunskap,  förvirring och hjälplöshet. Den som vill lura någon brukar ta till lömska metoder. En person som inte förstår att han blivit avsiktligt lurad, och därför hålls i ett tillstånd av okunskap, förvirring och hjälplöshet, är faktiskt i stor fara.

Det sorgliga är att den som har blivit lurad eller bedragen många gånger klamrar sig fast vid sin uppfattning, trots att den bevisligen är felaktig. Han kanske blir så känslomässigt bunden vid det han tror på att han helt enkelt vägrar lyssna eller inse att det finns bevis som talar för det motsatta.

Är vi i farozonen?

Du kanske undrar: Är det inte överdrivet att säga att alla människor riskerar att bli lurade när det gäller religiösa trosuppfattningar? Nej, det är det inte. Det beror på att Satan, Djävulen, som Jesus kallade ”lögnens fader”, hela tiden försöker lura och bedra oss. (Johannes 8:44) Satan beskrivs i Bibeln som ”denna tingens ordnings gud”. Han har ”förblindat” miljoner människors sinnen historien igenom. (2 Korinthierna 4:4) Bibeln säger att han nu, i vår tid, ”vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:9)

Satan började vilseleda mänskligheten redan från första början. Han lurade Eva så att hon trodde att hon inte behövde lyda Skaparens lagar och att hon kunde ”bli som Gud och veta vad som är gott och ont”, dvs. själv bestämma vad som är gott och ont. (1 Moseboken 3:1–5, fotnoten) Det var det första stora bedrägeriet, för trots att människor hade fått frihet att välja vad de skulle göra så var de inte skapade med förmågan att bestämma vad som är rätt och fel. Det är bara Gud själv, som Skapare och den Högste i universum, som har den rätten och myndigheten. (Jeremia 10:23; Uppenbarelseboken 4:11) Vilken vanföreställning att tro att rätten att välja mellan gott och ont är detsamma som rätten att bestämma vad som är gott och ont! Det är tyvärr en fälla som vi ofullkomliga människor har lätt att falla i.

Kan det hända dig?

Man kan vara känslomässigt bunden vid trosuppfattningar som gått i arv i århundraden, från generation till generation. Men betyder det nödvändigtvis att de är sanna? Den bibliska historien visar att när Jesu apostlar var döda tog det inte lång tid innan svekfulla män inom den kristna församlingen började ”förvränga sanningen för att dra bort lärjungarna efter sig”. (Apostlagärningarna 20:29, 30) De förde människor bakom ljuset på ett försåtligt sätt med hjälp av ”övertalande argument” och ”genom den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition”. (Kolosserna 2:4, 8)

Är det annorlunda i dag? Nej, egentligen inte. Aposteln Paulus varnade för att förhållandena skulle bli värre ”i de sista dagarna”, den tid vi upplever nu. Han skrev: ”Onda människor och bedragare skall gå längre och längre i ondska; de vilseleder och blir själva vilseledda.” (2 Timoteus 3:1, 13)

Med tanke på detta gör vi väl i att ta Paulus varning på allvar: ”Följaktligen skall den som menar att han står se till att han inte faller.” (1 Korinthierna 10:12) När Paulus talar om att ”stå” eller ”falla” handlar det om en människas förhållande till Gud. Man har faktiskt blivit ordentligt vilseledd om man tror att man inte kan bli lurad av Satan. Det finns ingen som är immun mot hans ”lömska angrepp”. (Efesierna 6:11, fotnoten) Detta faktum är anledningen till att Paulus skrev till sina medkristna: ”Jag är rädd för att liksom ormen förledde Eva genom sin list, så skall era sinnen på ett eller annat sätt fördärvas och dras bort från den uppriktighet och den renhet som tillkommer Kristus.” (2 Korinthierna 11:3)

 Hur kan du skydda dig mot att bli vilseledd?

Så vad kan du göra för att inte bli förd bakom ljuset av Satan? Hur kan du veta om du tillber Gud ”med ande och sanning”? (Johannes 4:24) Använd de förmågor som Jehova Gud har gett dig. Han har gett dig ”tankeförmåga” så att du kan skilja det som är sant från det som är falskt. (1 Johannes 5:20, fotnoten) Han har också gett dig möjlighet att kunna genomskåda Satans metoder eller avsikter. (2 Korinthierna 2:11) Jehova har faktiskt sett till att vi har allt som behövs för att stå emot Satans försök att vilseleda oss. (Ordspråksboken 3:1–6; Efesierna 6:10–18)

Till vårt skydd har Gud gett oss ett hjälpmedel som är fullständigt pålitligt. Vad är det? Det är Bibeln, och Paulus uppmuntrade sin medarbetare Timoteus att helt lita på Guds ord i religiösa frågor. Paulus varnade Timoteus för ”onda människor och bedragare” och uppmanade honom att stå emot dem genom att grunda sin tro på ”de heliga skrifterna”, dvs. på Guds ord. (2 Timoteus 3:15)

Det finns naturligtvis de som menar att alla som tror på Gud och på Bibeln är vilseledda. Men i själva verket är det de som envist slår ifrån sig bevisen för en Skapare och bevisen för att Bibeln är Guds inspirerade ord som har blivit lurade. * (Romarna 1:18–25; 2 Timoteus 3:16, 17; 2 Petrus 1:19–21)

I stället för att bli vilseledd av den ”’kunskap’ som med orätt kallas så” kan du använda Bibeln för att ta reda på vad som är sant. (1 Timoteus 6:20, 21) Du kan göra likadant som de män och kvinnor som Paulus predikade för i Berea. De var ”ädlare till sinnes”, för de ”tog emot ordet med allra största villighet”. De trodde på det som Paulus lärde ut, men de nöjde sig inte bara med det, utan ”forskade dagligen i Skrifterna för att veta om det förhöll sig så med dessa ting”. (Apostlagärningarna 17:11)

Tveka inte att granska din tro på det sättet. Innan vi godtar något som sanning bör vi  följa Bibelns uppmaning: ”Förvissa er om allt.” (1 Thessalonikerna 5:21) Mot slutet av det första århundradet v.t. uppmanade aposteln Johannes sina medtroende: ”Ni älskade, tro inte varje inspirerat uttalande, utan pröva de inspirerade uttalandena för att se om de kommer från Gud.” (1 Johannes 4:1) Trots att en viss religiös uppfattning verkar vara ”inspirerad” – komma från Gud – gör man ändå väl i att jämföra den med Bibeln för att se om den har en säker grund innan man godtar den som sanning. (Johannes 8:31, 32)

Praktisera det du lär dig

Men det krävs något mer. Lärjungen Jakob skrev: ”Bli ordets görare och inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva med ett falskt resonemang.” (Jakob 1:22) Det räcker inte med att veta vad Bibeln lär. Man måste också omsätta sina kunskaper i praktiken. Hur då? Genom att göra det som Gud uppmanar oss att göra och inte göra det han fördömer.

Ett exempel är det moraliska sammanbrottet i samhället. Visar inte det hur Satan har lyckats vilseleda människor så att de tror att de kan strunta i Guds morallagar utan att drabbas av några konsekvenser? Inte undra på att aposteln Paulus gav de kristna den här rättframma varningen: ”Bli inte vilseledda: Gud lurar man inte. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Galaterna 6:7)

Var inte som den ”dåraktige man” som Jesus beskrev. Mannen hörde visserligen vad Jesus sade, men han praktiserade det inte. Precis som romanfiguren Don Quijote, som lurades av sin egen livliga fantasi, blev mannen vilseledd, eftersom han trodde att han kunde bygga ett stabilt och säkert hus på en porös och osäker grund av sand. Försök i stället likna mannen som ”byggde sitt hus på klippan”. Jesus kallade den här mannen ”omdömesgill”, eftersom han hörde vad Jesus sade och dessutom gjorde så. (Matteus 7:24–27)

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidorna 12, 13]

Skenet kan bedra

Den svenske konstnären Oscar Reutersvärd (1915–2002) gjorde sig känd för sina bilder av så kallade omöjliga figurer. Ett exempel ser vi här till vänster. Vid första anblicken verkar de här figurerna vara helt trovärdiga. Men när man tittar närmare inser man att de strider mot allt sunt förnuft. Konstnären har avsiktligt utarbetat de här figurerna för att förvirra eller lura betraktarens öga och sinne.

Det är inte bara omöjliga figurer som ger oss en bild som inte stämmer med verkligheten. För två tusen år sedan gavs den här varningen i Bibeln: ”Se upp: kanske skall det finnas någon som vill föra bort er som sitt byte genom den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition, i överensstämmelse med världens elementära ting och inte i överensstämmelse med Kristus.” (Kolosserna 2:8)

Något som ger extra eftertryck åt den här varningen är att skribenten själv hade blivit vilseledd. Han hade utbildats hos en av de mest aktade religiösa lärarna vid den tiden och hade goda kontakter inom de högsta leden, så han borde varit en av de sista att bli lurad. (Apostlagärningarna 22:3)

Den här mannen, Saul från Tarsos, hade blivit helt övertygad om att alla som inte delade hans religiösa uppfattningar eller följde samma traditioner var fördömda. De judiska ledarna hade gett honom stora befogenheter, och han såg det som sin gudagivna plikt att förfölja alla som vägrade att överge sin kristna tro. Han understödde till och med mordet på en landsman som hade blivit falskt anklagad för hädelse. (Apostlagärningarna 22:4, 5, 20)

Så småningom fick Saul hjälp att inse skillnaden mellan rätt och fel, vad Gud godkänner och vad han inte godkänner. När det gick upp för Saul att han hade fel ändrade han sig, och senare blev den här hängivne mannen känd som Paulus, en av Jesu apostlar. Nu var han inte längre förd bakom ljuset, utan hade insett vad som var sann tillbedjan. (Apostlagärningarna 22:6–16; Romarna 1:1)

Många uppriktiga människor har precis som Paulus varit vilseledda av religiösa uppfattningar som kan liknas vid omöjliga figurer – uppfattningar som kanske verkar rimliga men som inte är grundade på Guds ord. (Ordspråksboken 14:12; Romarna 10:2, 3) Men sedan har de fått hjälp att se sin religion med nya ögon och inse vilka ”frukter” den frambringar i verkligheten. (Matteus 7:15–20) När de får exakt kunskap i Bibeln förändrar de sina uppfattningar och sin livsstil för att få Guds godkännande.

Skulle du vilja följa Paulus exempel och undersöka om det du tror på stämmer med Guds ord, Bibeln? Jehovas vittnen hjälper dig gärna.

[Bildkälla på sidan 10]

Illustration av Doré.