Vilket år förstördes det forntida Jerusalem? – Del två

Vad lertavlorna visar

Det här är den andra av två artiklar som tar upp frågor som har ställts om tidpunkten för Jerusalems första förstöring. Del ett publicerades i Vakttornet för 1 oktober. Artiklarna är resultatet av grundliga efterforskningar och visar vad Bibeln och andra källor säger om frågor som flera läsare har undrat över.

I del ett konstaterade vi:

▪ Historiker menar att Jerusalem förstördes 587 f.v.t. *

▪Bibelns kronologi visar att Jerusalem förstördes 607 f.v.t.

▪ Historiker grundar i första hand sina slutsatser på verk av klassiska historieskrivare och på Ptolemaios kanon.

▪ En del verk av klassiska historieskrivare innehåller betydande faktafel och stämmer inte alltid överens med uppgifterna på kilskriftstavlor. *

BIBELN berättar att judarna skulle vara fångar i Babylon ”tills sjuttio år hade gått”, i uppfyllelse av ”Herrens ord genom Jeremia”. När frigavs de? I ”den persiske kungen Kyros [Cyrus] första regeringsår”. (2 Krönikeboken 36:21, 22, Bibel 2000) Både Bibeln och profanhistorien visar att exilen i Babylon slutade efter att Cyrus hade erövrat Babylon, då han frigav judarna. De återvände till Jerusalem 537 f.v.t. Eftersom Bibeln uttryckligen säger att exilen varade i 70 år, måste den ha börjat 607 f.v.t.

Men de flesta historiker menar att Jerusalem förstördes 587. I så fall varade exilen bara i 50 år. Vad är deras argument? Deras beräkningar grundar sig på forntida kilskriftstexter som ger upplysningar om Nebukadnessar II och hans efterträdare.¹ Många av de här texterna skrevs under eller omkring tiden för Jerusalems förstöring. Men hur pålitliga är de beräkningar som pekar på 587? Vad visar kilskriftstexterna egentligen?

För att besvara de frågorna ska vi se närmare på tre typer av kilskriftstexter som historiker ofta hänvisar till: 1) De babyloniska krönikorna, 2) affärsdokument och 3) lertavlor med astronomiska uppgifter.

 ● De babyloniska krönikorna.

Vad innehåller de? De babyloniska krönikorna är ett antal kilskriftstavlor som redogör för viktiga händelser i den babyloniska historien.²

Vad har experter sagt? R. H. Sack, en framstående kilskriftsexpert, säger att krönikorna berättar om viktiga händelser, men innehåller många luckor. * Han skrev att historiker måste undersöka ”ytterligare källor ... i hopp om att kunna avgöra vad som verkligen inträffade under den här perioden”.

Vad visar fakta? De babyloniska krönikorna ger ingen fullständig bild av historien.³ (Se  rutan nedan.) Det man måste fråga sig är: Hur pålitliga är slutsatser som görs med sådana ofullständiga uppgifter som grund?

● Affärsdokument.

Vad innehåller de? De flesta affärsdokument från den nybabyloniska tiden är kvitton från olika ekonomiska transaktioner. I de flesta fall angavs vilken dag, vilken månad och vilket år under den regerande kungen som affären gjordes. På en tavla står det till exempel: ”Nisan, 27:e dagen, i Nebukadressars [Nebukadnessar II:s], Babylons kungs, 11:e år.”⁴

När kungen dog eller avsattes och en ny kung tillträdde tronen, betraktades de återstående månaderna av det året som den nye regentens tronbestigningsår. *⁵ Tronskiftet mellan två regenter inträffade alltså under ett och samma babyloniska kalenderår. Logiskt sett bör därför kilskriftstavlor från den nye regentens tronbestigningsår vara daterade någon av månaderna efter den föregående kungens sista månad på tronen.

Vad har experter sagt? R. H. Sack undersökte många affärsdokument från den nybabyloniska perioden. Sack skrev redan 1972  att nya opublicerade texter från British Museum som han hade fått granska ”helt kullkastar” tidigare slutsatser om övergången från Nebukadnessar II till hans son Amel-Marduk (Evil-Merodak).⁶ På vilket sätt? Sack visste att kilskriftstavlor uppgav att Nebukadnessar II fortfarande var vid makten under den sjätte månaden av hans sista (43:e) år. Men de opublicerade tavlorna visade sig vara från den efterföljande kungens, Amel-Marduks, tronbestigningsår, och de var daterade den fjärde och den femte månaden under samma år enligt den traditionella kronologin.⁷ Affärsdokumenten motsäger alltså den traditionella kronologin.

Vad visar fakta? Det finns fler övergångar mellan olika kungar som väcker frågetecken. En kilskriftstext säger till exempel att Nebukadnessar II fortfarande var vid makten den tionde månaden under sitt sista regeringsår, dvs. sex månader efter att hans efterträdare antas ha börjat regera.⁸ Ytterligare en motsägelse ser vi när det gäller övergången mellan Amel-Marduk och Neriglissar.⁹

Varför är de här uppgifterna av intresse? Som vi nämnde tidigare finns det luckor i de babyloniska krönikorna, vilket tyder på brister i kronologin.¹⁰ Kan det ha funnits andra regenter mellan de här kungarna? I så fall måste den nybabyloniska perioden utökas med deras regeringstider. Så varken de babyloniska krönikorna eller forntida affärsdokument kan betraktas som en tillräckligt säker grund för att slå fast att Jerusalem förstördes 587. *

● Lertavlor med astronomiska uppgifter.

Vad innehåller de? På de här kilskriftstavlorna beskrivs solens, månens, planeternas och stjärnornas positioner samtidigt som det ges historisk information, till exempel regeringsåret för en viss kung. Längst ner här på sidan ser vi en astronomisk kalender som nämner en månförmörkelse som inträffade under den första månaden i första året av kung Mukin-zeris regering.¹¹

Vad har experter sagt? Forskare är överens om att babylonierna utvecklade omfattande tabeller och listor för att kunna beräkna när månförmörkelser skulle inträffa.¹²

Men kunde babylonierna i efterhand beräkna när månförmörkelser hade skett? Professor John Steele säger: ”Det är möjligt att några av de tidigaste förutsägelserna kan vara  efterhandsberäkningar som gjordes med hjälp av tabeller när texten sammanställdes.” (Kursiverat av oss.)¹³ Professor David Brown menar att de astronomiska texterna innehåller förutsägelser som gjordes strax innan de nedtecknade händelserna inträffade, men han medger att det är möjligt att en del av dessa ”beräkningar gjordes i efterhand av skrivare under 300-talet f.v.t. eller ännu senare”.¹⁴ Om de här beräkningarna gjordes i efterhand, är det då rimligt att betrakta dem som helt tillförlitliga om de inte bekräftas av andra uppgifter?

Och även om en månförmörkelse inträffade ett visst datum, betyder det att tavlans historiska uppgifter som sätts i samband med det datumet är korrekta? Inte nödvändigtvis. Professor R. J. van der Spek förklarar: ”Skrivarna var astrologer, inte historiker.” Han beskriver de historiska avsnitten på tavlorna som ”mer eller mindre amatörmässiga” och säger att sådan historisk information måste ”brukas med försiktighet”.¹⁵

Vad visar fakta? Vi kan ta VAT 4956 som exempel. Den första raden på tavlans framsida lyder: ”Nebukadnessars, Babylons kungs, 37:e år.”¹⁶ Därefter följer en detaljerad beskrivning av månens och planeternas positioner i förhållande till olika stjärnor och stjärnbilder. Även en månförmörkelse nämns. Historiker menar att alla dessa positioner stämmer på förhållandena 568/567 f.v.t. Det skulle innebära att det 18:e året av Nebukadnessar II:s regering, då han ödelade Jerusalem, var 587. Men pekar de här astronomiska observationerna entydigt på 568/567?

Månförmörkelsen som nämns på tavlan beräknades ha inträffat den 15 dagen i den tredje babyloniska månaden, simanu. Det är ett faktum att en månförmörkelse inträffade i månaden simanu, på den dag som motsvarar 4 juli 568 enligt den julianska kalendern. Men det inträffade också en månförmörkelse 20 år tidigare, den 15 juli 588 f.v.t.¹⁷

Och om det är 588 som är Nebukadnessars 37:e år, så innebär det att hans 18:e år var 607 – just det år som stöds av Bibelns redogörelse. (Se  tidslinjen nedan.) Finns det fler uppgifter på VAT 4956 som bekräftar att Jerusalem förstördes 607?

Förutom att tavlan nämner den månförmörkelse vi redan tagit upp, så nämns också 13 observationer av månen och 15 observationer av planeter. Månens och planeternas positioner beskrivs i förhållande till vissa stjärnor eller stjärnbilder.¹⁸ Det nämns också åtta tidsintervaller mellan solens och månens upp- och nedgång.^18a

Eftersom månens position är en så pålitlig grund för beräkningar har forskare noggrant  analyserat de 13 positioner av månen som nämns på VAT 4956. Uppgifterna analyserades med hjälp av ett datorprogram som visar vilken position himlakroppar hade ett visst datum bakåt i historien.¹⁹ Vad blev resultatet? Alla de här positionerna stämmer inte med 568/567, men alla 13 stämmer om man utgår från positionerna 20 år tidigare, dvs. 588/587 f.v.t.

En av de observationer av månen som nämns på VAT 4956, och som stämmer bättre med 588 än med 568, visas här till vänster. Rad 3 på tavlan ger oss uppgiften att månen var i en viss position ”natten den 9 [nisan]”. Men de forskare som först daterade den här observationen till 568 (-567 enligt astronomisk tideräkning) medgav att den stämde in på ”den 8 nisan och inte den 9” år 568. För att kunna datera tavlan till 568 utgick de från att skrivaren av misstag hade skrivit ”9” i stället för ”8”.²⁰ Men månens position enligt rad 3 stämmer exakt med den 9 nisan 588.²¹

Det är tydligt att flera astronomiska uppgifter på VAT 4956 stöder att Nebukadnessar II:s 37:e år var 588, och därigenom stöds även slutsatsen att Jerusalem förstördes år 607 f.v.t. – helt i enlighet med Bibelns skildring.

Varför lita på Bibeln?

I nuläget menar de flesta historiker att Jerusalem förstördes 587. Men bibelskribenterna Jeremia och Daniel säger tydligt att judarnas exil varade i 70 år, inte 50. (Jeremia 25:1, 2, 11; 29:10; Daniel 9:2) Det talar starkt för att Jerusalem förstördes 607. Och som vi har behandlat här finns det också vissa historiska bevis som stöder den slutsatsen.

Gång på gång har forskare ifrågasatt om man kan lita på Bibeln. Men i takt med att man gör nya upptäckter har Bibelns skildring blivit bestyrkt. * De som litar på Bibeln har goda skäl att göra det. De grundar sin uppfattning på övertygande bevis för att Bibeln är historiskt, vetenskapligt och profetiskt exakt. Det gör att de kan lita på att Bibeln är Guds ord. (2 Timoteus 3:16) Varför inte undersöka bevisen själv? Du kan rentav komma fram till samma slutsats.

[Fotnoter]

[Ruta/Tabell på sidan 23]

 (För formaterad text, se publikationen)

DE BABYLONISKA KRÖNIKORNA – HISTORIA MED LUCKOR

De babyloniska krönikorna lämnar endast uppgifter om 35 av de omkring 88 år som traditionellt sett utgör den nybabyloniska perioden.

ETT ÅR UTAN STÖD I KRÖNIKORNA

ETT ÅR MED STÖD I KRÖNIKORNA

BM 21901

BM 21946

BM 35382

NYBABYLONISKA PERIODEN

PERSERRIKET

Nabopolassar

Nebukadnessar II

Amel-Marduk

Nabonid

Neriglissar

Labashi-Marduk

BM 25127

BM 22047

BM 25124

[Bildkälla]

BM 21901 och BM 35382: Foto genom tillmötesgående från British Museum; BM 21946: Copyright British Museum; BM 22047, 25124, 25127: © The Trustees of the British Museum.

[Ruta/Bild på sidan 24]

EN ASTRONOMISK KALENDER – BM 32238

På den här kilskriftstavlan finns en förteckning över ett antal månförmörkelser. Men tavlan utarbetades inte förrän efter den sista månförmörkelsen, vilken inträffade omkring 400 år efter den första. Eftersom skribenten inte kunde observera alla månförmörkelser han nämner, kan han ha använt matematiska beräkningar för att fastställa när de tidigaste förmörkelserna inträffade. Om det inte finns ytterligare stöd för hans slutsatser, är det osäkert om sådana beräkningar ger tillförlitlig kronologisk information.

[Bildkälla]

© The Trustees of the British Museum.

 [Ruta/Bilder på sidorna 26, 27]

VAD SÄGER VAT 4956 EGENTLIGEN?

Varför går åsikterna isär? Den tredje raden på tavlans framsida uppger att ”månen stod 1 aln framför ß [beta] Virginis” ”natten den 9” under den första månaden (nisan). Men 1915 skrev Neugebauer och Weidner beträffande år 568 f.v.t. (vilket skulle bestyrka att Jerusalem ödelades 587) att ”månen stod 1 aln framför denna stjärna den 8 nisan, inte den 9 nisan”. (Kursiverat av oss.) Däremot stämmer uppgifterna på tavlan helt med månens position den 9 nisan år 588, vilket bestyrker år 607 f.v.t.

Ska det stå 8 eller 9?

1) På fotot här bredvid kan man tydligt se det akkadiska tecknet för siffran 9.

2) När Neugebauer och Weidner transkriberade kilskriftstexten ändrade de siffran ”9” till en ”8”.

3) Det är endast en fotnot som upplyser om att det stod ”9” i originaltexten.

4) Även i den tyska översättningen valde de att skriva ”8”.

5) År 1988 publicerade Sachs och Hunger texten som den verkligen lyder, med siffran ”9”.

6) Men i sin engelska översättning håller de fast vid den ändrade versionen och kallar siffran ”9” en ”felaktigt skriven 8”.

[Bildkälla]

bpk / Vorderasiatisches Museum, SMB / Olaf M. Teßmer.

 [Ruta på sidan 28]

Noter till ”Vilket år förstördes det forntida Jerusalem? – Del två”

1. Kilskrift skrevs med kilformade tecken. Skrivaren använde ett skrivdon med snett avskuren ände och tryckte in olika tecken på en mjuk lertavla.

2. Assyrian and Babylonian Chronicles, A. K. Grayson, utgiven 1975, nytryck 2000, sidan 8.

3. Den nybabyloniska perioden började på 600-talet f.v.t. när den kaldeiska kungadynastin härskade över det babyloniska väldet. Den förste härskaren var Nabopolassar, far till Nebukadnessar II. Perioden slutade när den siste kungen, Nabonid, störtades av den persiske kungen Cyrus 539 f.v.t.

4. Neo-Babylonian Business and Administrative Documents, Ellen Whitley Moore, utgiven 1935, sidan 33.

5. Archimedes, New Studies in the History and Philosophy of Science and Technology, band 4, ”Observations and Predictions of Eclipse Times by Early Astronomers”, John M. Steele, utgiven 2000, sidan 36.

6. Amel-Marduk 562-560 B.C.—A Study Based on Cuneiform, Old Testament, Greek, Latin and Rabbinical Sources. With Plates, Ronald H. Sack, utgiven 1972, sidan 3.

7. Tavlorna BM 80920 och BM 58872 är daterade i Evil-Merodaks fjärde respektive femte månad under hans tronbestigningsår. Tavlorna publicerades av Sack i boken Amel-Marduk 562-560 B.C.—A Study Based on Cuneiform, Old Testament, Greek, Latin and Rabbinical Sources. With Plates, sidan 3, 90, 106.

8. Lertavlan på British Museum (BM 55806) är daterad den tionde månaden, 43:e året.

9. Kilskriftstavlorna BM 75106 och BM 61325 är daterade den sjunde respektive tionde månaden under vad som anses vara Evil-Merodaks sista (andra) år som kung. Men tavlan BM 75489 är daterad den andra månaden under hans efterträdares, Neriglissars, tronbestigningsår. (Catalogue of the Babylonian Tablets in the British Museum, band VIII, Tablets From Sippar 3, Erle Leichty, J. J. Finkelstein och C.B.F. Walker, utgiven 1988, sidan 25, 35)

Catalogue of the Babylonian Tablets in the British Museum, band VII, Tablets From Sippar 2, Erle Leichty och A. K. Grayson, utgiven 1987, sidan 36.

Neriglissar—King of Babylon, Ronald H. Sack, utgiven 1994, sidan 232. Månaden som nämns på tavlan är ajjaru (andra månaden).

10. Vi kan ta Neriglissar som exempel. En kunglig inskription om honom uppger att han var ”son till Bel-shum-ishkun”, ”Babylons kung”. (Kursiverat av oss.) I en annan inskription kallas Bel-shum-ishkun den ”kloke prinsen”. Det ord på grundspråket som har återgetts med ”prins”, rubû, är en titel som även betyder ”kung, härskare”. Som vi har sett finns det uppenbara motsägelser mellan regeringstiderna för Neriglissar och hans föregångare, Amel-Marduk. Kan Bel-shum-ishkun, ”Babylons kung”, ha regerat mellan dem? Professor R. P. Dougherty medgav att ”man inte kan bortse från bevisen för Neriglissars adliga anor”. (Nabonidus and Belshazzar—A Study of the Closing Events of the Neo-Babylonian Empire, Raymond P. Dougherty, utgiven 1929, sidan 61)

11. Astronomical Diaries and Related Texts From Babylonia, band V, utgiven av Hermann Hunger 2001, sidan 2, 3.

12. Journal of Cuneiform Studies, årgång 2, nr 4 1948, ”A Classification of the Babylonian Astronomical Tablets of the Seleucid Period”, A. Sachs, sidan 282, 283.

13. Astronomical Diaries and Related Texts From Babylonia, band V, sidan 391.

14. Mesopotamian Planetary Astronomy-Astrology, David Brown, utgiven 2000, sidan 164, 201, 202.

15. Bibliotheca Orientalis, årgång 50, nr 1–2, januari–mars, 1993, ”The Astronomical Diaries as a Source for Achaemenid and Seleucid History”, R. J. van der Spek, sidan 94, 102.

16. Astronomical Diaries and Related Texts From Babylonia, band I, Abraham J. Sachs, fullbordad och utgiven av Hermann Hunger 1988, sidan 47.

17. Babylonian Eclipse Observations From 750 BC to 1 BC, Peter J. Huber och Salvo De Meis, utgiven 2004, sidan 186. Enligt VAT 4956 inträffade den här månförmörkelsen den 15:e i den tredje babyloniska månaden, vilket skulle innebära att månaden simanu började 15 dagar tidigare. Om förmörkelsen inträffade den 15 juli 588 f.v.t. enligt den julianska kalendern, skulle den första simanu motsvara månadsskiftet juni/juli 588 f.v.t. Då skulle den första babyloniska månaden (nisan) ha inlett det nya året två månader tidigare, den 2/3 maj. Året när den här månförmörkelsen inträffade skulle normalt sett börjat 3/4 april, men i det här fallet uppges det på rad 6 att en extra månad (skottmånad) lades till efter den tolfte (sista) månaden (addar) det föregående året. (Texten på VAT 4956 lyder: ”8:e i månaden XII₂ [dvs. den 13:e månaden].”) Om man tar detta i beaktande började inte det nya året förrän 2/3 maj. Månförmörkelsen den 15 juli 588 överensstämmer alltså med uppgifterna på den här tavlan.

18. Enligt Berichte über die Verhandlungen der Königl. Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften zu Leipzig (Rapporter från överläggningar i den kungliga saxiska vetenskapsakademin i Leipzig), årgång 67, 1 maj 1915, artikeln ”Ein astronomischer Beobachtungstext aus dem 37. Jahre Nebukadnezars II” (En astronomisk redogörelse från Nebukadnessar II:s 37:e år), Paul V. Neugebauer och Ernst F. Weidner, sidan 67–76, finns det 13 observationer av månen där den beskrivs i förhållande till en viss stjärna eller stjärnbild. Neugebauer och Weidner redovisar även 15 observationer av planeter. (Sidan 72–76) Kilskriftstecknet för måne är tydligt och kan inte misstolkas, men några av tecknen för planeterna och deras positioner är oklara. (Mesopotamian Planetary Astronomy—Astrology, David Brown, utgiven 2000, sidan 53–57) Det gör att observationerna av planeter inte är entydiga och att det finns flera uttolkningar. Eftersom det är lätt att fastställa månens rörelser kan de andra himlakropparna som nämns tillsammans med månen på VAT 4956 identifieras och positionerna dateras med stor säkerhet.

18a. De här tidsintervallerna är uppmätta från till exempel solens nedgång till månens nedgång den första dagen i månaden och under två andra perioder senare i månaden. Forskare har knutit de här uppmätta tiderna till kalenderdatum. (”The Earliest Datable Observation of the Aurora Borealis”, F. R. Stephenson och David M. Willis i Under One Sky—Astronomy and Mathematics in the Ancient Near East, utgiven av John M. Steele och Annette Imhausen 2002, sidan 420–428) För att komma fram till sådana tidsintervaller måste forntida observatörer mäta tiden på något sätt. Sådana mätningar var inte tillförlitliga. (Archimedes, New Studies in the History and Philosophy of Science and Technology, band 4, ”Observations and Predictions of Eclipse Times by Early Astronomers”, John M. Steele, utgiven 2000, sidan 65, 66) Däremot kunde man beräkna månens position i förhållande till andra himlakroppar med större säkerhet.

19. Analysen gjordes med datorprogrammet TheSky6™ och underbyggdes med hjälp av en fri programvara, Cartes du Ciel/Sky Charts (CDC), och en datumomvandlare från U.S. Naval Observatory. Kilskriftstecknen för många av planeternas positioner är inte entydiga och det finns flera uttolkningar. I den här undersökningen användes därför inte planeternas positioner för att precisera vilket år som avses på den här lertavlan.

20. Berichte über die Verhandlungen der Königl. Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften zu Leipzig, årgång 67, 1 maj 1915, ”Ein astronomischer Beobachtungstext aus dem 37. Jahre Nebukadnezars II, (-567/66)”, Paul V. Neugebauer och Ernst F. Weidner, sidan 41.

21. Rad tre på framsidan av VAT 4956 lyder: ”Månen stod 1 aln [eller 2 grader] framför ß [beta] Virginis.” I den tidigare nämnda analysen kom man fram till att månen den 9 nisan stod 2°04ʹ framför och 0° under stjärnan ß Virginis. Det betraktas som en exakt matchning.

[Tabell på sidan 25]

 (För formaterad text, se publikationen)

VILKET ÅR BESTYRKS AV KILSKRIFTSTAVLAN VAT 4956 – 587 ELLER 607 F.V.T.?

◼ På tavlan beskrivs astronomiska händelser som inträffade under det 37:e året av Nebukadnessar II:s regering.

◼ Nebukadnessar II ödelade Jerusalem under sitt 18:e regeringsår. (Jeremia 32:1)

Om det 37:e året av Nebukadnessar II:s regering var 568, så förstördes Jerusalem 587.

610 f.v.t.

600

590

580

570

560

Om det 37:e året var 588 så förstördes Jerusalem 607, vilket stöds av Bibelns kronologi.

◼ VAT 4956 ger främst stöd åt 607 f.v.t.

[Bildkälla på sidan 22]

Foto genom tillmötesgående från British Museum.