Livet på Bibelns tid: Musiker och deras instrument

”Lovprisa ... [Gud] med hornblåsning. Lovprisa honom med harpa och lyra. Lovprisa honom med tamburin och ringdans. Lovprisa honom med stränginstrument och pipa. Lovprisa honom med klingande cymbaler. Lovprisa honom med ljudande cymbaler.” (PSALM 150:3–5)

MUSIK och musiker har i alla tider haft en viktig plats i tillbedjan av Jehova Gud. Bibeln berättar att Jehova gjorde ett underverk och befriade israeliterna vid Röda havet. Efteråt ledde Moses syster, Mirjam, kvinnorna i segersång och dans. Det berättas också att kvinnorna spelade tamburin. Den här händelsen visar hur viktig musiken var för israeliterna – de hade precis flytt från egyptiernas härar, och ändå hade många kvinnor sina instrument med sig och var redo att spela. (2 Moseboken 15:20) Längre fram ordnade kung David så att tusentals musiker skulle spela instrument i samband med tillbedjan vid tältboningen. Det fungerade på samma sätt vid Salomos tempel. (1 Krönikeboken 23:5)

Vilka material tillverkades de här instrumenten av? Hur såg de ut? Hur lät de? Och när användes de?

Olika musikinstrument

De instrument som beskrivs i Bibeln tillverkades av dyrbara träslag, djurskinn, ben och metall. En del hade inläggningar av elfenben. Växtfibrer eller djurtarmar kunde fungera som strängar. Det finns nästan inga instrument bevarade från den tiden, men de finns avbildade i olika sammanhang.

 Instrumenten som användes på Bibelns tid kan delas in i tre grupper: stränginstrument, som lyra, harpa (1) och luta (2); blåsinstrument, som horn, eller shōfạr (3), trumpet (4) och den omtyckta flöjten, eller pipan (5); slaginstrument, som tamburin (6), sistrum (7), cymbaler (8) och bjällror (9). Musiker spelade de här instrumenten när man sjöng, läste poesi och dansade av glädje. (1 Samuelsboken 18:6, 7) Men framför allt använde israeliterna instrument i tillbedjan av Gud, som hade gett dem gåvan att kunna spela och sjunga. (1 Krönikeboken 15:16) Vi ska se lite närmare på de olika grupperna av instrument.

Stränginstrument. Lyran och harpan vägde inte så mycket och var enkla att bära med sig. De bestod av strängar som spändes över en träram. David spelade på ett stränginstrument för att dämpa kung Sauls ångest. (1 Samuelsboken 16:23) Stränginstrument fanns också med i orkestern när Salomos tempel invigdes och vid andra festliga tillfällen, till exempel vid högtider. (2 Krönikeboken 5:12; 9:11)

Lutan hade en del likheter med lyran, men formen var annorlunda. Man spände ett fåtal strängar över en ram med en resonanslåda. Ljudet av de vibrerande strängarna kan ha påmint om hur våra dagars klassiska gitarr låter. Strängarna var gjorda av djurtarmar eller spunna växtfibrer.

Blåsinstrument. De här instrumenten nämns ofta i Bibeln. Ett av de äldsta blåsinstrumenten är det judiska hornet, som kallades shōfạr. Det här ihåliga bagghornet gav ifrån sig höga genomträngande toner. Israeliterna blåste i shōfạr för att kalla samman sina styrkor till strid och för att leda nationen. (Domarboken 3:27; 7:22)

Ett annat blåsinstrument var en rak trumpet som tillverkades i metall. Enligt ett dokument som man hittade bland Dödahavsrullarna hade de här instrumenten ett förvånansvärt brett tonregister. Jehova uppmanade Mose att tillverka två trumpeter av silver som skulle användas i tältboningen. (4 Moseboken 10:2–7) Och när Salomos tempel invigdes bidrog ljudet från 120 trumpeter till den högtidliga stämningen. (2 Krönikeboken 5:12, 13)  Hantverkare tillverkade trumpeter i varierande längder. Vissa var över 90 centimeter från munstycke till klockstycke.

Det blåsinstrument som israeliterna kanske uppskattade mest var flöjten. Flöjtens glada och lättsamma toner förhöjde ofta stämningen när släkten samlades till fester, högtider och bröllop. (1 Kungaboken 1:40; Jesaja 30:29) Men flöjtens vackra toner kunde också höras vid begravningar, då musiker spelade sånger som en del av sorgeritualen. Läs gärna mer om det på sidan 14. (Matteus 9:23)

Slaginstrument. Vid högtidliga och festliga tillfällen spelade israeliterna på olika slaginstrument. Rytmerna bidrog till att väcka starka känslor. Tamburinen tillverkade man genom att spänna djurskinn över en rund träram. Musikern eller dansaren trummade på tamburinen med handen eller skakade den, och då hördes klangen av bjällrorna som var fastsatta vid ramen.

Sistrum var ett annat slaginstrument. Den bestod av en oval metallbygel med ett handtag. Tvärs över bygeln var några metallstänger fastsatta, och på stängerna hade man trätt ringar eller skivor av metall. När man skakade instrumentet fram och tillbaka hördes ett skarpt, klingande ljud.

Cymbaler av brons hade ännu skarpare ljud. De här metallskivorna fanns i två storlekar. Stora ”ljudande cymbaler” slogs kraftfullt mot varandra, och små ”klingande cymbaler” spelades mellan två fingrar. Storleken avgjorde vilken klang och effekt cymbalerna hade. (Psalm 150:5)

Musik i tillbedjan i dag

Jehovas vittnen inleder och avslutar sina möten med sång och musik. Vid större sammankomster används inspelad musik, och i orkestern som framför arrangemangen används många olika sträng-, blås- och slaginstrument.

Sång och musik var en viktig del av tillbedjan för både israeliterna och de första kristna, och Jehovas vittnen följer deras mönster. (Efesierna 5:19) Precis som Guds tjänare på Bibelns tid tycker Jehovas vittnen mycket om att kombinera poetiska texter med musik till ära för sin Gud.

[Bilder på sidan 23]

(Instrumenten är inte skalenliga.)

(Se publikationen)