Bibeln förändrade deras liv

VAD hjälpte en kvinna i Filippinerna att bryta sig loss från sitt alkoholmissbruk och få ett bättre familjeliv? Varför bytte en karateentusiast i Australien kurs i livet och började förkunna Bibelns goda nyheter? Vi ska se vad de själva säger.

”Förändringarna kom inte över en natt.” – CARMEN ALEGRE

FÖDD: 1949

HEMLAND: FILIPPINERNA

BAKGRUND: MISSBRUKADE ALKOHOL

MITT FÖRFLUTNA: Jag föddes i San Fernando, en stad i provinsen Camarines Sur. Men större delen av mitt vuxna liv har jag bott i Antipolo i Rizalprovinsen. Antipolo ligger i ett bergsområde, och när jag flyttade dit var det en stillsam liten stad med många träd och stora gräsområden. På den tiden såg man nästan aldrig någon utomhus när solen hade gått ner. Men i dag är Antipolo en storstad och det är människor överallt.

När jag hade flyttat till Antipolo träffade jag en man som heter Benjamin, och efter en tid gifte vi oss. Men livet som gift var svårare än jag hade trott. För att komma ifrån problemen började jag dricka mer och mer. Min man och våra barn råkade ofta ut för mitt dåliga humör. Jag hade ingen självbehärskning och inget tålamod, och jag var respektlös mot Benjamin. Vårt familjeliv var ingen dans på rosor precis.

HUR BIBELN FÖRÄNDRADE MITT LIV: Benjamins syster, Editha, är ett Jehovas vittne, och hon tyckte att vi skulle börja studera Bibeln. Eftersom vi hoppades att det skulle förbättra vårt familjeliv gick vi med på det.

Vi lärde oss många underbara saker under studierna. Orden i Uppenbarelseboken 21:4 gick rakt in i hjärtat på mig. Den versen handlar om de människor som kommer att få leva här på jorden under Guds rikes styre. Det står att Gud ”skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer”. Jag ville vara bland de människor som skulle få uppleva den fantastiska framtiden.

Jag insåg att jag behövde göra stora förändringar i min inställning och mina vanor. Förändringarna kom inte över en natt, men till slut blev jag fri från mitt alkoholmissbruk. Jag lärde mig också att vara vänlig och tålmodig mot de andra i familjen. Dessutom började jag respektera min man och samarbeta med honom när han tog ledningen i familjen.

 När Benjamin och jag började gå på Jehovas vittnens möten blev vi mycket imponerade av det vi såg. Jehovas vittnen missbrukar inte alkohol, spelar inte om pengar och är inte partiska. Alla behandlas med värdighet och respekt. Vi kände oss säkra på att vi hade hittat den sanna religionen. (Johannes 13:34, 35)

HUR DET HAR HJÄLPT MIG: Vårt familjeliv har förändrats dramatiskt. Nu har Benjamin och jag ett lyckligt äktenskap, och vi tycker om att hjälpa andra att förstå Bibeln. Våra två vuxna söner och deras fruar har också börjat studera Bibeln. Vi hoppas att de med tiden ska tjäna Jehova tillsammans med oss. Det här är helt klart det bästa levnadssättet.

”Jag kände mig oövervinnlig.” – MICHAEL BLUNSDEN

FÖDD: 1967

HEMLAND: AUSTRALIEN

BAKGRUND: KARATEENTUSIAST

MITT FÖRFLUTNA: Jag växte upp i Albury, en vacker och välmående stad i delstaten New South Wales. Som de flesta städer har Albury sina problem med brottslighet, men på det stora hela känner man sig trygg där.

Jag hade en bra uppväxt. Och trots att mina föräldrar skilde sig när jag var sju år, såg de till att min bror, mina två systrar och jag hade allt vi behövde. Dessutom fick jag en bra utbildning på den bästa privatskolan i trakten. Min pappa ville att jag skulle göra karriär som affärsman efter skolan. Men jag var mer intresserad av sport, och jag var speciellt bra på cykling och karate. Därför började jag jobba på en bilverkstad för att kunna lägga så mycket tid och energi som möjligt på idrotten.

Det var viktigt för mig att vara i fysisk toppform. Jag kände mig oövervinnlig. Det hade varit lätt för mig att använda min styrka för att utnyttja andra. Men min karateinstruktör visste att jag kämpade med sådana tankar, och därför inskärpte han vikten av strikt disciplin och höga normer. Han pratade mycket om lydnad och lojalitet.

HUR BIBELN FÖRÄNDRADE MITT LIV: När jag började studera Bibeln lärde jag mig att Jehova hatar våld. (Psalm 11:5) Först tänkte jag: Karate handlar inte om våld, det är en idrott som utövas på ett säkert sätt. Jag tyckte att de värderingar och höga normer som kännetecknar karate stämde bra med det Bibeln lär. De som studerade med mig var ett gift par, och de hade ett fantastiskt tålamod. De sa aldrig att jag måste sluta med kampsport, i stället  fortsatte de bara undervisa mig om sanningen.

Men i takt med att jag lärde mig mer från Bibeln och fick ett närmare förhållande till Jehova började jag se saken ur ett annat perspektiv. Något som verkligen gjorde intryck på mig var hur Jehovas egen Son, Jesus, handlade. Fast han var så mäktig tog han aldrig till våld. Hans ord i Matteus 26:52 påverkade mig starkt: ”Alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.”

Det jag lärde mig om Jehova fick mig att älska och respektera honom mer. Bara tanken att vår vise och mäktige Skapare brydde sig om mig personligen rörde mitt innersta. Det hände att jag gjorde Jehova besviken, och ibland kändes allt så jobbigt att jag bara ville kasta in handduken. Men jag lärde mig att Jehova aldrig skulle ge upp hoppet om mig bara jag fortsatte anstränga mig. Det kändes stort. Jag tyckte mycket om hans löfte: ”Jag, Jehova, din Gud, griper tag i din högra hand, jag är den som säger till dig: ’Var inte rädd. Jag skall hjälpa dig.’” (Jesaja 41:13) Eftersom han visade mig så stor kärlek ville jag inte släppa taget.

Jag hade mitt livs svåraste utmaning framför mig. Jag visste att Jehova skulle bli glad om jag slutade träna karate. Och jag var övertygad om att det skulle vara värt alla uppoffringar att få tjäna honom. Det som avgjorde saken var nog Jesu ord i Matteus 6:24: ”Ingen kan vara slav åt två herrar.” Jag visste att jag aldrig skulle klara av att sätta tjänsten för Jehova främst om jag fortsatte träna karate. Jag var tvungen att välja ”herre”.

Jag valde att sluta, men det var inte lätt. Mina känslor var motstridiga. Det kändes bra att veta att jag gjorde Jehova glad. Men samtidigt kändes det som att jag svek min karateinstruktör. Många som håller på med kampsport menar att det är oförlåtligt att svika någon. En del skulle hellre ta sitt liv än att leva med skammen.

Jag kunde helt enkelt inte förmå mig att berätta för min karateinstruktör varför jag slutade. Så jag drog mig bara undan och bröt all kontakt med honom och alla kompisar som höll på med karate. Jag visste att det var rätt att sluta. Men samtidigt mådde jag dåligt för att jag inte tog chansen att berätta om min nya tro. Det var som att svika Jehova redan innan jag började tjäna honom. Det här var en svår tid. När jag försökte be till Jehova slutade det ofta med att jag grät av smärta.

Jehova måste ha sett något gott i mig, för han gjorde så att bröderna och systrarna i församlingen kom till min hjälp. Deras kärlek, uppmuntran och vänskap var fantastisk. Berättelsen om David och Batseba var också till stor tröst. Trots att David hade begått svåra synder fick han Jehovas förlåtelse när han ångrade sig uppriktigt. Den här berättelsen hjälpte mig att få rätt perspektiv på mina egna fel och brister.

HUR DET HAR HJÄLPT MIG: Innan jag började studera Bibeln brydde jag mig inte så mycket om andra människor. Allt kretsade kring mig själv. Men nu har jag varit gift med en underbar kvinna i sju år, och med hennes och Jehovas hjälp har jag lärt mig att tänka mer på andra. Vi har haft förmånen att studera Bibeln med flera personer, och några av dem har haft tragiska omständigheter. Att få se Jehovas kärlek påverka deras liv har gett mig enorm glädje. Det är en glädje som jag aldrig skulle fått uppleva som karatemästare.

[Infälld text på sidan 14]

”Bara tanken att vår vise och mäktige Skapare brydde sig om mig personligen rörde mitt innersta.”

 [Ruta/Bild på sidan 15]

”Tack för den här underbara artikelserien!”

Tyckte du om de här berättelserna ur verkliga livet? Det var bara 2 av mer än 50 liknande skildringar som har funnits i Vakttornet sedan augusti 2008. Serien ”Bibeln förändrade deras liv” har blivit en favorit hos många av våra läsare. Varför är den så uppskattad?

Den här artikelserien har skildrat människor med mycket olika bakgrund. En del var ganska framgångsrika innan de lärde känna Jehova Gud, men trots det saknade deras liv verklig mening. Andra hade stora problem, de kanske hade ett våldsamt humör eller missbrukade droger och alkohol. Och några lärde känna Jehova när de växte upp, men slutade tjäna honom under en period. Alla de här erfarenheterna visar att det är möjligt att göra förändringar och leva ett liv som behagar Gud. De visar också att det alltid ger goda resultat att göra det. Hur påverkar de här berättelserna våra läsare?

En läsare berättar hur artikeln i numret för 1 februari 2009 hjälpte några interner på ett kvinnofängelse:

▪ ”Många av internerna kan identifiera sig med personerna i artikeln”, skriver hon. ”Det som gjorde starkast intryck var bilderna ’före’ och ’efter’ och avsnittet ’mitt förflutna’. Många som sitter på fängelset har en liknande bakgrund. Två av dem började studera Bibeln sedan de hade läst artikeln.” – C. W.

En del läsare har påverkats särskilt djupt av de här artiklarna. I numret för 1 april 2011 berättade till exempel Guadalupe Villarreal om sitt liv. Han övergav en homosexuell livsstil för att kunna tjäna Jehova. Efter den artikeln fick vi många brev, och så här skrev två läsare:

▪ ”Guadalupes berättelse påverkade mig starkt. Det är fantastiskt att se hur kärlek till Jehova och hans ord kan förändra en person!” – L. F.

▪ ”Längre tillbaka försökte jag berätta om min tro för alla, även för dem som hade en homosexuell livsstil. Men på senare tid har jag märkt att jag gärna hoppar över eller till och med undviker dem. Så den här artikeln var precis vad jag behövde. Den hjälpte mig att tänka som Jehova och betrakta alla människor som möjliga tjänare till honom.” – M. K.

En annan skildring som många fastnade för var den som handlade om Victoria Tong i numret för 1 augusti 2011. Victoria beskrev sin tragiska uppväxt. Som vuxen började hon tjäna Jehova, men under många år hade hon svårt att känna sig älskad av honom. I artikeln förklarade hon vad som steg för steg hjälpte henne att ta emot Jehovas kärlek. Så här skrev några läsare om hennes berättelse:

▪ ”Victorias upplevelser gick rakt in i hjärtat på mig. Jag har varit med om många tragedier. Jag brottas hela tiden med negativa tankar, trots att jag har varit döpt i flera år nu. Den här artikeln hjälpte mig att förstå att jag måste göra som Jehova och försöka se mina goda sidor.” – M. M.

▪ ”När jag var ung var jag beroende av pornografi. För inte så länge sedan fick jag ett återfall. Jag gick till de äldste i församlingen, och de har verkligen hjälpt mig. De har försäkrat mig om att Gud älskar mig och är barmhärtig. Men trots det känner jag mig värdelös ibland. Det känns som att Jehova aldrig kan älska mig. Victorias berättelse har verkligen hjälpt mig. Nu förstår jag något viktigt: När jag tänker att Gud omöjligen kan förlåta mig, så har jag egentligen bestämt mig för att hans Sons offer inte räcker för att täcka över mina synder. Jag har klippt ut den här artikeln så att jag kan läsa den och tänka på den när känslor av värdelöshet väller upp inom mig. Tack för den här underbara artikelserien!” – L. K.