De ville göra mer – i Guyana
”Det går inte att beskriva i ord hur fantastiskt det är att hjälpa till där behovet är större!” Så säger Joshua som bor i USA men som under en period tjänat i Guyana, ett land i Sydamerika där många har ett andligt intresse. Den känsla Joshua beskriver delas av många andra vittnen som tjänat i Guyana. a Vad kan vi lära oss av de här vännerna som har valt att flytta till en plats med stort behov? Hur kan deras erfarenheter hjälpa dig, om du funderar på att flytta till ett annat land?
Vad fick dem att vilja göra mer?
Innan en broder som heter Linel flyttade till Guyana gick han i tjänsten på ett sällan bearbetat distrikt i sitt hemland USA. ”Vi var ett gäng på 20 personer som fick ett distrikt på landsbygden i West Virginia”, berättar han. ”Tjänsten och umgänget med vännerna under de här två veckorna påverkade mig jättemycket! Jag kände mig ännu mer motiverad att göra allt för Jehova.”
Ett gift par som heter Garth och Erica började fundera på att flytta till ett annat land, och de bestämde sig för Guyana. Hur kom det sig? ”Jag och min man kände ett par som redan hade flyttat dit”, förklarar Erica. ”De var så entusiastiska och älskade verkligen sitt liv där, och det inspirerade oss att också flytta dit.” Erica och Garth var i Guyana i tre år och beskriver det som ett ”fantastiskt uppdrag”. Garth säger: ”Vi fick smaka och se att tjänsten utomlands är underbar.” De gick senare Gileadskolan och tjänar nu i Bolivia.
Hur förberedde de sig?
Bibeln uppmuntrar oss att leva ett enkelt liv. (Hebréerna 13:5) Vi får också rådet att noga tänka igenom saker och ting innan vi fattar stora beslut i livet. (Lukas 14:26–33) Och det gäller definitivt när man funderar på att flytta till ett annat land! Garth säger: ”Erica och jag var tvungna att förenkla vårt liv innan vi kunde flytta till Guyana. Vi behövde sälja vårt företag, vårt hus och alla onödiga saker som vi hade i huset. Det tog några år. För att inte tappa motivationen under tiden försökte vi hålla målet levande, och vi reste till Guyana varje år.”
Något annat man behöver tänka på är ekonomin. En del som flyttar till ett annat land kan jobba där om lagarna tillåter det. Andra jobbar med samma sak som de gjorde i sitt hemland, men på distans via datorn. Och några har gjort så att de reser tillbaka till sitt hemland under kortare perioder för att jobba där. Ett par som heter Paul och Sinead reste tillbaka till Irland en gång om året för att arbeta. Det gjorde det möjligt för dem att tjäna i Guyana i 18 år, varav 7 år var efter att deras dotter hade fötts.
I Psalm 37:5 sägs det: ”Lägg ditt liv i Jehovas händer, lita på honom, och han kommer att hjälpa dig.” Christopher och Lorissa från USA bad ofta till Jehova om sitt mål att tjäna i ett annat land. Och under familjekvällen försökte de bena ut vad en flytt skulle innebära för dem, och de gjorde listor med för- och nackdelar. En viktig faktor för dem var språket, och därför valde de Guyana, där man pratar engelska.
Sedan tillämpade de principen i Ordspråksboken 15:22: ”Utan samtal går planer i stöpet, men många rådgivare ger framgång.” De skrev till avdelningskontoret som har tillsyn över arbetet i Guyana b och berättade lite om sig själva. De ställde också frågor om sjukvården i landet, klimatet och lokala seder och bruk. Avdelningskontoret svarade på deras frågor och såg till att de fick kontakt med en äldstekrets i det område som de senare flyttade till.
Linel, som citerades tidigare, är nu kretstillsyningsman i Guyana. Han tillämpade också principen i Ordspråksboken 15:22 innan han flyttade dit. ”Förutom att spara till resan så pratade jag med andra som hade åkt utomlands för att hjälpa till. Jag pratade också med min familj, de äldste i min församling och kretstillsyningsmannen. Och jag läste allt jag kunde hitta i vår litteratur om att tjäna där behovet är större.”
Många som vill flytta till ett annat land väljer klokt nog att besöka landet först. ”Första gången vi åkte till Guyana var vi där i tre månader”, berättar ett gift par som heter Joseph och Christina. ”Det var tillräckligt länge för att vi skulle kunna se hur det var att leva där. Sedan åkte vi hem, ordnade upp allt det praktiska och packade resväskorna.”
Hur gjorde de för att anpassa sig?
För att man ska kunna vara till så stor nytta som möjligt i ett annat land behöver man ha en osjälvisk inställning och vara villig att anpassa sig efter de nya förhållandena och den nya kulturen. Till exempel har många som flyttat från kallare breddgrader till tropikerna upptäckt att deras nya hem kryllar av alla möjliga insekter. ”Jag var inte van vid så mycket insekter”, säger Joshua, som citerades tidigare. ”Och de verkade dessutom vara flera storlekar större än insekterna där hemma! Men så småningom vande jag mig. Jag märkte att det bästa sättet att hålla insekterna borta var att diska undan disken, ta ut soporna direkt och städa regelbundet.”
Att anpassa sig till livet i ett annat land kan också innebära att vänja sig vid nya råvaror och lära sig att tillaga dem. ”Jag och min rumskamrat bad vänner från församlingen visa oss hur man lagar mat på lokala ingredienser”, berättar Joshua. ”När vi hade lärt oss att laga en ny rätt brukade vi bjuda hem några från församlingen på middag. Det var ett trevligt sätt att lära känna vännerna och komma dem närmare.”
Paul och Kathleen säger så här om utmaningen med en ny kultur: ”Vi behövde anpassa oss till nya seder och bruk och till vad som ansågs vara lämplig klädsel i tropikerna, och det var något helt nytt för oss. Så vi behövde vara ödmjuka och ändra på oss, men utan att gå emot bibliska principer. Vi märkte att vi kom närmare församlingen och att det gick bättre i tjänsten när vi anpassade oss efter deras kultur.”
Vilka välsignelser har de fått?
Många håller med om det Joseph och Christina säger: ”Välsignelserna väger definitivt upp för utmaningarna och svårigheterna. Att vi gick utanför vår bekvämlighetszon gjorde att vi började prioritera annorlunda, och saker som förut kändes jätteviktiga var inte alls lika viktiga längre. Allt vi fick uppleva gjorde oss ännu mer inriktade på att göra allt vi kan för Jehova. Vi kände oss verkligen nöjda och glada.”
Erica, som citerades tidigare, säger: ”Att tjäna där behovet är större har hjälpt mig och min man att bättre förstå vad det innebär att förtrösta på Jehova. Vi har känt Jehovas hjälpande hand på sätt som vi aldrig upplevt förut. Och allt vi har varit med om har gjort att vi kommit närmare varandra som par.”