Av de 35 000 Jehovas vittnen som levde i Tyskland och i länder som nazisterna ockuperade dog omkring 1 500 under Förintelsen. Man känner inte till dödsorsaken i alla olika fall. Forskning pågår fortfarande, så siffror och andra uppgifter kan komma att uppdateras med tiden.

•  Hur dog de?

•  Varför blev de förföljda?

•  Var dog de?

•  Några som avrättades

•   Avrättning. Nästan 400 Jehovas vittnen avrättades av nazisterna i Tyskland och i ockuperade länder. De flesta av dem dömdes till döden vid sin rättegång och halshöggs. Andra blev skjutna eller hängdes utan någon formell rättegång.

•   Svåra förhållanden under internering. Mer än 1 000 vittnen dog i nazisternas koncentrationsläger och fängelser på grund av straffarbete, tortyr, svält, köld, sjukdom eller brist på medicinsk vård. Vissa dog efter att de befriats från koncentrationslägren i slutet av andra världskriget i sviterna av den grymma behandlingen.

•   Andra orsaker. Vissa vittnen blev dödade i gaskammare, utsattes för dödliga medicinska experiment eller fick dödliga injektioner.

 Jehovas vittnen blev förföljda för att de höll fast vid Bibeln. De vägrade att göra sådant som Bibeln förbjuder, även när nazisterna krävde det. De valde att ”lyda Gud mer än människor”. (Apostlagärningarna 5:29) Här är två områden där deras ställningstagande var tydligt:

1.   De var politiskt neutrala. De Jehovas vittnen som levde under nazistiskt styre var neutrala i politiska frågor, precis som vittnen världen över i dag. (Johannes 18:36) De vägrade att

   •   ingå i armén eller på annat sätt stödja kriget. (Jesaja 2:4; Matteus 26:52)

   •   delta i politiska val eller gå med i nazistiska organisationer. (Johannes 17:16)

   •   salutera hakkorset eller säga ”Heil Hitler!” (Matteus 23:10; 1 Korinthierna 10:14)

2.   De fortsatte att utöva sin religion. Trots att Jehovas vittnen var förbjudna fortsatte de att

   •   träffas för att be och tillbe. (Hebréerna 10:24, 25)

   •   predika Bibelns budskap och sprida biblisk litteratur. (Matteus 28:19, 20)

   •   vara omtänksamma mot sina medmänniskor, däribland judar. (Markus 12:31)

   •   hålla fast vid sin övertygelse och vägra underteckna ett dokument för att avsäga sig sin tro. (Markus 12:30)

 Professor Robert Gerwarth konstaterar att Jehovas vittnen var ”den enda gruppen i Tredje riket som blev förföljd enbart på grund av sina religiösa uppfattningar”. a Andra som satt i koncentrationsläger imponerades av vittnenas fasta ståndpunkt. En österrikisk fånge sa: ”De går inte ut i krig. De skulle hellre bli dödade än döda någon annan.”

•   I koncentrationsläger. De flesta Jehovas vittnen dog i koncentrationsläger, som Auschwitz, Buchenwald, Dachau, Flossenbürg, Mauthausen, Neuengamme, Niederhagen, Ravensbrück och Sachsenhausen. Man har bekräftat att omkring 200 Jehovas vittnen dog enbart i Sachsenhausen.

•   I fängelser. Vissa vittnen torterades till döds i fängelser. Andra dog till följd av den grymma behandling de utsatts för vid förhör.

•   På avrättningsplatser. Jehovas vittnen avrättades i huvudsak i fängelserna i Berlin-Plötzensee, Brandenburg och Halle an der Saale. Det finns dokumenterade bevis för att vittnen även avrättats på omkring 70 andra platser.

•  Namn: Helene Gotthold

   Avrättningsplats: Plötzensee (Berlin)

   Helene, som var gift och hade två barn, greps flera gånger. År 1937 blev hon så svårt misshandlad under ett förhör att hon förlorade sitt ofödda barn. Den 8 december 1944 blev hon halshuggen i en giljotin i Plötzenseefängelset i Berlin.

•  Namn: Gerhard Liebold

   Avrättningsplats: Brandenburg

   Tjugoårige Gerhard blev halshuggen den 6 maj 1943, två år efter att hans pappa hade halshuggits i samma fängelse. Han skrev så här i ett avskedsbrev till sin familj och sin fästmö: ”Utan Herrens kraft skulle jag inte ha kunnat vandra på den här vägen.”

•  Namn: Rudolf Auschner

   Avrättningsplats: Halle an der Saale

   Rudolf var bara 17 år när han halshöggs den 22 september 1944. I avskedsbrevet till sin mamma skrev han: ”Många bröder har gått denna väg, och så ska också jag.”