Dags att checka ut från Bossert Hotel
Jehovas vittnen sålde Bossert Hotel i november 2012. Nycklarna lämnades över till den nye ägaren, och som oräkneliga gäster gjort, checkade vittnena ut och lämnade Bossert. Pengarna från försäljningen kommer att användas till att understödja det världsvida bibliska undervisningsarbete som Jehovas vittnen utför.
Vittnena sålde den här 14-våningsbyggnaden i italiensk renässansstil, eftersom deras huvudkontor kommer att flytta från Brooklyn i New York till en ny anläggning i Warwick utanför New York. Den här flytten beräknas ta flera år.
Hundra år på nacken
Louis Bossert, en köpman i New York, byggde Bossert 1909. Det skulle bli ett lägenhetshotell för både tillfälliga och permanent boende. Eftersom det snabbt blev fullt, gjorde han en utbyggnad 1914 som nästan fördubblade byggnadens storlek. 1916 tillkom också en restaurang på takvåningen som kallades Marine Roof.
Under 1980-talet köpte Jehovas vittnen byggnaden och renoverade den för att anpassa den för dem som skulle bo där och som skulle arbeta vid huvudkontoret. De byggde om balsalar till matsalar, och restaurangen på takvåningen gjordes om till ett sällskapsrum som kunde användas av de boende och deras gäster.
Sedan 2010 har Jehovas vittnen från hela världen haft möjlighet att bo över på Bossert när de kommit för att besöka huvudkontoret.
Den nye ägaren planerar att renovera hela byggnaden och driva den som ett hotell. Tack vare att byggnaden är i ett så utmärkt skick kommer det att bli lättare att förvandla Bossert med sina enkla enrumslägenheter till ett lyxhotell.
Tillbaka till sin forna glans
Innan Jehovas vittnen flyttade in i Bossert syntes det tydligt att det blivit försummat i många år. Den vita fasaden var smutsig, och den imponerande utsmyckningen i terrakotta som löpte längs taket var trasig och började falla sönder. Fönstren var gamla och dragiga. Duvor var de enda gästerna på Marine Roof. Så man började ett enormt renoveringsprojekt. Jehovas vittnen från hela USA gav av sin tid och sina förmågor för att hjälpa till på projektet, som blev klart 1991.
Under renoveringen rengjorde och reparerade vittnena fasaden i kalksten och granit. De ersatte den gamla utsmyckningen i terrakotta med en exakt kopia i glasfiber. De satte in nya fönsterbågar av mahogny.
De totalrenoverade också interiören och lade ner extra energi på den en gång så vackra lobbyn. För att kunna reparera de skadade marmorväggarna lyckades de få tag på marmor från samma stenbrott i Italien som originalstenen kom ifrån. De återställde också den vattenskadade stuckaturen i taket.
De väldiga järnpelarna i lobbyn blev en speciell utmaning. Från början var pelarnas yta i scagliola, en italiensk konststen framställd av gips som används för att imitera marmor. Men pelarna hade målats över många gånger av tidigare ägare. Ingen av de frivilliga arbetarna behärskade scagliolatekniken. Men ett universitetsbibliotek i närheten hade en bok med instruktioner om hur man skapar en sådan här marmorimitation. Med hjälp av den informationen arbetade några vittnen flera veckor med att restaurera pelarna så att resultatet blev väldigt likt originalet.
När renoveringen var klar 1991 var byggnaden både praktisk och vacker. Som ett erkännande för vittnenas insats att bevara byggnaden fick Bossert utmärkelsen Lucy G. Moses Preservation Award.