Den religiösa frihet som Jehovas vittnen upplever i Georgien i dag står i skarp kontrast till situationen för några år sedan. Nu är de ett lagligt registrerat trossamfund, och myndigheterna låter dem tillbe fritt och öppet. Men omständigheterna var helt annorlunda mellan år 1999 och 2003. Då tilläts religiösa extremister attackera vittnena, och inget gjordes för att ställa förövarna inför rätta.

Förföljelsen som vittnena fick utstå under denna mörka period fick dem att vända sig till Europadomstolen för att få flera olika rättsfall behandlade. Ett av fallen, Tsartsidze med flera mot Georgien, rörde tre händelser i Georgien under 2000 och 2001 som inbegrep pöbelvåld, avbrutna religiösa möten, skadegörelse av egendom samt fysiska och verbala polisövergrepp.

Den 17 januari 2017 kom Europadomstolens beslut i fallet, där man bekräftade att Jehovas vittnens rättigheter hade blivit kränkta. Domstolen slog fast att georgisk polis antingen aktivt deltagit i händelserna eller underlåtit att ingripa för att skydda de drabbade. Den kom också fram till att förutfattade meningar inom Georgiens rättsväsende och bristfälliga faktagranskningar gjorde att angreppen mot vittnena fick fortgå obehindrat.

Detta var tredje gången som Georgien fälldes av Europadomstolen för ”landsomfattande religiöst våld mot Jehovas vittnen” mellan år 1999 och 2003. I dessa tre beslut har domstolen slagit fast att Georgien har brutit mot Europakonventionen när de inte lyckats garantera Jehovas vittnen religionsfrihet och när de har diskriminerat dem.

Domstolen beskrev situationen som då rådde i Georgien på följande sätt: ”Genom georgiska myndigheters agerande, där man antingen aktivt deltagit i attackerna mot Jehovas vittnen eller intagit en passiv hållning till privatpersoners illegala handlingar, har man skapat ett klimat av straffrihet, något som i förlängningen uppmuntrat till ytterligare attacker mot Jehovas vittnen runt om i landet.”

Under de tre attackerna som Europadomstolen granskade i fallet Tsartsidze var polisen antingen direkt eller indirekt skyldig till den orättvisa behandlingen av de drabbade.

• Den 2 september 2000 förde poliser Gia Dzamukov till polisstationen i staden Kutaisi. De beslagtog den religiösa litteratur han hade med sig och började sedan förolämpa och slå honom. Nästa dag blev Vladimer Gabunia misshandlad av en polis som slog honom i magen och rev sönder den litteratur han hade.

• Den 26 oktober 2000 avbröt polisen bryskt ett religiöst möte i staden Marneuli och beslagtog religiös litteratur. Alexander Mikirtumov, som höll en religiös föreläsning, och Binali Aliev, som ägde huset där mötet hölls, fördes till polisstationen. Senare tvingade polis in Mikirtumov i en bil och körde honom ut ur staden. De sa åt honom att aldrig mer återvända. De beordrade också Aliev att aldrig hålla Jehovas vittnens möten i sitt hem igen.

• Den 27 mars 2001 stormade en mobb med ortodoxa extremister Dzjimsjer Gogelasjvilis hem i staden Rustavi mitt under ett religiöst möte. De förolämpade mötesbesökarna och tvingade dem att lämna lokalen. Mobben beslagtog sedan religiös litteratur och brände den dagen därpå på en närliggande marknadsplats. Polisen vägrade att ingripa för att skydda offren.

Vid alla dessa tillfällen vände sig offren till georgiska domstolar för att få upprättelse, men förgäves. Europadomstolen konstaterade att georgiska domare handlat fördomsfullt när de gick på polisens linje och inte undersökte offrens bevis ordentligt. Europadomstolen uttryckte sig på följande sätt om de georgiska domarnas ställningstagande i fallen:

En sådan ytlig och ensidig granskning av ett fall i kombination med en blind tilltro till polisen och ett ogrundat avfärdande av den andra partens upplevelse av händelserna kan, enligt domstolens synsätt, inte betyda annat än att den dömande makten å sin sida har gett sitt medgivande till de våldsamheter som begåtts mot de sökande.

Europadomstolen kom fram till att de sökandes rättigheter under artikel 9 (religionsfrihet) och artikel 14 (diskriminering) i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna hade blivit kränkta och tilldömde Georgien att betala ett skadestånd på totalt 11 000 euro samt rättegångskostnader på 10 000 euro.

I sitt beslut hänvisade Europadomstolen till fall som den tidigare behandlat, Gldani och Begheluri från Georgien samt Kuznetsov och Krupko från Ryssland. Georgien har under årens lopp börjat rätta sig efter de tidigare domstolsbesluten, och Jehovas vittnen i Georgien är tacksamma för att de nu erfar ett bättre skydd och kan samlas och tillbe under trygga och fria förhållanden.

André Carbonneau, som är jurist med inriktning mot internationella mänskliga rättigheter, deltog i rättegångarna i Georgien och i arbetet inför överklagan till Europadomstolen. Han säger: ”Genom detta förträffliga beslut har Europadomstolen tydligt markerat att inga myndigheter inom dess område får uppmuntra till eller stödja kränkningar av medborgares religionsfrihet. Jehovas vittnen är glada över att Georgien försöker rätta sig efter dessa beslut så att de kan tillbe på ett fritt och öppet sätt. Förhoppningsvis kan detta bli en tankeställare för andra länder i Europarådet, till exempel Ryssland.”

Europadomstolens senaste domslut skyddar de viktiga rättigheterna att kunna samlas för att tillbe och att under lugna förhållanden prata med andra om sin tro. Jehovas vittnen världen över hoppas att denna tydliga dom från Europadomstolen kommer att vägas in i kommande förhandlingar som gäller liknande fall mot Ryssland och Azerbajdzjan.