Georgiska staten har erkänt att den kränkt Jehovas vittnens religions- och mötesfrihet, och Europadomstolen har godtagit det. Fallet Sammanslutningen av Jehovas vittnen med flera mot Georgien behandlade frågan om staten gjorde rätt när den upplöste två juridiska sammanslutningar som användes av Jehovas vittnen. Statens agerande bidrog till att våldet mot Jehovas vittnen förvärrades mellan 2001 och 2004.

I det domslut som Europadomstolen publicerade 21 maj 2015 * framgår det att regeringen under september 2014 lämnade in ett unilateralt tillkännagivande, där man ”beklagar kränkningen” av Jehovas vittnens rättigheter. I tillkännagivandet står det också att upplösningen av Jehovas vittnens sammanslutningar 2000 ”var oförsvarbart” och att avsaknaden av nödvändig lagstiftning hindrade vittnena från att kunna registrera sina juridiska sammanslutningar.

Europadomstolen ansåg att Georgiens erkännande räckte som underlag för att kunna avsluta fallet. Europadomstolen konstaterade att ”berörda myndigheter har kränkt de klagande organisationernas religions- och mötesfrihet, vilket bryter mot artikel 11 i konventionen tolkad i ljuset av artikel 9. Det har de gjort genom att antingen vägra registrera olika religiösa grupper eller upplösa deras juridiska sammanslutningar.” Staten går med på att betala 6 000 euro i skadestånd och rättegångskostnader.

De två juridiska sammanslutningarna, Union of Jehovah’s Witnesses of Georgia och Representation of the Watch Tower Society of Pennsylvania (USA) in Georgia, registrerades 1998. Men en ultranationalistisk parlamentariker ville att Jehovas vittnen skulle förbjudas i hela Georgien. Han fick stöd av ortodoxa extremister och religiösa ledare, som spred rykten om Jehovas vittnen och hetsade till våld mot dem.

I april 1999 lämnade parlamentarikern in en anmälan från sitt parti till distriktsdomstolen i Isani-Samgori i Tbilisi för att få Jehovas vittnen förbjudna och de två sammanslutningarna upplösta. När rättegången inleddes i juni 1999 fanns några ortodoxa präster och deras anhängare med i rättssalen. Utanför rättssalen stod den avsatte ortodoxe prästen Vasili Mkalavisjvili och hans anhängare och brände litteratur som Jehovas vittnen gett ut.

Distriktsdomstolen granskade bevisen och slog fast att parlamentarikerns anklagelser var grundlösa. Han överklagade beslutet. Den 26 juni 2000 upphävdes beslutet av appellationskammaren, som beordrade att Jehovas vittnens sammanslutningar skulle upplösas. Ortodoxa extremister utnyttjade situationen som uppstod och organiserade flera våldsamma angrepp mot Jehovas vittnen. Den 22 februari 2001 fastställde Högsta domstolen i Georgien att sammanslutningarna skulle upplösas. Den hävdade att avsaknaden av nödvändig lagstiftning tvingade dem att döma till vittnenas nackdel. Jehovas vittnen lämnade in en klagan till Europadomstolen den 16 augusti 2001 eftersom det inte gick att överklaga beslutet nationellt.

Efter beslutet i Högsta domstolen förvärrades Jehovas vittnens situation, och de utsattes för hundratals våldsamma angrepp. I de flesta fall skyddades inte vittnena av personer inom rättsväsendet, som i vissa fall till och med deltog i angreppen. Många Jehovas vittnen skadades allvarligt. Religiösa extremister avbröt vittnenas möten med våld, brände och plundrade deras hem, stal eller förstörde deras ägodelar och brände deras litteratur. Myndigheterna lät inte vittnena importera litteratur och beslagtog publikationer som de redan importerat. Vittnena tilläts inte heller hyra lokaler för att anordna religiösa möten. På grund av den intensiva förföljelsen och myndigheternas ovilja att skydda offren lämnade Jehovas vittnen in flera klagomål till Europadomstolen. Det gjorde de för att uppmärksamma domstolen på hur de blev behandlade och på rättsväsendets agerande. Europadomstolen har redan dömt till Jehovas vittnens fördel i två av de här fallen. *

När situationen i Georgien förbättrades kunde Jehovas vittnen registrera de juridiska sammanslutningarna igen, så att de kunde äga fastigheter och skydda sina juridiska rättigheter. Under den här perioden greps också Mkalavisjvili, den som i första hand legat bakom våldsdåden, och tillsammans med några av sina anhängare dömdes han till fängelse. Den svåra förföljelsen av Jehovas vittnen fick sitt slut 2004.

Även om Jehovas vittnen i Georgien har behandlats bättre på senare år, störs deras religiösa verksamhet fortfarande då och då. En rapport som nyligen lämnades in till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) avslöjar att Jehovas vittnen i Georgien utsattes för 63 hatbrott under 2014.

Michael Jones, representant för Jehovas vittnen i Georgien, säger: ”Vi är tacksamma över att Europadomstolen uppmärksammat att Jehovas vittnen blivit orättvist behandlade under senare år. Vi är också glada över att Georgien åtagit sig att skydda de mänskliga rättigheterna, och vi hoppas att det här beslutet, tillsammans med andra positiva domslut från domstolen, kommer att leda till rättvis behandling och större religionsfrihet för Jehovas vittnen i Georgien.”