Under tjänsteåret 2020 satte vi i gång den största hjälpinsatsen i vår organisations historia. Över 950 hjälpkommittéer tillsattes världen över. Utöver covid-19-pandemin inträffade flera allvarliga naturkatastrofer. Det var en utmaning för hjälpkommittéerna att ge nödhjälp och samtidigt följa alla riktlinjer i samband med covid-19. Bröderna och systrarna som varit involverade i hjälparbetet säger att det de upplevt har stärkt deras tro. Här är några händelser som drabbade våra vänner i olika delar av världen:

Under tjänsteåret 2020 drabbades våra bröder och systrar av 126 kraftiga stormar. Det är en ökning med 11,5 procent jämfört med tjänsteåret 2019. Många av de här stormarna skapade förödande översvämningar och jordskred.

Filippinerna drabbades av flera tyfoner, och många förkunnare tvingades fly från sina hem.

I Nigeria förstörde kraftiga skyfall våra bröders åkrar.

Sydkorea drabbades av en rekordlång monsunperiod.

Flera länder drabbades av skogsbränder, och en del av dem var värre än någonsin tidigare.

En del av våra vänner upplevde ”gigafires”, det vill säga enorma bränder som förstör åtminstone 400 000 hektar land.

Det här inträffade bland annat i USA.

Även våra vänner i Australien påverkades av sådana här enorma bränder.

I samband med de här katastroferna kom organisationen med säkerhetsföreskrifter för att se till att både de som gav hjälp och de som tog emot hjälp skulle vara trygga.

Broder Han Chan-Hee, som ingick i en hjälpkommitté i Sydkorea, beskriver några av de åtgärder man vidtog för att skydda vännerna: ”Vi tog tempen på alla varje morgon, höll fysisk distans, begränsade antalet volontärer på plats och undvek att samlas i grupper när vi skulle äta eller ta rast. Och volontärerna desinficerade sina verktyg före och efter arbetet.”

Många vittnen tvingades lämna sina hem under de här katastroferna, och en del förlorade sina hem helt och hållet. Broder Chris Shirah, som ingick i en hjälpkommitté när skogsbränderna rasade på USA:s västkust, säger: ”Vi hade noggrann koll på hur många vi skickade till varje logi för att se till att vi följde riktlinjerna i samband med covid-19.”

I många områden begränsade säkerhetsföreskrifter och reserestriktioner hur många volontärer som kunde ta del i hjälparbetet. Broder Philips Akinduro, som ingick i en hjälpkommitté i Nigeria, berättar: ”Den största utmaningen för oss var att myndigheterna begränsade möjligheterna att resa. Det gjorde det svårt att få ihop tillräckligt med volontärer.”

Broder Kim Joon-Hyeong, som ingick i en hjälpkommitté i Sydkorea, beskriver volontärernas inställning: ”Den stora drivkraften i vårt hjälparbete var såklart att vi älskar Jehova och våra bröder och systrar. Det gjorde att vi var noga med att alla inblandade skulle vara trygga och säkra. Så även om vi behövde vara lite extra försiktiga, kunde vi bevara glädjen under hela hjälpinsatsen.”

Det faktum att de här hjälpinsatserna blev så lyckade trots alla utmaningar har verkligen stärkt alla inblandades tro.

Broder Han Chan-Hee oroade sig till exempel för om hjälpkommittén verkligen skulle kunna få ihop tillräckligt med volontärer och kunna påbörja arbetet inom ett dygn. Han säger: ”Bara några timmar senare förstod jag att jag inte hade någon anledning att vara orolig. Hundratals bröder och systrar från hela landet anmälde sig som volontärer. De var så många att vi var tvungna att tacka nej till en del.” Avslutningsvis säger han: ”Jag kände verkligen att Jehova var med oss, och det var otroligt rörande!”

Broder Brad Benner i Honduras berättar hur han kände det efter att han hjälpt till med arbetet i samband med en orkan: ”Även om det var en väldigt stressande situation fick våra vänner det de behövde: mat, logi och andlig uppmuntran. Jag har med egna ögon sett att ingenting kan stoppa kärleken inom vår organisation – inte ens två orkaner och en global pandemi.”

Broder Alquin Dayag, som ingick i en hjälpkommitté i Filippinerna, säger: ”Hela den här upplevelsen har gjort mig ännu mer övertygad om att Jehova verkligen ger oss ’den kraft som är över det normala’ och den vishet som vi behöver för att kunna utföra vår uppgift.” (2 Korinthierna 4:7)

Vi uppskattar allt det hårda arbete som avdelningskontoren, hjälpkommittéerna och volontärerna utfört. Tack vare deras ansträngningar och alla generösa bidrag har våra bröder och systrar fått den hjälp de behövt under ett år då katastroferna avlöst varandra. (1 Thessalonikerna 1:3)