Den 26 juli 1931 talade broder Joseph Rutherford, dåvarande president för Watch Tower Bible and Tract Society, inför över 15 000 personer under ett konvent i Columbus i Ohio i USA. Delar av programmet sändes på mer än 450 radiostationer världen över. Aldrig tidigare hade ett program sänts på så många radiostationer. Broder Rutherford läste också upp en resolution med titeln ”Ett nytt namn”. I den här historiska resolutionen sades det bland annat: ”Vi ... åstunda att varda kända under och kallade med detta namn, nämligen Jehovas vittnen.” (Se rutan ” Resolutionen”.) Åhörarskaran bekräftade resolutionen med ett rungande ja, som följdes av långa applåder.

Broder Arthur Worsley, vars levnadsskildring publicerades 1986, sa så här om händelsen: ”Jag kommer aldrig att glömma de entusiastiska ropen och applåderna som genljöd bland åhörarna.”

En del i andra länder satt framför radion och hörde resolutionen. Broder och syster Barber i Australien berättade: ”När vi i Melbourne hörde applåderna dra i gång i USA formligen studsade vi upp och applåderade vi också.” I Japan var det en liten grupp som kunde höra resolutionen, bland annat syster Matsue Ishii. Hon skrev senare: ”Vi ropade av glädje tillsammans med våra bröder i Amerika.”

Det berättades att man i vissa butiker i Columbus, där konventet hölls, hade gjort skyltar där man välkomnade Internationella Bibelstudiesällskapet. Men de byttes ut mot skyltar där det stod: ”Välkomna, Jehovas vittnen!” Den 28 juli 1931 användes namnet Jehovas vittnen i tryck för första gången i The Messenger, en konventtidning som gavs ut av Watch Tower Bible and Tract Society.

En kort tid efter konventet så anordnades en stor predikokampanj där man spred broschyren Riket som är världens hopp. Den innehöll bland annat resolutionen med det nya namnet. På två och en halv månad spred man mer än fem miljoner exemplar, många av dem till politiker, präster och framträdande affärsmän.

Broder Martin Pötzinger sa om den här tiden: ”Förvånade ansikten mötte oss vid varje dörr, när vi presenterade oss med orden: ’Jag kommer hit i dag som ett av Jehovas vittnen.’ Folk skakade på huvudet eller frågade: ’Men ni är väl fortfarande bibelforskare?’” (Se rutan ” Visitkort med Jehovas namn”.) Men sedan beskrev han hur annorlunda allt var några år senare: ”Vilken förändring! Innan jag hinner säga ett ord, säger folk: ’Du måste vara ett Jehovas vittne.’”

Broder A.H. Macmillan, som var med vid konventet 1931, förklarade längre fram varför han tyckte att namnet var så passande: ”Jag tyckte att det var ett utmärkt namn, för det gjorde det tydligt för världen vad vi gjorde och vad vi hade för syfte. Tidigare hade vi bara kallats bibelforskare, för det var vi ju. Och i samband med att vi började studera med människor i andra länder började vi kalla oss Internationella Bibelstudiesällskapet. Men nu är vi vittnen för Jehova Gud, och vårt namn berättar för allmänheten vilka vi är och vad vi gör.”

I dag finns det miljontals människor världen över som är stolta över att bära namnet Jehovas vittnen. (Jesaja 43:10–12)