Även om vi som Jehovas vittnen är försiktiga och gör vårt allra bästa för att skydda oss från coronaviruset är vi inte förskonade från verkningarna av det. (Predikaren 9:11) Det är tragiskt nog redan 872 av våra kära bröder och systrar världen över som har dött av covid-19. De sörjande har snabbt fått stöd och uppmuntran av sina medtroende. (1 Korinthierna 12:26) Och viktigast av allt är att vi har Jehova, som alltid håller sitt löfte i Filipperna 4:7 och ger oss ”Guds frid”.

En syster i norra Italien, Hannchen Unnützer, känner stödet från Jehovas organisation. Hon är specialpionjär i Bolzano. Sorgligt nog dog hennes man, Manfred Unnützer, den 28 mars 2020 på grund av coronaviruset. Broder Unnützer hade varit i särskild heltidstjänst i närmare 58 år och nästan 54 av dem tillsammans med sin fru. De reste i kretstjänsten i 25 år. Närmare 1 000 bröder och systrar från olika länder var uppkopplade till begravningstalet som hölls via videokonferens.

Syster Unnützer berättar: ”Jag är så tacksam för vännerna. Jag har inte behövt vara ensam, inte en endaste timme, och jag har blivit överöst av omtanke! De har tagit hand om mig på alla sätt – känslomässigt, andligt och fysiskt. Jag älskar verkligen alla mina bröder och systrar.”

Ett annat par som har fått tröst i sin sorg är Maria Jose Moncada och hennes man, Darwin. De bearbetar quichua-talande distrikt uppe i bergen i Ecuador. Syster Moncada förlorade tragiskt nog båda sina föräldrar med bara sex dagars mellanrum: syster Fabiola Santana Jordan, 56, som var reguljär pionjär, och broder Ricardo Jordan, 60, som var församlingstjänare i Praderasförsamlingen i Guayaquil. Syster Moncadas två bröder insjuknade också i covid-19 men har återhämtat sig.

Syster Moncada var förtvivlad, och hennes spontana reaktion var att direkt göra den fyra timmar långa resan till Guayaquil för att kunna vara tillsammans med familjen och stötta dem och hjälpa till med begravningen. Men sedan hon och hennes man bett till Jehova om saken kom de fram till att det inte skulle vara så förståndigt. De skötte i stället kontakten med släktingarna via videokonferens. Syster Moncada säger: ”Om jag hade åkt till mina släktingar skulle jag ha riskerat både min egen och andras hälsa.”

Syster Moncada berättar att hon naturligtvis kände intensiv sorg och oro, men hon och hennes man höll fast vid sina andliga rutiner och ”bad hela tiden till Jehova för att få vägledning”. De fortsatte förbereda sig för högtiden till minne av Jesus död genom att bjuda in sina bibelstudier och läsa avsnitt i Bibeln om Jesus sista dagar på jorden. De höll också i gång i tjänsten genom brevvittnande och var med på församlingens möten via videokonferens. Nio av syster Moncadas släktingar som inte är vittnen tackade ja till inbjudan och kopplade upp sig på minneshögtidstalet på spanska.

”Vi blev så glada när våra bibelstudier ordnade så att de kunde ansluta till mötet, vilket inte är så enkelt för dem”, berättar syster Moncada och tillägger: ”Det blev en trevlig överraskning när jag upptäckte att mina släktingar hade kopplat upp sig, fastän de bor i andra länder.”

Syster Moncada fortsätter: ”Den här erfarenheten visar att det bästa sättet att hantera sin smärta, hur jobbig situationen än är, är att hålla sig aktiv i tjänsten, för då ger man Jehova något att välsigna.”

Vår världsvida andliga familj känner med dem som har förlorat sina nära och kära i den här pandemin, och vi fortsätter att be för dem som sörjer. Vi ser fram emot den tid då Jehova kommer att ta bort alla orsaker till lidande, även sjukdomar och epidemier, och ge livet tillbaka till alla hans trogna tjänare som dött. (1 Korinthierna 15:21, 22)