Jehovas vittnen har funnits i det som nu kallas Palestina sedan 1919. Den första församlingen bildades i Ramallah 1920, och den andra församlingen bildades nära Betlehem 1942. Men 1948 började Palestinakriget, och det ledde till att landet delades i två områden: En del blev den nya nationen Israel och den andra styrdes av Jordanien. Det här gjorde att Jehovas vittnen i Israel och Palestina inte kunde ha kontakt under nästan 20 år. Men efter sexdagarskriget 1967 blev det möjligt för dem att ha kontakt igen, och Jehovas vittnen på Västbanken kunde fritt utöva sin religion och ha möten igen.

Jehovas vittnen har ansökt om att bli lagligt registrerade i Palestina flera gånger, men de har fått avslag. De får anordna möten och berätta för andra om sin tro, men eftersom de inte är lagligt registrerade har de inte samma rättigheter som andra invånare. De arbetar fortfarande för att deras grundläggande rättigheter ska respekteras och för att de ska få en starkare rättslig ställning.