Den 17 december 2020 dömde Leninskijs distriktsdomstol i Rostov-na-Donu broder Ruslan Alyev till två och ett halvt års villkorligt fängelse. Han behöver med andra ord inte sitta i fängelse i nuläget.

Dagarna innan domen meddelades visade Ruslan att han hade fått del av ”Guds frid”. (Filipperna 4:7) Han sa helt lugnt till sina vänner: ”Jag är inte särskilt orolig över vad domen blir. Allt Gud tillåter har han under kontroll, och han kommer att ge hjälp vid precis rätt tid. Jag kommer att tjäna Jehova oavsett var jag befinner mig.” Ruslan är också fullt medveten om att hans bröder och systrar världen över har bett för att han ska kunna hålla ut, och han säger att det har varit ”till stor uppmuntran”.

I sina avslutande ord i rätten den 14 december 2020 sa Ruslan modigt: ”Under det första århundradet ställdes en 33-årig man inför domstol anklagad för uppvigling mot myndigheterna. Men i dag har vi dokumentation som visar att den verkliga grunden till att han blev anklagad var hans förhållande till Gud, Jehova. Vittnesmålen som användes mot honom var motsägelsefulla, och trots att man inte kunde bevisa hans skuld så dömdes han skyldig. Den här mannen var Jesus Kristus.

Och nu, två tusen år senare, står jag, som också är 33 år, inför domstol anklagad för uppror mot staten och för att vara ett hot mot landets säkerhet. ... När jag hör att jag är anklagad för att motarbeta staten och för att vara ett hot mot landets säkerhet häpnar jag över hur grundlösa och absurda de här anklagelserna är.”

Ruslan förnekade också bestämt den falska anklagelsen att han skulle ha uppmuntrat till att hata människor med annan religion eller etnisk bakgrund. Han sa: ”På grund av olika omständigheter växte jag upp omgiven av människor från åtminstone tre olika länder: Ryssland, Azerbajdzjan och Ukraina. Jag älskar de här tre kulturerna. ... Jag har många vänner från engelsktalande länder i Afrika och jag har även kinesisktalande vänner. ... Jag är själv född i Azerbajdzjan. Som alla känner till har det länge funnits en fientlighet mellan folk från Azerbajdzjan och Armenien, men jag har en nära vän som är armenier, och han var vittne på mitt bröllop. Den religiösa uppfostran jag fått har lärt mig att älska alla människor oavsett nationalitet, ursprung, religion och social status. ... Jag och de som känner mig är mycket förvånade över anklagelsen att jag skulle ha underblåst hat mot andra på grund av deras etnicitet eller bakgrund.”

Det är uppmuntrande att våra bröder och systrar i Ryssland så modigt tar vara på möjligheterna att vittna när de står inför domstol. Och vi är säkra på att Jehova kommer att välsigna de ansträngningar vi gör för att försvara vår tro inför myndighetspersoner. (Matteus 10:18)