Den 20 maj 2021 dömde Leninskijs distriktsdomstol i Saratov broder Rustam Seidkulijev till två och ett halvt års fängelse. Han togs omedelbart i förvar efter att domen hade meddelats.

Rustam Seidkulijev

• Född: 1977 (Asjchabad, Turkmenistan)

• Biografi: Växte upp med en ensamstående mamma. Började studera Bibeln med Jehovas vittnen 1993. Två år senare började även hans mamma studera. Innan han var döpt satt han två år i fängelse i Turkmenistan för att han av samvetsskäl vägrade göra militärtjänst.

  Det han lärde sig om Bibelns profetior och hur användbara Bibelns råd är gjorde att han tog steget och överlämnade sig och blev döpt 1998. Familjen flyttade till Ryssland 2000 när hans styvpappa utvisades för att han var ett Jehovas vittne.

  Har jobbat som telefontekniker och byggarbetare. Träffade sin blivande fru, Julija, 2001. De tycker om att bowla, ha picknick och spela bordtennis. Sedan september 2019 har de tagit hand om Rustams föräldrar.

I mars 2019 dök en polis från den ryska säkerhetstjänsten (FSB) upp hemma hos Rustam och Julija. Han blockerade uppfarten med sitt fordon och förhörde dem en och en. Sedan beordrade han dem att infinna sig på säkerhetstjänstens kontor för ytterligare förhör.

Den 15 februari 2020 greps Rustam och Julija på ett shoppingcenter, och Rustam frihetsberövades. En lokal domstol dömde honom sedan till husarrest. Först blev han placerad på en institution för rehabilitering under två månader, och då fick han inte träffa sin fru. Efter det fick han komma hem, men han fick inte använda internet eller ha kontakt med någon utanför hemmet. Straffet förlängdes sju gånger. Totalt satt han 217 dagar i husarrest.

Det var verkligen inte lätt för Rustam att sitta i husarrest. Under vissa perioder fick han bara gå ut på promenad mellan klockan nio och elva på förmiddagen. Och andra perioder fick han inte ens gå ut och ta hand om trädgården eller laga en takläcka. Han berättar hur han kunde behålla en positiv inställning: ”Husarresten gav mig mer tid att be och tänka på andliga saker. Jag försökte hålla mig upptagen och planera min dag, och det hjälpte mig att inte gå ner mig eller bli frustrerad. Jag visste ju att en del av vännerna satt i fängelse och hade det mycket värre än jag hade det.”

Rustam har också haft nytta av det han gick igenom när han satt i fängelse i Turkmenistan. Han berättar: ”Jehova har hjälpt mig så många gånger tidigare, speciellt när jag satt i fängelse som ung. Jag lärde mig att lägga allt i hans händer och att bevara lugnet.”

Rustam fortsätter att göra det han kan i tjänsten för Jehova. Han säger: ”Vi får aldrig missa möten eller slarva med våra andliga rutiner. Och vi måste utnyttja den begränsade tid vi har att vittna och styrka våra medtroende och inte låta annat distrahera oss. Jag tänker fortsätta göra mitt bästa i tjänsten för Jehova, oavsett var jag hamnar, för nu är det inte lång tid kvar.”

Vi är säkra på att Jehova kommer att fortsätta utrusta våra vänner i Ryssland ”med allt gott så att ... [de] kan göra hans vilja”. (Hebréerna 13:21)