Datum: 13–15 september 2019

Plats: KINTEX (Korea International Exhibition Center) i Seoul, Sydkorea

Programspråk: engelska, indonesiska, kinesiska (mandarin), koreanska, ryska, vietnamesiska

Högsta närvaroantal: 60 082

Antal döpta: 478

Antal internationella delegater: 6 076

Inbjudna avdelningskontor: Brasilien, Finland, Frankrike, Grekland, Indonesien, Kazakstan, Malaysia, Skandinavien, Tjeckien/Slovakien, USA, Vietnam

Erfarenhet: Choi Ji-Woong, vd för ett cateringföretag som ordnade mat till delegaterna, sa: ”En av mina anställda sa att det här projektet hade gjort honom uppmärksam på hur snälla alla vittnen är. Något som gjorde extra stort intryck på mig var hur utländska och koreanska vittnen visade kärlek mot varandra. Det var första gången de sågs, men det kändes som att de var nära vänner som träffade varandra igen. Jag har varit med om många religiösa event, men det här eventet som Jehovas vittnen organiserade har varit en väldigt speciell upplevelse.”

Ahn Seon-Ju, styrelseledamot för en resebyrå, sa: ”När jag såg hur snälla Jehovas vittnen var och att de alltid log, kände jag att jag behövde påminna busschaufförerna om att vara mer som de. Först undrade jag vad som var deras hemlighet, men när jag arbetade med dem förstod jag att de verkligen älskade och respekterade varandra och visade sin tro i handling, och allt detta blev jag helt tagen av. Jag är så imponerad av att varje vittne arbetade helt frivilligt. Jag började fundera på vilka förändringar jag skulle kunna göra när jag såg hur vittnena lyssnade uppmärksamt på varandra och alltid svarade med ett leende. Om jag fick möjlighet i framtiden skulle jag gärna arbeta med Jehovas vittnen igen.”

Kim Gyo-Shik, ledningschef för tv-bolaget MBC:s nöjespark Dae Jang Geum, sa: ”Jehovas vittnens event var väldigt rörande. Även om jag är katolik så visar det här eventet precis hur sanna kristna ska vara. Alla anställda, inklusive jag själv, har sett hur vittnena var samarbetsvilliga och organiserade. De var snälla mot andra och frågade till och med om lov när de ville använda minsta lilla grej i vår anläggning. Jag kände mig så stolt över dem, lika stolt som om jag själv varit ett Jehovas vittne!”