Den 12 november 2020 dömde Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna till fördel för Jehovas vittnen i Ukraina i tre fall. Fallen var Zagubnja och Tabatjkova mot Ukraina, Mihorjanu med flera mot Ukraina, och Kornilova mot Ukraina. Fallen lämnades in till domstolen 2014 och 2015. Inte i något av de här ärendena har rättsväsendet vidtagit tillräckliga åtgärder när vittnen blivit attackerade. Europadomstolen slog fast att ukrainska myndigheter inte skyddat våra bröders rättigheter och beslutade att vittnena ska få 14 700 euro (ca 150 000 kronor) i skadestånd.

Zagubnja och Tabatjkova mot Ukraina: Den 20 april 2009 gick systrarna Tetiana Zagubnja och Marija Tabatjkova i tjänsten från dörr till dörr i samhället Novi Mlyny. Mykola Lysenko, en präst från den lokala ortodoxa kyrkan, konfronterade dem på gatan och slog dem i huvudet och på ryggen med en käpp. Prästen blev aldrig straffad för den här brutala misshandeln, trots att han faktiskt erkände att han ville ”skrämma” systrarna och ”hindra deras verksamhet”.

Mihorjanu med flera mot Ukraina: Den 5 april 2012 var 21 Jehovas vittnen och ett antal intresserade samlade för att hedra minnet av Jesus död när en mobb ledd av en ortodox präst, Greku, avbröt deras möte. Mobben förolämpade och hotade de närvarande, bland annat små barn och äldre kvinnor.

Prästen och hans anhängare fortsatte ge sig på vittnena. Bland annat så misshandlade de några bröder, brände upp en broders bil och kastade in en molotovcocktail i ett hus där vittnen låg och sov. De drabbade polisanmälde händelserna och kunde lämna in bevismaterial. En del av förövarna hade fångats på film. Men polisen vägrade medge att brotten var kopplade till att offren var Jehovas vittnen, och dessutom hävdade man att det inte gick att identifiera förövarna på filmerna. Så varken prästen eller hans anhängare blev straffade.

Kornilova mot Ukraina: Den 7 mars 2013 var systrarna Kornilova och Serdjuk ute och inbjöd till minneshögtiden i samhället Nosivka. Då började en man skrika grova förolämpningar och nedsättande saker om deras religion. Sedan angrep han dem och slog syster Kornilova så illa att hon fick en hjärnskakning. Hon fick ligga 11 dagar på sjukhus. Polisen vägrade medge att misshandeln hade religiösa motiv och menade i stället att hatet var riktat mot henne som person. När saken kom upp i rätten blev det enda straffet ett mycket litet bötesbelopp.

Representanter för avdelningskontoret i Ukraina hade flera möten med lokala, nationella och internationella myndighetspersoner för att diskutera situationen. När alla möjligheter till en diplomatisk lösning var uttömda gick man vidare till Europadomstolen 2014. Det är intressant att året innan hade den religiösa förföljelsen i Ukraina börjat uppmärksammas på olika håll. Ukrainas ombudsman rapporterade 2013: ”Bristfälliga utredningar av brott som kan vara motiverade av religiöst hat ger förövarna känslan av att de kan fortsätta begå brott.” FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, som regelbundet går igenom läget i Ukraina, kom fram till något liknande i en rapport från 2013. Man uttryckte en oro över att hatbrott, som bland annat drabbar Jehovas vittnen, behandlas som mindre allvarliga brott. Kommittén kom fram till att Ukraina måste ”arbeta hårdare på att utreda eventuella hatbrott, att åtala förövarna ... och, om de döms skyldiga, straffa dem i lämplig grad och att se till att offren får skälig kompensation”.

På senare år har Ukraina börjat vidta åtgärder för att förbättra situationen. Jehovas vittnen har visserligen religionsfrihet i landet, men vi hoppas att de här tre domarna från Europadomstolen kommer att få myndigheterna i Ukraina och andra länder att fortsätta att säkra religionsfriheten. Vi längtar verkligen efter den tid då Jehova, som alltid är rättvis, ska sätta stopp för all förföljelse av dem som tillber honom. (5 Moseboken 32:4)