Gå direkt till innehållet

8 JUNI 2015
UKRAINA

Domstolar i Ukraina erkänner rätten till samvetsvägran under militär mobilisering

Domstolar i Ukraina erkänner rätten till samvetsvägran under militär mobilisering

Sommaren 2014 beordrade Ukrainas president partiell mobilisering på grund av oroligheter och strider i de östra delarna av landet. Vitaliy Sjalaiko var tidigare soldat i den ukrainska armén men är nu ett Jehovas vittne. När han blev inkallad inställde han sig på militärens lokala rekryteringskontor och förklarade att han är en samvetsvägrare. Däremot sa han att han var villig att utföra alternativ civiltjänst.

Militären nekade honom rätten att samvetsvägra, och han åtalades för att ha försökt undvika militärtjänst under mobilisering. Det här var första gången under den pågående konflikten i Ukraina som någon åtalades för att ha vägrat delta i mobiliseringen på grund av religiös övertygelse.

Som före detta soldat förstår Vitaliy Sjalaiko att det ligger i statens intresse att försvara sina gränser och att den har en skyldighet att skydda sina invånare. Men han vägde inkallelseordern mot den bibliska principen att ge ”till kejsaren det som är kejsarens, men till Gud det som är Guds.” * Som kristen känner han att han måste ha respekt för livet och visa kärlek mot alla vid alla tillfällen. *

Åtalet: Är alternativ civiltjänst bara ett sätt att komma undan militärtjänst?

Den 13 november togs Vitaliy Sjalaikos fall upp i distriktsdomstolen i Novomoskovsk i Dnipropetrovskregionen. Domstolen konstaterade att han inte försökt hålla sig undan militärens tjänstemän och utredare, utan att han infunnit sig på plats när han kallats. Domstolen slog fast att Sjalaiko ”har rätt till ett alternativ till militärtjänst, även under mobilisering, eftersom han tillhör en religiös organisation vars läror inte tillåter att man tar till vapen”.

Distriktsdomstolen bekräftade dessutom att Sjalaikos rätt till alternativ civiltjänst ”garanteras av Ukrainas grundlag”. Den medgav också att religionsfriheten skyddas av Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna * och att den försvarats av Europadomstolen. Sjalaiko frikändes från anklagelsen att ha försökt slippa undan mobilisering. Åklagaren överklagade domen.

Ny prövning: Står mobilisering över samvetet?

Åklagaren argumenterade för att plikten att försvara sitt land står över rätten till religionsfrihet och till alternativ civiltjänst. Han hävdade att utslagen i Europadomstolen inte kan tillämpas då mobilisering beordrats.

Domslutet kom den 26 februari 2015, då appellationsdomstolen i Dnipropetrovskregionen konstaterade: ”Att vägra delta i mobilisering av samvetsskäl är inte likställt med att oskäligt undvika mobilisering.” I domslutet uppmärksammades Sjalaikos religiösa övertygelse, och man hänvisade till domar i Europadomstolen. I de här domarna framgår det att ”sådan religiös övertygelse skyddas av artikel 9 i konventionen” * som garanterar tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Appellationsdomstolen framhöll också att artikel 9 i Europakonventionen visar att frågan om ”’nationell säkerhet’ ... inte rättfärdigar att man begränsar de garanterade rättigheterna”. Domarna drog alltså slutsatsen att ”rätten till samvetsvägran inte kan begränsas av hänsyn till nationell säkerhet”. De slog fast att Ukrainas lag om alternativ civiltjänst gäller även vid mobilisering. Appellationsdomstolen gick på samma linje som distriktsdomstolen och frikände Vitaliy Sjalaiko.

Det är inget brott att utnyttja sina mänskliga rättigheter

De här utslagen i två rättsinstanser i östra Ukraina erkänner och skyddar rätten till samvetsvägran och alternativ civiltjänst, även när det råder nationell kris. Domsluten går i linje med utvecklingen inom internationell lagstiftning att erkänna den grundläggande rättigheten till samvetsvägran. *

Trots att åklagaren inte har ändrat något i den argumentation som användes i appellationsdomstolen har han överklagat till Högsta specialdomstolen för civil- och brottmål. Den 30 april 2015 lämnade Vitaliy Sjalaikos ombud in flera invändningar mot åklagarens överklagan.

Vitaliy Sjalaiko är bara ett av de tusentals Jehovas vittnen i Ukraina som har blivit inkallade till militärtjänst. De inställer sig respektfullt när de kallas och begär att få göra alternativ civiltjänst som inte går emot deras starka religiösa övertygelse. Deras önskemål respekteras oftast, och det är få Jehovas vittnen som har åtalats. Nu är det upp till Ukrainas högsta domstol att säkerställa att landet erkänner Jehovas vittnens rätt att samvetsvägra.

^ § 7 Ukraina ratificerade Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna år 1997.

^ § 10 I appellationsdomstolens domslut hänvisade man till Europadomstolens utslag i fallen Jehovas vittnen i Moskva med flera mot Ryssland och Bayatyan mot Armenien.

^ § 13 Se Bayatyan mot Armenien [GC], no. 23459/03, §§ 98-111, ECHR 2011; Jeong med flera mot Sydkorea, UN Doc CCPR/C/101D/1642-1741/2007 (24 mars 2011) §§ 7.2-7.4.