Den 8 september 2016 försvarade Ukrainas författningsdomstol rätten att fredligt församlas utan ingripande från statsmakten. Författningsdomstolen upphävde en del av den ukrainska lagen om samvetsfrihet och religiösa organisationers frihet från 1991 (religionslagen). Lagen krävde att religiösa organisationer skaffade ett tillstånd från staten för att få hålla religiösa möten i hyrda lokaler. Författningsdomstolen slog fast att den här lagen kränker rätten till mötesfrihet, som garanteras av Ukrainas grundlag. Jehovas vittnen i Ukraina är glada över beslutet eftersom man har haft problem med att hyra lokaler för religiösa möten.

Sedan religionslagen togs i bruk har fördomsfulla myndighetspersoner använt den godtyckligt och annullerat hyreskontrakt som Jehovas vittnen har ingått för att kunna hålla sina religiösa möten. Vid ett tillfälle under sommaren 2012 hade vittnena i nordöstra Ukraina planerat att ha en tre dagar lång sammankomst med tusentals deltagare i staden Sumy. Ett kontrakt för en kommunal stadion hade undertecknats, och man hade kommit långt i planeringen. I enlighet med grundlagen informerade Jehovas vittnen myndigheterna om planerna. Men med bara en månad kvar till sammankomsten hänvisade kommunfullmäktige till religionslagen och bestämde att det inte räckte med att informera myndigheterna, utan att det även krävdes ett tillstånd för att vittnena skulle få hyra stadion, något som kommunfullmäktige inte var villiga att utfärda.

På mycket kort varsel blev Jehovas vittnen därför tvungna att anordna sammankomsten i staden Charkiv, som ligger cirka 20 mil från Sumy. Det här gjorde att över 3 500 Jehovas vittnen snabbt fick ändra sina planer. På grund av hög ålder eller dålig hälsa kunde många inte åka till Charkiv och vara med på den viktiga sammankomsten. Andra fick stanna hemma för att de inte kunde få ledigt från sina arbeten eller för att de inte hade råd att resa så långt. Året därpå vägrade kommunfullmäktige i Sumy återigen att ge vittnena tillstånd att hyra stadion för sin sammankomst.

Illja Kobel vid Jehovas vittnens ukrainska avdelningskontor i Lviv säger: ”Annulleringarna av sammankomsterna i Sumy är inte de enda. Vid ett flertal tillfällen har vi haft svårt att hyra lokaler för religiösa möten.” Ett exempel är vad myndighetspersoner i staden Vinnytsia gjorde i mars 2012. I sista minuten nekade man vittnen att hålla ett religiöst möte i en hyrd lokal, vilket tvingade dem att planera om alltsammans. Några månader senare nekade några tjänstemän församlingen i Mohyliv-Podilskyj tillstånd att hålla sina möten i en hyrd fastighet, trots att de redan hade haft möten där under tre års tid. I brist på bra lokaler tvingades församlingsmedlemmarna tränga in sig i privata hem.

Så sent som februari 2015 hävdade en regional statsförvaltningsmyndighet i Vinnytsia att Jehovas vittnen hade brutit mot lagen vid ett flertal tillfällen, eftersom de inte hade fått tillstånd att hålla religiösa möten i andra byggnader än sina egna möteslokaler. Vittnena hade informerat myndigheterna, men det ansågs inte vara nog.

De senaste åren har Jehovas vittnen i allmänhet kunnat samlas i sina egna möteslokaler utan att få problem med myndigheterna. Men vid större möten och sammankomster behöver man ofta hyra en lite större lokal. Ukrainas grundlag tillåter att religiösa organisationer samlas under fredliga förhållanden i hyrda lokaler, förutsatt att man informerar myndigheterna i förväg. Illja Kobel säger: ”Orsaken till de svårigheter vi har stött på är att religionslagen är snävare än grundlagen, som inte kräver att man ska få tillstånd från myndigheterna. I ett försök att lösa saken lämnade vi in en anmälan till Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter.”

Ombudsmannens uppgift är att se till att alla medborgare i Ukraina kan åtnjuta de rättigheter som garanteras i landets författning och lagar. Efter en närmare granskning av den behandling som Jehovas vittnen utsatts för slog ombudsmannen fast att det fanns en konflikt mellan författningen och religionslagen. Författningen säger att man har rätt att samlas så länge man i förväg informerar myndigheterna om att ett offentligt religiöst möte ska hållas i en hyrd lokal. Enligt religionslagen är det däremot förbjudet att hålla offentliga religiösa möten i hyrda lokaler om man inte först fått tillstånd från myndigheterna minst tio dagar innan mötet ska hållas.

Den 26 oktober 2015 lämnade ombudsmannen in en anmälan om den omtvistade delen av religionslagen till Ukrainas författningsdomstol och framhöll att den var i strid med grundlagen. I anmälan framgick att rätten att fredligt kunna församlas är en grundläggande frihet som ska garanteras alla medborgare. Det sades: ”Stater måste avhålla sig från godtyckliga åtgärder som kan inkräkta på mötesfriheten.” Till ombudsmannens hjälp skickade Jehovas vittnen i Ukraina in ett sammandrag till författningsdomstolen där man redogjorde för de svårigheter man upplevt när man försökt hyra lokaler för sina möten.

Den 8 september 2016 fattade författningsdomstolen ett beslut som bekräftade att ingen lag får gå emot den grundlagsenliga rätten att fredligt församlas efter att ha informerat myndigheterna. Man hänvisade också till Europakonventionen, som i artikel 9 garanterar religionsfrihet och i artikel 11 garanterar rätten att församlas utan obefogat ingripande från staten. Domstolen slog fast att del 5 i artikel 21 i religionslagen går emot grundlagen då den kräver att religiösa grupper får tillstånd från myndigheter innan de kan hålla offentliga gudstjänster i hyrda lokaler.

Nu är det inte längre upp till enskilda myndighetspersoner om man ska kunna hålla religiösa möten i hyrda fastigheter. Så länge vittnena i förväg informerar myndigheterna om att man ska hyra en fastighet för att hålla ett möte där kan de inte neka det, helt i enlighet med grundlagen.

Illja Kobels kommentar kan drygt 140 000 Jehovas vittnen i Ukraina skriva under på: ”Beslutet som författningsdomstolen nyligen fattade stärker rätten till mötesfrihet. Vi är så tacksamma för att vi inte längre hindras av myndigheterna när vi hyr fastigheter för religiösa möten.”