Dorothy Mae Sennett Covington dog den 14 mars 2015 vid 92 års ålder i Cincinnati i Ohio. På 40- och 50-talet befann hon sig mitt i striden för Jehovas vittnens medborgerliga rättigheter.

På 40-talet arbetade Dorothy ideellt som juristassistent hos advokaten Victor Schmidt. Han var ett Jehovas vittne och arbetade med att försvara deras rättigheter som medborgare. På grund av att nationalismen växte sig stark under andra världskriget blev Jehovas vittnen utsatta för intensiv förföljelse i USA. Deras neutrala hållning mot nationalistiska ceremonier och deras vägran att göra militärtjänst gick tvärtemot den tidens anda. I en bok om religionsfriheten i USA sägs det att ”förföljelsen av Jehovas vittnen mellan 1941 och 1943 var den mest omfattande yttringen av religiös intolerans i 1900-talets Amerika”. (The Lustre of Our Country, the American Experience of Religious Freedom)

Runt om i USA blev Jehovas vittnen attackerade av mobbar och gripna av polisen, däribland i området kring Cincinnati i Ohio och mot gränsen till Indiana. Victor Schmidt reste runt i området för att försvara Jehovas vittnen som blivit olagligt frihetsberövade. Under tiden arbetade Dorothy med de här rättsliga frågorna på Schmidts advokatbyrå, och hon gick modigt ut och berättade för andra om sin tro trots risken att bli utsatt för våld.

Dorothy hade starka minnen av det som ledde fram till att Jehovas vittnen angreps av mobbar i Connersville i Indiana. År 1940, bara 17 dagar efter att Högsta domstolen fällt en negativ dom i flagghälsningsmålet Minersville School District v. Gobitis, grep sheriffen i Connersville sex Jehovas vittnen. De anklagades för att ha skändat amerikanska flaggan när de vägrade att hälsa en pin med flaggan. Det var här i Connersville som Victor Schmidt och Hayden Covington, som var ansvarigt juridiskt ombud för Jehovas vittnen 1939–1963, försvarade två Jehovas vittnen som senare också blev falskt anklagade för en sammansvärjning.

När Covington haft sin slutplädering åkte han direkt vidare till en rättegång i Maine, medan Victor och hans fru stannade kvar för att höra domen. Efter domen blev de attackerade av en mobb. Victor, hans fru och andra misshandlades, men till slut lyckades de fly från mobben.

Tio månader efter den här domen blev 75 Jehovas vittnen i Connersville på falska grunder anklagade för en sammansvärjning och sattes i fängelse. Tre veckor innan sin död sa Dorothy så här om det: ”Många av oss Jehovas vittnen blev gripna, och det var vid tiden kring målet i Connersville som förföljelsen av oss var som värst.”

Hayden Covington, Victor Schmidt och andra fortsatte att försvara Jehovas vittnens medborgerliga rättigheter. Covington och Schmidt lyckades få Connersvilledomarna upphävda, och de tog sig an fler fall i området. Under tiden som Dorothy arbetade tillsammans med dem som juristassistent, blev hon och Hayden vänner. De gifte sig 1949.

Dorothy flyttade till New York för att hjälpa Hayden med hans arbete på Jehovas vittnens huvudkontor i Brooklyn i New York, och hon fortsatte vara engagerad i att vittna för andra om sin tro, medan Hayden arbetade med många rättstvister. Covington var outtröttlig när han hade hand om hundratals fall gällande Jehovas vittnens medborgerliga rättigheter, och han blev känd som en av den tidens bästa författningsjurister. Han var uppe i Högsta domstolen över 40 gånger och över 100 gånger i federala appellationsdomstolar.

Dorothy följde med Hayden till Högsta domstolen när han företrädde Jehovas vittnen från hela USA. Hon sa: ”Hayden arbetade för den frihet som vi ibland tar för givet. Jag tycker det är fantastiskt att han använde sitt liv för att hjälpa dem som behövde det – inte bara i USA utan på många andra platser också.”

År 1959 fick Dorothy och Hayden en dotter, Lynn, och tre år senare fick de en son, Lane. Och 1972 flyttade familjen tillbaka till Ohio. Under barnens uppväxt kretsade Dorothys liv kring att undervisa dem om Bibeln och tjänsten för Jehova.

Hayden dog 21 november 1978. Då började Dorothy arbeta som sättare igen, och hon arbetade för olika nyhetstidningar, bland annat The Cincinnati Enquirer. Hennes arbete vid en Linotype, en radgjutningsmaskin, var verkligen krävande. En del sa att det var ”mansgöra”, eftersom man bland annat behövde fylla maskinen med blytackor för att kunna gjuta blyrader med text. När Dorothy gick i pension 1988 började hon att undervisa andra i Bibeln på heltid igen. Hon var känd för sin brinnande entusiasm, sin djupa kunskap i Bibeln och att hon direkt kunde visa en passande bibelvers som svar när hon fick en fråga.

Dorothy föregicks i döden av sin son Lane. Hon lämnade efter sig sin dotter, Lynn Elfers; sin svärson, Gary Elfers; två barnbarn och sin lillasyster, Ruth Sennett Naids.