”Jag är Jehova. Det är mitt namn, jag ger inte min ära åt någon annan, jag ger inte min lovprisning åt avgudabilder.” (Jesaja 42:8, Nya världens översättning)

 ”Jag är HERREN, det är mitt namn. Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder.” (Jesaja 42:8, Svenska Folkbibeln)

 Gud berättar för oss vad han heter och tillägger att han inte godkänner att vi tillber honom med hjälp av gudabilder.

 Gud har gett sig själv det här namnet, som brukar återges med ”Jehova” på svenska. a (2 Moseboken 3:14, 15) Guds egennamn förekommer nästan 7 000 gånger i Gamla testamentet (de hebreiska och arameiska skrifterna). Men ändå har många översättare ersatt det med titeln ”HERREN” (ofta med stora bokstäver). Ett exempel på det hittar vi i Psalm 110:1, där både Jehova och Jesus förekommer i samma profetia. I Svenska Folkbibeln återges versen så här: ”HERREN [Jehova] sade till min Herre [Jesus].” (Jämför Apostlagärningarna 2:34–36.) Den förvirring som kan uppstå angående vem som är vem i den här versen uppstår inte när man läser Nya världens översättning, eftersom den har med Guds egennamn där det ska vara. I den står det: ”Jehova sa till min herre: ’Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall under dina fötter.’”

 Ett antal forskare menar att Guds namn har betydelsen ”han orsakar att någon (något) blir”. Det är bara den sanne Guden som kan leva upp till ett sådant namn. Det är bara han som kan få sig själv eller något han har skapat att bli vad som än behövs för att genomföra det han vill.

 Eftersom Jehova är den ende sanne Guden och den som har skapat oss så förtjänar han vår fullständiga hängivenhet. Ingen annan person och inget föremål förtjänar att tillbes, och det inbegriper bilder och avgudar. (2 Moseboken 20:2–6; 34:14; 1 Johannes 5:21)

 I början av Jesaja, kapitel 42, förutsade Jehova att han skulle välja ut en tjänare, och han lovade att den här tjänaren skulle ”ge nationerna rättvisa”. (Jesaja 42:1) Om det här löftet säger Gud: ”Nu förkunnar jag något nytt. Innan det spirar fram berättar jag det för er.” (Jesaja 42:9) Den här profetian om den utvalde ”spirade fram”, eller uppfylldes, flera hundra år senare när Messias kom till jorden och utförde sitt uppdrag. (Matteus 3:16, 17; 12:15–21)

 ”Jag är Jehová, det är mitt namn; och jag giver icke min ära åt en annan eller mitt lov åt bilderna.” (Åkeson)

 ”Jag är Jehovah, det är mitt namn, och min ära skall jag icke gifva åt en annan, eller mitt pris åt afgudarne.” (Myrberg)