Redan vid tidig ålder kanske ditt barn lägger märke till att vissa människor använder hudfärg eller nationalitet som en ursäkt för att behandla andra illa. Hur kan du hjälpa ditt barn att inte ta efter andras fördomar? Vad kan du göra om ditt barn blir utsatt för rasism?

I den här artikeln:

•  Hur man pratar med barn om olika folkgrupper

•  Hur man förklarar för barn vad rasism är

•  Var själv ett bra exempel

•  När ens barn blir utsatt för rasism

 Vad man kan lära dem. Runt om på jorden finns en underbar variation i hur människor ser ut och vad de har för kultur. Den här variationen har lett till att en del människor behandlar andra illa på grund av hur de ser ut eller agerar.

 Men Bibeln lär att alla människor har samma ursprung. Med andra ord så är vi alla släkt med varandra.

 ”När våra barn umgicks med människor med en annan etnisk bakgrund så kunde de själva se att alla förtjänar vår kärlek och respekt.” (Karen)

 Förr eller senare kommer ditt barn att få höra nyheter om rasistiska hatbrott och orättvisor. Hur kan du förklara det på bästa sätt? Det beror till stor del på hur gammalt ditt barn är.

•   Små barn. ”Små barn är ofta snabba på att upptäcka orättvisor”, säger doktor Allison Briscoe-Smith, som citeras i tidskriften Parents. a ”Det kan skapa bra tillfällen att diskutera orättvisor med dem.”

•   Låg- och mellanstadiebarn. Barn som är mellan sex och tolv år gamla är ofta väldigt nyfikna, och de kan ställa svåra frågor ibland. Gör ditt bästa för att svara på dem. Be barnen att berätta vad de får se i skolan, på internet och på nyheterna, och ta tillfället i akt att förklara varför rasistiska fördomar är fel.

•   Tonåringar. När ditt barn har nått tonåren kan han eller hon förstå sig på lite mer komplexa frågor, så då kan det fungera bra att diskutera nyheter som handlar om rasism.

 ”Vi pratar med våra barn om rasism, för vi vet att de kommer att stöta på det förr eller senare, oavsett var de bor. Om vi inte gör det kan de lätt påverkas av andras fördomar. Barnen kan komma i kontakt med mycket vilseledande information som presenteras som fakta.” (Tanya)

 Barn tar efter det föräldrar gör, så du kan påverka ditt barn mycket med dina ord och handlingar. Fundera på det här:

•   Brukar du skämta om andra folkgrupper eller tala illa om dem? ”Dina barn lägger märke till vad du gör och säger och tar efter ditt beteende”, enligt American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. b

•   Tycker du om att umgås med människor från olika delar av världen? Barnläkaren Alanna Nzoma säger: ”Om du vill att dina barn ska ha goda relationer till människor med olika bakgrunder så måste du föregå med gott exempel.” c

 ”Vi har genom åren haft gäster hemma från hela världen. Vi har lärt oss om deras mat och musik och till och med klätt oss i deras folkdräkter. När vi pratade om andra människor där hemma så fokuserade vi inte på deras ursprung, utan på hur de var som individer. Vi skröt heller aldrig om vår egen kultur.” (Katarina)

 Trots att det pratas mycket om människors lika värde så finns det fortfarande mycket rasism i världen. Och det kan göra att ditt barn blir illa behandlat, speciellt om han eller hon tillhör en minoritetsgrupp i samhället. Vad kan man göra då?

 Ta reda på vad som hänt. Var det som hände uppsåtligt, eller tänkte personen bara inte sig för? (Jakob 3:2) Behöver man konfrontera personen, eller kan man försöka att bara släppa det?

 Vi måste ha balans. I Bibeln finns ett bra råd: ”Var inte lättstött.” (Predikaren 7:9) Man ska absolut inte förminska rasism, men varje incident behöver för den delen inte bottna i rasistiskt hat.

 Varje situation är såklart unik. Det är därför viktigt att ta reda på vad som faktiskt hände innan man bestämmer sig för om man ska göra någonting åt det.

 När du har en tydlig bild av vad som hände kan du fråga dig själv:

•   Hur kan jag hjälpa mitt barn att inte tro det värsta om andra och inte tolka alla elaka kommentarer som rasistiska?

•   Skulle rådet ”ta inte åt dig av allt som folk säger om dig”, som finns i Predikaren 7:21, kunna hjälpa mitt barn i den här situationen?

 Men vad gör man om det som hände var uppsåtligt? Hjälp ditt barn att förstå att man både kan förbättra och förvärra situationen beroende på hur man hanterar den. Ofta vill den som förolämpar eller mobbar ha en reaktion från sitt offer. I en sådan här situation kan det därför ibland vara bäst att inte ge någon reaktion alls.

 Men i en del situationer kanske ditt barn kan gå och prata med den som varit elak, om det inte känns otryggt. Ditt barn kanske på ett milt sätt skulle kunna säga: ”Jag tycker inte det du sa (eller gjorde) var särskilt snällt.”

 Kan man anmäla det som hänt? Om du känner att ditt barn är i fara eller om du av någon annan orsak känner att du borde ta tag i det här, så ta upp det som hänt med skolledningen eller till och med polisen om det behövs.