Förbundsarken var en helig kista som gjordes av forntida israeliter på Guds befallning och enligt hans anvisningar. I den förvarades ”Vittnesbördet”, dvs. de två stentavlorna med de tio budorden. (2 Moseboken 25:8–10, 16; 31:18)

•   Konstruktion. Arken var 2,5 alnar lång, 1,5 alnar bred och 1,5 alnar hög (111 x 67 x 67 cm). Den var gjord av akacieträ och överdragen med guld på in- och utsidan. Den var utsmyckad med en vacker list. Locket var gjort i massivt guld, och på båda ändar av det fanns det en kerub av guld. De var vända mot varandra med ansiktena neråt. Vingarna var utbredda uppåt över arken och skylde locket. Ovanför fötterna på arken fanns det fyra gjutna ringar av guld. Bärstänger av akacieträ överdragna med guld var trädda genom ringarna och användes för att bära arken. (2 Moseboken 25:10–21; 37:6–9)

•   Förvaringsplats. Arken förvarades till en början i ett utrymme som kallades ”det allra heligaste” i tältboningen, eller tabernaklet, ett flyttbart tält för tillbedjan som byggdes vid samma tid som förbundsarken. Det allra heligaste var avskärmat så att prästerna och folket inte kunde se in dit. (2 Moseboken 40:3, 21) Det var bara översteprästen som fick gå in och se arken, men han fick bara göra det en dag på året, på försoningsdagen. (3 Moseboken 16:2; Hebréerna 9:7) Senare blev arken flyttad till det allra heligaste i Salomos tempel. (1 Kungaboken 6:14, 19)

•   Syfte. Förbundsarken var ett slags arkiv för heliga föremål som skulle påminna israeliterna om det förbund, eller den överenskommelse, som Gud hade ingått med dem vid berget Sinai. Arken spelade också en viktig roll vid ceremonin på försoningsdagen. (3 Moseboken 16:3, 13–17)

•   Innehåll. Det första som lades i arken var stentavlorna med de tio budorden. (2 Moseboken 40:20) Senare lade man även ner en gyllene kruka med manna och ”Arons stav som hade knoppats”. (Hebréerna 9:4; 2 Moseboken 16:33, 34; 4 Moseboken 17:10) Men uppenbarligen togs krukan och staven senare bort, för de fanns inte där när arken flyttades till templet. (1 Kungaboken 8:9)

•   Transport. Arken bars på leviternas axlar med hjälp av bärstängerna. (4 Moseboken 7:9; 1 Krönikeboken 15:15) Stängerna satt alltid kvar i ringarna, så leviterna behövde aldrig röra arken. (2 Moseboken 25:12–16) ”Det avskärmande förhänget”, som avgränsade det heliga från det allra heligaste, användes för att täcka arken medan den flyttades. a (4 Moseboken 4:5, 6)

•   Symbolik. Arken förknippades med Guds närvaro. Exempelvis så var molnet som fanns ovanför förbundsarken och i Israels läger ett tecken på Jehovas närvaro och välsignelse. (3 Moseboken 16:2; 4 Moseboken 10:33–36) Bibeln säger också att Jehova ”[tronade] på keruberna” och syftar då på keruberna på arken. (1 Samuelsboken 4:4; Psalm 80:1) Därför står det att keruberna var ”avbildningen av”, eller det som representerade, Jehovas vagn. (1 Krönikeboken 28:18) Eftersom arken representerade Jehovas närvaro skrev kung David att Jehova ”[bodde] på Sion” när arken hade flyttats dit. (Psalm 9:11)

•   Benämningar. I Bibeln omnämns förbundsarken på flera olika sätt, däribland ”Vittnesbördets ark”, ”förbundets ark”, ”Jehovas, hela jordens Herres, ark” och ”din [Jehovas] styrkas ark”. (4 Moseboken 7:89; Josua 3:6, 13; 2 Krönikeboken 6:41)

   Locket på förbundsarken kallades ”försoningslocket”, eller ”nådastolen”. (1 Krönikeboken 28:11; Svenska Folkbibeln) Det här för tankarna till den speciella roll som locket spelade på försoningsdagen då översteprästen stänkte blod från djuroffer framför och mot locket. Han kunde därigenom ”bringa försoning [eller täcka över synder] för sig och för sitt hus och för Israels hela församling.” (3 Moseboken 16:14–17)

Finns förbundsarken fortfarande?

 Det finns inga bevis för att den gör det. Bibeln visar att förbundsarken inte behövs längre eftersom förbundet med Israel har ersatts av ”ett nytt förbund”, som grundar sig på Jesus offer. (Jeremia 31:31–33; Hebréerna 8:13; 12:24) Bibeln förutsade att det skulle komma en tid då förbundsarken inte skulle finnas längre och att Guds folk inte skulle sakna den. (Jeremia 3:16)

 Efter att Jehova hade slutit det nya förbundet såg Johannes i en syn förbundsarken i himlen. (Uppenbarelseboken 11:15, 19) Arken i synen representerar Jehovas närvaro och att han välsignar det nya förbundet.

Gav arken ett mirakulöst skydd?

 Nej. De som hade arken fick inte automatiskt framgång. Israeliterna hade arken i sitt läger när de krigade mot staden Aj, men trots det så förlorade de eftersom det var en av dem som hade varit illojal. (Josua 7:1–6) Senare blev de besegrade av filistéerna trots att de hade med sig arken ut på slagfältet. Den förlusten berodde på de två onda prästerna Hofni och Pinehas. (1 Samuelsboken 2:12; 4:1–11) Filistéerna beslagtog arken, men Jehova såg till att de drabbades av plågor tills de hade lämnat tillbaka den till Israel. (1 Samuelsboken 5:11–6:5)