Bibeln visar att av alla varelser som finns på jorden är det bara ett begränsat antal människor som kommer till himlen. (Uppenbarelseboken 14:1, 3) Där kommer de att regera som kungar och präster tillsammans med Jesus. (Lukas 22:28–30; Uppenbarelseboken 5:9, 10) De allra flesta människor som uppstår ska få leva i ett paradis på jorden. (Psalm 37:11, 29)

 Bibeln säger inget om någon hundhimmel eller någon himmel för andra husdjur, och det finns en orsak till det. Djur kan inte nå upp till de krav som ställs på dem som ska få den ”himmelska kallelsen”. (Hebréerna 3:1) De kraven innefattar bland annat att skaffa sig kunskap, utveckla tro och rätta sig efter Guds normer. (Matteus 19:17; Johannes 3:16; 17:3) Det var bara människan som skapades med möjligheten att leva för evigt. (1 Moseboken 2:16, 17; 3:22, 23)

 Jordiska varelser behöver uppstå för att komma till himlen. (1 Korinthierna 15:42) Bibeln berättar om ett antal tillfällen då en uppståndelse har skett. (1 Kungaboken 17:17–24; 2 Kungaboken 4:32–37; 13:20, 21; Lukas 7:11–15; 8:41, 42, 49–56; Johannes 11:38–44; Apostlagärningarna 9:36–42; 20:7–12) Men vid alla dessa tillfällen var det människor som fick livet tillbaka, inte djur.

•  Har djur en själ?

•  Kan en själ dö?

•  Kan djur synda?

•  Får man behandla djur illa?

 Nej. Bibeln säger att både djur och människor är själar. (4 Moseboken 31:28, fotnoten) Den första människan som skapades, Adam, fick inte en själ, utan han ”blev en levande själ”. (1 Moseboken 2:7, fotnoten) En själ är en kombination av två saker: ”jord från marken” och ”livets andedräkt”.

 Ja, Bibeln visar att själar kan dö. (3 Moseboken 21:11, fotnoten; Hesekiel 18:20) När djur och människor dör blir de jord igen. (Predikaren 3:19, 20) De slutar med andra ord att existera. a

 Nej. Att synda innebär att tänka, känna eller göra något som går emot Guds normer. För att en levande varelse ska kunna synda måste den ha förmågan att fatta beslut i moraliska frågor. Djur har inte den förmågan. Under sitt relativt korta liv styrs de för det mesta av instinkt. (2 Petrus 2:12) Sedan dör de, trots att de inte har syndat.

 Nej. Gud gav människor ett visst ansvar för djuren, inte rätten att behandla dem illa. (1 Moseboken 1:28; Psalm 8:6–8) Gud bryr sig om hur varje djur har det, till och med de små fåglarna. (Jona 4:11; Matteus 10:29) Han befallde dem som tjänade honom att ta hand om sina djur. (2 Moseboken 23:12; 5 Moseboken 25:4; Ordspråksboken 12:10)