Första Korinthierbrevet 8:1-13
8 När det gäller mat som varit offrad åt avgudar,+ så vet vi att alla har kunskap.+ Kunskap får stoltheten att jäsa, men kärlek bygger upp.+
2 Den som tror sig veta något, han vet ännu inte allt han borde veta.
3 Men den som älskar Gud, han är känd av honom.
4 När det gäller att äta mat som varit offrad åt avgudar, så vet vi att en avgud inte är någonting+ och att det bara finns en enda Gud.+
5 För även om det finns så kallade gudar, i himlen och på jorden,+ ja, det finns många ”gudar” och många ”herrar”,
6 så finns det bara en Gud för oss,+ Fadern.+ Han är alltings ursprung, och vi lever för honom.+ Och det finns bara en Herre, Jesus Kristus. Genom honom existerar allt,+ och genom honom finns vi till.
7 Men alla har inte denna kunskap.+ Några som tidigare tillbad en avgud äter maten som om det var ett avgudaoffer,+ och deras samvete, som är svagt,* blir plågat.+
8 Men det är inte maten som för oss närmare Gud.+ Vi förlorar ingenting på att inte äta, och vi vinner ingenting på att äta.+
9 Men se upp så att er valfrihet inte på något sätt blir en stötesten för dem som är svaga.+
10 För om någon som är svag skulle se att du som har kunskap äter en måltid i ett avgudatempel, skulle då inte hans samvete kunna påverkas så att han börjar äta mat som varit offrad åt avgudar?
11 Din kunskap får alltså den som är svag att gå under, han som är din broder och som Kristus har dött för.+
12 När ni syndar mot era bröder på det här sättet och sårar deras svaga samvete,+ då syndar ni mot Kristus.
13 Alltså: Om mat får min broder på fall ska jag aldrig någonsin äta kött igen. Jag vill inte bli orsak till att min broder snavar och faller.+
Fotnoter
^ Dvs. osäkert, otränat.
