Andra Kungaboken 13:1-25

  • Jehoahas, kung över Israel (1–9)

  • Jehoas, kung över Israel (10–13)

  • Elisa prövar Jehoas målmedvetenhet (14–19)

  • Elisas död, hans ben uppväcker en man (20, 21)

  • Elisas sista profetia uppfylls (22–25)

13  Under det 23:e året som Jẹhoas,+ Ahạsjas+ son, var kung över Juda blev Jehoạhas, Jẹhus son,+ kung över Israel. Han regerade 17 år i Samaria.  Han gjorde det som var ont i Jehovas ögon, och han gjorde sig skyldig till samma synder som Jerọbeam, Nebats son, hade fått Israel att begå.+ Han vände sig inte bort från dem.  Därför flammade Jehovas vrede+ upp mot Israel,+ och han utlämnade dem åt Arams kung Hạsael+ och åt hans son Ben-Hadad+ under hela den här perioden.  Men Jehoạhas vädjade till Jehova,* och Jehova lyssnade till honom, för han hade sett hur Arams kung förtryckte Israel.+  Därför såg Jehova till att Israel fick en befriare+ så att de kom loss ur Arams grepp, och israeliterna kunde bo i sina hem som förut.*  (Men de vände sig inte bort från den synd som Jerọbeams hus hade begått och som han hade fått Israel att begå.+ De fortsatte synda på samma sätt,* och den heliga pålen*+ fick stå kvar i Samaria.)  Nu bestod Jehoạhas armé bara av 50 ryttare, 10 vagnar och 10 000 fotsoldater, för Arams kung hade krossat armén+ och trampat ner den som stoft vid tröskningen.+  Jehoạhas historia i övrigt, alla hans bedrifter och hans storhet, har nedtecknats i krönikan över Israels kungars historia.  Jehoạhas gick till vila hos sina förfäder, och man begravde honom i Samaria.+ Och hans son Jẹhoas efterträdde honom som kung. 10  Under Jẹhoas 37:e år som kung över Juda blev Jẹhoas,+ Jehoạhas son, kung över Israel. Han regerade 16 år i Samaria. 11  Han gjorde det som var ont i Jehovas ögon, och han vände sig inte bort från alla synder som Jerọbeam, Nebats son, hade fått Israel att begå.+ Han fortsatte synda på samma sätt. 12  Jẹhoas historia i övrigt, alla hans bedrifter och hans storhet och hur han förde krig mot Amạzja, Judas kung,+ har nedtecknats i krönikan över Israels kungars historia. 13  Jẹhoas gick till vila hos sina förfäder, och Jerọbeam*+ satte sig på hans tron. Och Jẹhoas blev begravd i Samaria bland Israels kungar.+ 14  När Elisa+ hade insjuknat i den sjukdom som han senare dog av kom Jẹhoas, Israels kung, ner till honom. Han grät över honom och sa: ”Min far, min far! Israels stridsvagn och ryttare!”+ 15  Elisa sa till honom: ”Hämta en båge och några pilar.” Då gick han och hämtade det. 16  Elisa sa till Israels kung: ”Fatta tag i bågen.” Då fattade han tag i pilbågen. Sedan lade Elisa sina händer på kungens händer 17  och sa: ”Öppna fönstret mot öster.” När han hade öppnat fönstret sa Elisa: ”Skjut!” och han sköt. Elisa sa: ”Jehovas segerpil,* segerpilen över* Aram! Du ska slå Aram vid Afek+ tills du har krossat dem.” 18  Han fortsatte: ”Ta pilarna”, och då gjorde han det. Sedan sa han till Israels kung: ”Slå mot marken.” Han slog mot marken tre gånger, sedan slutade han. 19  Då blev den sanne Gudens man upprörd och sa till honom: ”Varför slog du inte fem eller sex gånger? I så fall hade du slagit Aram tills de var krossade, men nu kommer du bara att slå Aram tre gånger.”+ 20  Efter det dog Elisa och blev begravd. I början av varje år* brukade moabitiska plundrare+ dra in i landet. 21  Några män som höll på att begrava en man fick plötsligt syn på en grupp plundrare, så de kastade kroppen i Elisas grav och sprang därifrån. När kroppen kom i beröring med Elisas benknotor fick mannen liv igen+ och reste sig upp. 22  Hạsael,+ Arams kung, förtryckte Israel+ under hela Jehoạhas tid. 23  Men Jehova var omtänksam och barmhärtig mot dem+ och tog hand om dem tack vare sitt förbund med Abraham,+ Isak+ och Jakob.+ Han ville inte att de skulle gå under, och fram till denna dag har han inte stött bort dem. 24  När Hạsael, Arams kung, dog efterträddes han av sin son Ben-Hadad. 25  Jẹhoas, Jehoạhas son, tog tillbaka de städer som Ben-Hadad, Hạsaels son, hade erövrat från hans far Jehoạhas. Och Jẹhoas slog Ben-Hadad tre gånger+ och fick tillbaka Israels städer.

Fotnoter

Eller ”blidkade Jehovas ansikte”.
Dvs. tryggt och säkert.
Ordagrant ”I den vandrade han”.
Dvs. Jerobeam II.
Eller ”räddningspil”.
Eller ”räddningspilen mot”.
Troligen på våren.