Höga visan 6:1-13
6 ”Vart har din käraste gått,du vackraste bland kvinnor?
Vart har din käraste tagit vägen?
Vi kan hjälpa dig att leta efter honom.”
2 ”Min käraste har gått ner till sin trädgård,till blomstersängarna.
Bland trädgårdarna vallar han hjordenoch plockar liljor.+
3 Jag tillhör min käraste,och han tillhör mig.+
Han vallar sin hjord bland liljorna.”+
4 ”Du är lika vacker som Tirsa,*+ min älskade,+lika ljuvlig som Jerusalem,+lika nervkittlande som trupper samlade kring sina fanor.+
5 Vänd bort din blick,+för den överväldigar mig.
Ditt hår är som en flock gettersom strömmar ner för Gileads sluttningar.+
6 Dina tänder är som en fårhjordsom har kommit upp ur badet,alla har tvillingar,och ingen av dem har mist sitt lamm.
7 Som en klyfta från ett granatäppleglimmar dina kinder* bakom slöjan.
8 Det finns 60 drottningar,80 bihustruroch oräkneliga unga kvinnor.+
9 Men bara en är min duva,+ min fulländade.*
Hon är allt för sin mor,en ögonsten* för den som födde henne.
De unga kvinnorna ser henne, och de hyllar henne.
Hon lovprisas av drottningar och bihustrur:
10 ’Vem är hon som strålar* som morgonrodnaden?
Hon är vacker som fullmånen,ren som solens ljus,nervkittlande som trupper samlade kring sina fanor.’”+
11 ”Jag gick ner till valnötslunden+för att se på knopparna i dalen,för att se om vinstocken skjutit skott,*om granatäppelträden slagit ut i blom.
12 Innan jag visste ordet avhade min längtan dit fört migtill mitt ädla* folks kungliga vagnar.”
13 ”Kom tillbaka, kom tillbaka, du flicka från Shulem!
Kom tillbaka, kom tillbaka,så att vi får se på dig!”
”Varför vill ni se på en flicka från Shulem?”+
”Därför att det är som att se på några som dansar!”*
