Höga visan 7:1-13
7 ”Vad vackra fötterna är i dina sandaler,du ädla dotter!
Dina kurviga höfter är som smycken,verk av konstnärshänder.
2 Din navel är en rund skål.
Må den aldrig sakna kryddat vin.
Din mage är en hög av vete,omgärdad av liljor.
3 Dina bröst är som ett killingpar,en gasells tvillingar.+
4 Din hals+ är som ett elfenbenstorn,+dina ögon+ som dammarna i Hesbon+vid Bat-Rabbimsporten.
Din näsa är som Libanontornet,som blickar mot Damaskus.
5 Ditt huvud höjer sig som Karmel,+dina lockar+ är som purpurfärgad ull.+
Kungen är helt betagen* i ditt böljande hårsvall.
6 Vad vacker du är, vad underbar du är,älskade flicka, min största glädje!
7 Din gestalt liknar palmens,dina bröst är som dadelklasar.+
8 Jag sa: ’Jag vill klättra upp i palmenoch plocka av frukten.’
Dina bröst är som druvklasar,din andedräkt som doften av äpplen,
9 din mun* som finaste vin.”
”Låt min käraste få dricka av vinet,som fuktar sovandes läppar.
10 Jag tillhör min käraste,+och det är mig han längtar efter.
11 Kom, min käraste,vi går ut på fältenoch övernattar bland hennabuskarna.+
12 Vi stiger upp tidigt och går till vingårdarnaoch ser om vinstocken har skjutit skott,*om knopparna har öppnat sig,+om granatäppelträden har slagit ut i blom.+
Där ska jag förklara dig min kärlek.+
13 Alrunefrukterna+ sprider sin doft,och vid våra dörrar finns läckra frukter av alla slag.+
Både de nyplockade och de torkade*har jag sparat åt dig, min käraste.
