Domarboken 5:1-31

  • Deboras och Baraks segersång (1–31)

    • Stjärnorna strider mot Sisera (20)

    • Kison svämmar över (21)

    • De som älskar Jehova är som solen (31)

5  Den dagen sjöng Debora+ och Barak,+ Abịnoams son, den här sången:+   ”För att krigarna i Israel hade håret utsläppt,*för att folket erbjöd sig villigt+– lovprisa Jehova!   Hör på, ni kungar! Lyssna, ni härskare! Jag ska prisa Jehova i sång. Jag ska sjunga lovsånger* till Jehova,+ Israels Gud.+   Jehova, när du drog ut från Seir,+när du gav dig av från Edom,då skälvde jorden, himlen öppnade sig,från molnen forsade regnet.   Bergen smälte* inför Jehovas ansikte,+själva Sinai, inför Jehovas, Israels Guds,+ ansikte.+   I Samgars,+ Anats sons, dagar,i Jaels+ dagar, låg vägarna öde,de resande höll sig till småvägarna.   Byarna i Israel låg öde,*de låg öde tills jag, Debora,+ trädde fram,tills jag trädde fram som en mor i Israel.+   De valde nya gudar åt sig,+det blev krig i portarna.+ Inte en sköld, inte en lans fanns att sebland 40 000 i Israel.   Mitt hjärta är med Israels befälhavare,+som villigt drog ut med folket.+ Lovprisa Jehova! 10  Ni som rider på gulbruna åsnor,ni som sitter på dyrbara mattoroch ni som vandrar på vägen,tänk efter! 11  Vid brunnarna hördes rösterna från dem som hämtar upp vatten;där berättade de om Jehovas rättfärdiga gärningar,om det rättfärdiga som invånarna i Israel hade gjort. Då gav sig Jehovas folk av till portarna. 12  Vakna, vakna, Debora!+ Vakna, vakna, sjung en sång!+ Res dig, Barak!+ För bort dina fångar, Abịnoams son! 13  Då drog de som var kvar ner till de förnäma;Jehovas folk drog ner till mig för att strida mot de väldiga. 14  Från Efraim kom de, de som var i dalen,de följer dig, Benjamin, och ditt folk. Från Makir+ drog befälhavarna ner,och från Sẹbulon de som bär rekryteringsstaven.* 15  Furstarna i Isạskar anslöt sig till Debora,och som Isạskar gjorde, så gjorde Barak.+ Ut på dalslätten sändes han till fots.+ I Rubens stam förekom det stor självrannsakan.* 16  Varför satte du dig ner mellan de två sadelpåsarnaoch lyssnade när herdarna spelade flöjt?*+ I Rubens stam förekom det stor självrannsakan.* 17  Gilead stannade kvar på andra sidan Jordan.+ Och Dan, varför stannade han vid skeppen?+ Aser satt sysslolös vid havsstranden,och vid hamnarna* blev han kvar.+ 18  Sẹbulon var ett folk som riskerade livet;även Nạftali,+ på de vidsträckta höjderna.+ 19  Kungar kom, de stred;Kanaans kungar stred+i Tạanak vid Megiddos+ vatten. Inget silver fick de som byte.+ 20  Från himlen stred stjärnorna,från själva himlen* stred de mot Sisẹra. 21  Strömmen* Kison sköljde bort dem,+strömmen från forna dagar, strömmen Kison. De mäktiga trampade jag ner.* 22  Då hördes dundret av hästarnas hovar,när hans hingstar galopperade vilt.+ 23  ’Förbanna Meros’, sa Jehovas ängel,’ja, förbanna dess invånare,för de kom inte Jehova till hjälp,anslöt sig inte till de väldiga för att hjälpa Jehova.’ 24  Den mest välsignade bland kvinnor är Jael,+keniten Hebers+ hustru;hon är den mest välsignade bland kvinnor som bor i tält. 25  Han bad om vatten, hon gav honom mjölk;i en praktfull gästabudsskål serverade hon syrad mjölk.*+ 26  Sin hand sträckte hon ut efter tältpluggen,sin högra hand efter arbetarens hammare. Och hon slog Sisẹra med den, hon krossade hans huvud,hon spräckte och genomborrade hans tinning.+ 27  Mellan hennes fötter sjönk han ihop, han föll och låg stilla;mellan hennes fötter sjönk han ihop, han föll;där sjönk han ihop, där föll han besegrad ner. 28  Genom fönstret blickade en kvinna ut,Sisẹras mor spanade genom gallret: ’Varför dröjer hans vagn? Varför hörs inte hovslagen från hans hästar?’+ 29  De visaste av hennes hovdamer svarade,ja, hon upprepade för sig själv: 30  ’De delar nog bytet de tagit,en flicka,* två flickor,* åt varje krigare,färgade tyger som byte åt Sisẹra, färgade tyger som byte,ett broderat klädesplagg, färgat tyg, två broderade klädesplagg,som pryder halsen på dem som tar byte.’ 31  Må alla dina fiender gå under,+ Jehova,men må de som älskar dig stiga som solen i sin prakt.” Och landet hade sedan fred* i 40 år.+

Fotnoter

Eller ”För att håret hängde löst i Israel”, möjligen som ett tecken på ett löfte till eller överlämnande åt Gud.
Eller ”spela”.
Eller möjligen ”skakade”.
Eller ”var folktomma”.
Eller möjligen ”hanterar en skrivares utrustning”.
Eller ”fanns det många obeslutsamma hjärtan”.
Eller ”pipa”.
Eller ”fanns det många obeslutsamma hjärtan”.
Eller ”landstigningsplatserna”.
Eller ”från sina banor”.
Eller ”Du trampade ner de mäktiga, o min själ”. Se Ordförklaringar under ”Själ”.
Eller ”Floden”.
Eller ”serverade hon grädde”.
Ordagrant ”livmoder”.
Ordagrant ”livmödrar”.
Eller ”ro”.