Hesekiel 8:1-18

  • Hesekiel förs till Jerusalem i en syn (1–4)

  • Motbjudande saker pågår i templet (5–18)

    • Kvinnor som gråter över Tammuz (14)

    • Män som tillber solen (16)

8  I det sjätte året,* på femte dagen i sjätte månaden, när jag satt i mitt hus och Judas äldste var hos mig, tog den suveräne Herren Jehovas hand* tag i mig.  Jag såg en gestalt som liknade eld. Från det som såg ut som hans midja och neråt var det eld,+ och från midjan och uppåt lyste han som glänsande metall.*+  Sedan sträckte han ut något som såg ut som en hand och tog tag i mitt hår. Och en ande lyfte upp mig i luften och tog med mig till Jerusalem i en syn från Gud, till den norra porten till den inre förgården,+ där det stod en avgudabild som väckte Guds vrede.*+  Och se, där var Israels Guds härlighet,+ samma härlighet som jag hade sett i synen på dalslätten.+  ”Människoson”, sa han till mig, ”rikta blicken mot norr.” Så jag tittade mot norr, och där, norr om altarporten, stod avgudabilden som väcker Guds vrede, precis vid ingången.  Och han sa: ”Människoson, ser du vad israeliterna gör här?+ Det är så fruktansvärt och motbjudande att jag måste dra mig långt bort från min helgedom.+ Men du ska få se sådant som är ännu mer motbjudande.”  Sedan förde han mig till förgårdens ingång, och jag fick se ett hål i väggen.  Han sa till mig: ”Människoson, gör hålet i väggen större.” Då bröt jag mig igenom väggen, och där såg jag en ingång.  Och han sa: ”Gå in och se allt det onda och avskyvärda de gör här.” 10  Så jag gick in, och jag fick se alla möjliga bilder av krypande djur och av motbjudande djur+ och israeliternas alla avskyvärda avgudar.*+ De var inristade överallt på väggarna. 11  Och framför dem stod 70 av Israels äldste tillsammans med Jaasạnja, Safans son.+ De hade var sitt rökelsekar i handen, och ett moln av väldoftande rökelse steg upp.+ 12  Han sa till mig: ”Människoson, ser du vad Israels äldste sysslar med i mörkret, i de innersta rummen där var och en av dem har sina avgudabilder? De säger nämligen: ’Jehova ser oss inte. Jehova har övergett landet.’”+ 13  Och han fortsatte: ”Du ska få se dem göra sådant som är ännu mer motbjudande.” 14  Han förde mig till den norra porten till Jehovas hus, och där såg jag några kvinnor som satt och grät över guden Tammuz. 15  Och han sa till mig: ”Ser du det här, människoson? Du ska få se sådant som är ännu mer motbjudande än detta.”+ 16  Så han förde mig till den inre förgården till Jehovas hus.+ Där vid ingången till Jehovas tempel, mellan förhallen och altaret, stod det omkring 25 män med ryggen mot Jehovas tempel, och med ansiktet mot öster böjde de sig ner för solen i öster.+ 17  Han sa till mig: ”Människoson, ser du det här? Betyder det ingenting att Judas folk gör allt detta motbjudande, att de fyller landet med våld+ och kränker mig gång på gång? De håller rentav fram grenen* mitt framför näsan på mig. 18  Därför ska jag ingripa i vrede. Jag ska inte tycka synd om dem eller visa någon medkänsla.+ Även om de ropar i mitt öra kommer jag inte att lyssna på dem.”+

Fotnoter

Dvs. det sjätte året av kung Jehojakins, Hesekiels och andra judars landsflykt. Se Hes 1:2
Eller ”kraft”.
Eller ”elektrum”, en legering av guld och silver.
Eller ”en svartsjukans symbol som eggade till svartsjuka”.
Det hebreiska uttrycket är möjligen besläktat med ett ord som betyder ”dynga” och används för att uttrycka förakt.
Tydligtvis en gren som användes i avgudadyrkan.