Hesekiel 9:1-11
9 Han ropade sedan med hög röst: ”Kalla på dem som ska verkställa straffet över staden! Var och en ska ha sitt dödliga vapen i handen.”
2 Jag såg sex män komma från den övre porten+ som vetter mot norr, och var och en hade sitt slagvapen i handen. Tillsammans med dem kom en man klädd i linnekläder med en sekreterares bläckhorn* vid höften, och de kom in och ställde sig bredvid kopparaltaret.+
3 Då lyfte sig Israels Guds härlighet+ från den plats där den hade vilat över keruberna och flyttade sig till tröskeln vid templets ingång.+ Och Gud kallade på mannen som var klädd i linnekläder och som hade en sekreterares bläckhorn vid höften.
4 Jehova sa till honom: ”Gå genom staden, genom Jerusalem, och sätt ett märke på pannan på dem som suckar och stönar+ över allt det avskyvärda man gör i staden.”+
5 Och till de andra hörde jag att han sa: ”Följ efter honom genom staden och slå ihjäl folket. Ni ska inte tycka synd om dem eller visa någon medkänsla.+
6 Döda och utplåna gamla och unga, män, kvinnor och barn.*+ Men gå inte i närheten av någon som har märket.+ Ni ska börja vid min helgedom.”+ Så de började med de äldste framför templet.+
7 Sedan sa han till dem: ”Gör templet orent och fyll förgårdarna med de slagna.+ Dra ut!” Och de drog ut och slog ihjäl människorna i staden.
8 Och medan de slog ihjäl dem stod jag ensam kvar. Jag kastade mig ner med ansiktet mot marken och ropade: ”Åh, suveräne Herre Jehova! Tänker du utplåna alla som är kvar av Israel när du tömmer ut ditt raseri över Jerusalem?”+
9 Han svarade mig: ”Israels och Judas synd är mycket, mycket stor.+ Landet är uppfyllt av blodsutgjutelse,+ och staden är full av laglöshet.+ För de säger: ’Jehova har övergett landet, och Jehova ser ingenting.’+
10 Men jag för min del kommer inte att tycka synd om dem eller visa någon medkänsla.+ Jag ska låta deras egna handlingar slå tillbaka mot dem själva.”
11 Sedan såg jag att mannen som var klädd i linnekläder och som hade bläckhornet vid höften kom tillbaka. Han sa: ”Jag har gjort precis som du befallde mig.”
