Jeremia 20:1-18
20 Prästen Pashur, Immers son, som även var överuppsyningsman i Jehovas hus, stod och lyssnade när Jeremia profeterade detta.
2 Då pryglade Pashur profeten Jeremia och satte honom i stocken+ vid Övre Benjaminporten, som ledde till Jehovas hus.
3 Men när Pashur nästa dag befriade Jeremia ur stocken sa Jeremia till honom:
”Jehova kallar dig inte Pashur, utan ’Skräck från alla håll’.+
4 För så här säger Jehova: ’Jag ska göra dig till en skräck för dig själv och för alla dina vänner. Du ska med egna ögon se dina vänner falla för sina fienders svärd.+ Jag ska ge hela Juda i Babylons kungs hand, och han ska föra dem i landsflykt till Babylon och döda dem med svärd.+
5 Jag ska ge stadens alla rikedomar, alla tillgångar och alla dyrbarheter och Judas kungars alla skatter i fiendens hand.+ Och de ska ta byte och föra det till Babylon.+
6 Och du, Pashur, och alla som bor i ditt hus ska föras bort i fångenskap. Du ska komma till Babylon, och där ska du dö, och där ska du och dina vänner begravas, eftersom du har profeterat lögner för dem.’”+
7 Du har lurat* mig, Jehova, och jag lät mig luras.
Du använde din styrka mot mig, och du fick övertaget.+
Jag har blivit till åtlöje hela dagen,alla hånar mig.+
8 För varje gång jag talar måste jag ropa ut och förkunna:
”Våld och ödeläggelse!”
På grund av Jehovas ord har jag blivit hånad och utskrattad hela dagen.+
9 Så jag sa: ”Jag ska inte nämna honom,och jag ska aldrig mer tala i hans namn.”+
Men i mitt hjärta blev hans ord som en brinnande eld, instängd i mitt innersta.*
Jag orkade inte hålla det tillbaka,det gick inte längre.+
10 Jag hörde så många elaka rykten om mig,skräck lägrade sig från alla håll.+
”Ange honom! Vi anger honom!”
Alla som sa att de önskade mig frid väntade egentligen på mitt fall.+
”Kanske begår han ett misstag,så att vi får övertaget och kan ta hämnd på honom.”
11 Men Jehova var med mig som en fruktad krigare.+
Därför ska mina förföljare falla och inte få övertaget.+
De ska få stå där med stor skam, för de kommer inte att lyckas.
Deras eviga förnedring kommer aldrig att falla i glömska.+
12 Men du, arméernas Jehova, prövar den rättfärdige.
Du ser hjärtat och de innersta tankarna.*+
Låt mig få se dig ta hämnd på dem,+för jag har anförtrott min rättssak åt dig.+
13 Sjung lovsånger till Jehova! Lovprisa Jehova!
För han har räddat den fattige ur den ondes våld.
14 Förbannelse över den dag då jag föddes!
Olycka över den dag då min mor födde mig!+
15 Förbannelse över den man som kom med den goda nyheten till min far:
”Du har fått en son, en pojke!”
och gjorde honom mycket glad.
16 Låt den mannen bli som städerna som Jehova ödelade utan att känna sorg.
Låt honom höra ett klagoskrik på morgonen och ett krigsrop mitt på dagen.
17 Varför släckte han inte mitt liv i livmodern,så att min mor blev min gravplatsoch hennes livmoder aldrig födde fram mig?+
18 Varför var jag tvungen att lämna livmodernför att möta jämmer och eländeoch sluta mina dagar i skam?+
