Jeremia 26:1-24
26 I början av Jehojạkims, Josịas sons, Judas kungs, regering+ kom detta ord från Jehova:
2 ”Så här säger Jehova: ’Ställ dig på förgården till Jehovas hus och tala till* alla som kommer från Judas städer för att tillbe* i Jehovas hus. Säg till dem allt som jag befaller dig, utelämna inte ett enda ord.
3 Kanske kommer de att lyssna och vända om från sin onda kurs. I så fall ska jag ändra* mig och inte sända den olycka som jag hade tänkt sända över dem på grund av deras onda gärningar.+
4 Säg till dem: ”Så här säger Jehova: ’Om ni inte lyssnar till mig och följer den lag* som jag har gett er
5 och inte lyssnar till vad mina tjänare profeterna säger, som jag har sänt till er gång på gång* utan att ni har lyssnat,+
6 då ska jag göra med detta hus som med Silo,+ och jag ska göra denna stad till en förbannelse för alla jordens nationer.’”’”+
7 Prästerna och profeterna och hela folket hörde Jeremia säga detta i Jehovas hus.+
8 När Jeremia hade framfört allt som Jehova hade befallt honom att säga till folket grep prästerna, profeterna och hela folket honom och sa: ”Du ska dö!
9 Varför har du profeterat i Jehovas namn och sagt: ’Detta hus ska bli som Silo, och denna stad ska läggas öde och bli obebodd’?” Och folket flockades kring Jeremia i Jehovas hus.
10 När Judas furstar fick höra detta lämnade de kungens palats och gick till Jehovas hus och satte sig vid ingången till den nya porten till Jehovas hus.+
11 Prästerna och profeterna sa till furstarna och till folket: ”Den här mannen förtjänar dödsstraff,+ för som ni själva har hört har han profeterat mot denna stad.”+
12 Då sa Jeremia till alla furstarna och till hela folket: ”Det var Jehova som sände mig att profetera mot detta hus och mot denna stad och säga allt det som ni har hört.+
13 Ändra era vägar och ert handlingssätt och lyssna till Jehova, er Gud. För då kommer Jehova att ändra* sig och inte sända den olycka som han har uttalat mot er.+
14 Själv är jag i era händer. Gör med mig vad ni anser är rätt och riktigt i era ögon.
15 Men ni ska veta att om ni dödar mig är det oskyldigt blod ni drar över er och över denna stad och över alla invånare. För det är verkligen Jehova som har sänt mig för att säga allt detta till er.”
16 Då sa furstarna och folket till prästerna och profeterna: ”Den här mannen förtjänar inte dödsstraff, för han har talat till oss i Jehovas, vår Guds, namn.”
17 Dessutom steg några av landets äldste fram och sa till det församlade folket:
18 ”Mika+ från Mọreset profeterade i de dagar då Hiskia var kung+ i Juda, och han sa till hela folket i Juda: ’Så här säger arméernas Jehova:
”Sion ska plöjas upp som en åker,Jerusalem ska bli en ruinhög,+och tempelberget* ska bli övervuxet av skog.”’+
19 Men dödade Hiskia, Judas kung, och hela Juda honom? Nej, han respekterade Jehova och vädjade om Jehovas godhet,* och därför ändrade* Jehova sig och sände inte den olycka som han hade uttalat mot dem.+ Vi håller alltså på att dra stor olycka över oss själva.
20 En annan man som profeterade i Jehovas namn var Urịja, son till Semạja från Kịrjat-Jẹarim.+ Han profeterade mot denna stad och mot detta land och sa samma sak som Jeremia.
21 När kung Jehojạkim,+ hans mäktiga krigare och alla furstarna hörde vad han sa, ville kungen få honom dödad.+ Urịja fick reda på det och blev så rädd att han flydde till Egypten.
22 Men kung Jehojạkim skickade då Ẹlnatan,+ Akbors son, och några andra män till Egypten.
23 De tog med sig Urịja från Egypten och förde honom till kung Jehojạkim, som dödade honom med svärd+ och kastade liket på folkets gravplats.”
24 Men Ạhikam,+ Safans son,+ skyddade Jeremia så att han inte överlämnades till folket för att bli dödad.+
