Jeremia 4:1-31
4 ”Om du vänder tillbaka, Israel”, säger Jehova,”om du vänder tillbaka till migoch om du tar bort dina avskyvärda avgudar ur min åsyn,då ska du slippa vara flykting.+
2 Och om du i sanning, rätt och rättfärdighet svär:
’Så sant Jehova lever’,då ska nationerna få en välsignelse genom honom,*och med stolthet ska de berätta om honom.”+
3 För så här säger Jehova till männen i Juda och till Jerusalem:
”Plöj marken och gör den odlingsbar,och så inte bland törnbuskar.+
4 Omskär er för Jehova,avlägsna ert hjärtas förhud,+Judas män och Jerusalems invånare.
Annars kommer min vrede att flamma upp som en eldoch brinna utan att någon släcker,på grund av era onda gärningar.”+
5 Kungör det i Juda, och förkunna det i Jerusalem.
Ge hals och blås i horn i hela landet.+
Ropa högt: ”Samla alla!
Låt oss fly in i de befästa städerna.+
6 Höj ett fälttecken som visar vägen till Sion.
Sök skydd, stå inte stilla.”
För jag* låter en olycka komma från norr,+ ett stort sammanbrott.
7 Fienden har rest sig som ett lejon från sitt snår,+den som ödelägger nationer har brutit upp.+
Han har dragit ut från sitt tillhåll,han ska göra ditt land till något avskräckande.
Dina städer ska läggas i ruiner,så att ingen kan bo där.+
8 Svep därför säckväv om er.+
Sörj* och jämra er,för Jehovas brinnande vrede har inte vänt ifrån oss.
9 ”Den dagen”, säger Jehova, ”ska modet* svika kungenoch furstarnas tillförsikt* ge vika.+
Prästerna ska stå skräckslagna och profeterna slås av häpnad.”+
10 Då sa jag: ”Åh nej, suveräne Herre Jehova! Du har fört detta folk+ och Jerusalem bakom ljuset! Du har lovat oss fred,+ men vi har svärdet mot strupen.”*
11 Vid den tiden ska detta folk och Jerusalem få höra:
”En glödhet vind från öknens karga höjderska svepa ner över dottern* mitt folk,men den är inte till för att kasta eller rensa säd i.
12 Det är på min befallning som vinden kommer med full styrka från dessa platser.
Nu ska jag avkunna dom mot dem.
13 Se, fienden ska komma som ett regnoväder,hans vagnar är som en stormvind.+
Hans hästar är snabbare än örnar.+
Stackars oss, det är ute med oss!
14 Skölj bort ondskan från ditt hjärta, Jerusalem, så att du kan bli räddad.+
Hur länge ska du tänka onda tankar?
15 En röst meddelar nyheter från Dan+och förkunnar olycka från Efraims berg.
16 Berätta det för nationerna,förkunna det för Jerusalem.”
”Spioner* kommer från ett avlägset land,och de ska höja ett stridsrop mot städerna i Juda.
17 Som vakterna ute på ett fält omringar de henne från alla håll,+för hon har gjort uppror mot mig”,+ säger Jehova.
18 ”Ditt uppförande och dina gärningar ska slå tillbaka mot dig.+
Din olycka är så bitter,för din upproriskhet träffar dig rakt i hjärtat.”
19 Ångest,* jag vrider mig i ångest!
Det känns som att hjärtat* ska sprängas.
Hjärtat bultar i bröstet på mig.
Jag kan inte tiga,för jag har hört ljudet av horn,stridssignalen.*+
20 Rapporter om olycka på olycka sprids,för hela landet har blivit förstört.
Plötsligt förstörs mina tält,på ett ögonblick förintas mina tältdukar.+
21 Hur länge ska jag se fälttecknet,höra hornets ljud?+
22 ”Mitt folk är oförståndigt.+
De vill inte veta av mig.
De är ovisa barn,* utan förnuft.
De förstår sig på att göra det onda,men de vet inte hur man gör det rätta.”
23 Jag såg på landet, och det var tomt och öde.+
Jag tittade upp mot himlen, och ljuset var borta.+
24 Jag såg på bergen, och de bävade,kullarna skakade.+
25 Jag tittade mig omkring, och jag såg ingen människa,och alla himlens fåglar hade flytt bort.+
26 Jag såg att det bördiga landet hade blivit en öken,och städerna hade blivit lagda i ruiner.+
Detta var på grund av Jehova,på grund av hans brinnande vrede.
27 För så här säger Jehova:
”Hela landet ska ödeläggas,+även om jag inte ska förstöra det fullständigt.
28 Därför ska landet sörja,+och himlen där ovan ska bli mörk.+
Det är för att jag har talat, jag har tagit ett beslut,och jag ska inte ändra* mig, jag ska inte ta det tillbaka.+
29 Vid ljudet av ryttare och bågskyttartar hela staden till flykten.+
De ger sig in i snåren,gömmer sig bland klipporna.+
Varenda stad är övergiven,inte en människa bor i dem.”
30 Du är ödelagd, så vad ska du göra nu?
Du brukade klä dig i scharlakan,pryda dig med guldsmyckenoch framhäva dina ögon med svart smink.*
Men förgäves gjorde du dig vacker,+för de som åtrådde dig har förkastat dig.
De är ute efter ditt liv.+
31 Jag har hört rop som från en kvinna i smärtor,skrik som från en förstföderska.
Det är dottern Sion som kippar efter andan.
Hon lyfter sina händer och säger:+
”Stackars mig, jag är helt slut på grund av alla mördare!”
Fotnoter
^ Dvs. Jehova.
^ Dvs. Jehova.
^ Eller ”Slå er på bröstet”.
^ Ordagrant ”hjärtat”.
^ Ordagrant ”hjärta”.
^ En poetisk personifikation. Användes kanske för att uttrycka medkänsla eller sympati.
^ Ordagrant ”Väktare”, dvs. de som håller en stad under uppsikt för att avgöra när det är bäst att anfalla.
^ Ordagrant ”Mina inälvor”.
^ Ordagrant ”mitt hjärtas väggar”.
^ Eller möjligen ”ljudet av stridsrop”.
^ Ordagrant ”söner”.
^ Eller ”ångra”.
^ Eller ”ögonskugga”.
