Jeremia 40:1-16
40 Detta är det ord som kom till Jeremia från Jehova sedan Nebusarạdan,+ chefen för vaktstyrkan, hade släppt honom fri i Rama.+ Jeremia hade blivit förd dit i handbojor, och han befann sig bland alla fångar från Jerusalem och Juda som skulle deporteras till Babylon.
2 Och när chefen för vaktstyrkan hämtade Jeremia sa han till honom: ”Jehova, din Gud, förutsade denna olycka över denna plats,
3 och Jehova har låtit det bli precis som han sa, eftersom ni syndade mot Jehova och inte lyssnade på honom. Det är därför ni har drabbats av allt detta.+
4 Nu befriar jag dig från dina handbojor. Om du vill följa med mig till Babylon, så kom. Jag ska se efter dig. Men om du inte vill följa med mig till Babylon, så låt bli. Hela landet ligger öppet för dig. Bege dig vart du vill.”+
5 När Jeremia tvekade sa Nebusarạdan: ”Vänd tillbaka till Gedạlja,+ son till Ạhikam,+ son till Safan,+ som Babylons kung har satt över städerna i Juda, och stanna hos honom bland folket, eller så går du vart du vill.”
Chefen för vaktstyrkan gav honom sedan färdkost och en gåva och lät honom gå.
6 Så Jeremia begav sig till Gedạlja, Ạhikams son, i Mispa+ och stannade hos honom bland folket som var kvar i landet.
7 Med tiden fick befälen runt om i landet och deras män höra att Babylons kung hade satt Gedạlja, Ạhikams son, över landet och över männen, kvinnorna och barnen, de fattiga som inte hade blivit förvisade till Babylon.+
8 Så de kom till Gedạlja i Mispa.+ Det var Ismael,+ Netạnjas son, Jọhanan+ och Jonatan, Karẹas söner, Serạja, Tạnhumets son, netofatiten Efajs söner och Jesạnja,+ maakatitens son, som gav sig av tillsammans med alla sina män.
9 Gedạlja, son till Ạhikam, son till Safan, svor en ed och sa till dem och deras män: ”Ni behöver inte vara rädda för att tjäna kaldéerna. Stanna kvar i landet och tjäna Babylons kung, så kommer det att gå bra för er.+
10 Själv tänker jag stanna kvar i Mispa och representera er* inför kaldéerna som kommer till oss. Men ni ska samla in vin, sommarfrukter och olja och lagra det i era kärl och bo i städerna som ni har tagit över.”+
11 Alla judar som var i Moab, Ammon, Edom och andra länder fick också höra att Babylons kung hade låtit några stanna kvar i Juda och att han hade satt Gedạlja, son till Ạhikam, son till Safan, över dem.
12 Då återvände dessa judar från platserna som de hade skingrats till, och de kom till Juda, till Gedạlja i Mispa. Och de samlade in stora mängder vin och sommarfrukter.
13 Jọhanan, Karẹas son, och befälen runt om i landet kom till Gedạlja i Mispa.
14 De sa till honom: ”Du vet väl att Bạalis, ammoniternas kung,+ har sänt Ismael, Netạnjas son, för att döda dig?”+ Men Gedạlja, Ạhikams son, trodde inte på dem.
15 Då sa Jọhanan, Karẹas son, i hemlighet till Gedạlja i Mispa: ”Låt mig få gå och slå ihjäl Ismael, Netạnjas son. Ingen kommer att få veta det. Annars kommer han att döda dig, och då skulle alla i Juda som samlats hos dig bli kringspridda, och de som är kvar av Juda skulle förgås.”
16 Men Gedạlja,+ Ạhikams son, sa till Jọhanan, Karẹas son: ”Gör det inte, för det du säger om Ismael är inte sant.”
Fotnoter
^ Ordagrant ”stå”.
