Job 23:1-17

  • Jobs svar (1–17)

    • Vill lägga fram sin sak för Gud (1–7)

    • Säger att han inte kan finna Gud (8, 9)

    • ”Jag har följt vägen utan att vika av” (11)

23  Då svarade Job:   ”Även i dag framför jag mina protester,*+jag är helt utmattad av mitt suckande.   Om jag bara visste var jag kunde finna Gud!+ Då skulle jag gå till den plats där han bor.+   Jag skulle lägga fram min sak för honomoch rada upp alla mina argument.   Jag skulle få reda på vad han svarar,jag skulle lyssna på vad han säger.   Skulle han använda sin väldiga makt mot mig? Nej, jag vet att han skulle lyssna på mig.+   Då skulle den uppriktige kunna lösa sin tvist med honom,min domare skulle frikänna mig en gång för alla.   Men går jag mot öster är han inte där,och går jag tillbaka är han inte där heller,   är han verksam i norr kan jag inte se honom,och vänder han sig mot söder kan jag fortfarande inte se honom. 10  Men han vet vilken väg jag har vandrat.+ Jag kommer ut ur prövningen som renaste guld.+ 11  Jag har troget gått i hans fotspår,jag har följt vägen utan att vika av.+ 12  Jag har inte övergett hans bud,jag har värdesatt hans ord,+ mer än vad som förväntas av mig.* 13  När han har bestämt sig, vem kan då hindra honom?+ När han vill göra något, så gör han det.+ 14  För han ska genomföra allt som bestämts mot* mig,och det finns mycket mer att vänta från hans sida. 15  Därför bävar jag inför honom,när jag tänker på honom växer min skräck. 16  Gud har gjort mig skärrad,den Allsmäktige har gjort mig rädd. 17  Men jag har ännu inte tystats av mörkret,inte heller av skuggorna som döljer mitt ansikte.

Fotnoter

Eller ”är min klagan upprorisk”.
Eller ”som är mig föreskrivet”.
Eller ”som föreskrivits”.