Job 6:1-30
6 Då svarade Job:
2 ”Om ändå min ångest+ kunde vägas,läggas i vågskålen tillsammans med min olycka!
3 För nu är den tyngre än havets sand.
Därför har mina ord varit tanklösa.*+
4 Den Allsmäktiges pilar har genomborrat mig,deras gift sprider sig i min kropp.+
Gud har sänt en armé av olyckor mot mig.
5 Skriar vildåsnan+ när den har gräs,eller brölar tjuren när den har foder?
6 Äter man smaklös mat utan att salta,eller har malvans saft någon smak?
7 Sådant har jag vägrat att röra vid.
Det är som mat som gör mig sjuk.
8 Tänk om min bön kunde bli uppfylld,om Gud kunde bevilja min begäran!
9 Om Gud bara ville krossa mig,räcka ut sin hand och förgöra mig!+
10 Det skulle vara en befrielse.
Jag skulle hoppa av glädje trots mina ständiga smärtor,för jag har inte förnekat den Heliges ord.+
11 Är jag stark nog att fortsätta vänta?+
Vad har jag att se fram emot som gör det värt att leva vidare?*
12 Är jag gjord av sten?
Eller är min kropp av koppar?
13 Kan jag på något sätt hjälpa mig själv,nu när allt mitt stöd är borta?
14 Den som vägrar sin medmänniska lojal kärlek+har förlorat respekten för den Allsmäktige.+
15 Mina egna bröder har varit lika opålitliga+ som vinterbäckar,som vattenströmmar som torkat bort.
16 Bäckarna är mörka av is,och i dem försvinner den smältande snön.
17 Men så småningom sinar vattnet,när värmen kommer torkar bäckarna bort.
18 De ändrar riktning,de rinner ut i öknen och försvinner.
19 Karavanerna från Tema+ söker efter dem,de resande från Saba*+ väntar på dem.
20 Deras tillit har varit förgäves,de kommer dit bara för att bli besvikna.
21 Det är så ni är i mina ögon,+ni har sett min olycka, och ni är rädda.+
22 Har jag begärt något från ereller bett er använda er rikedom till förmån för mig?
23 Har jag bett er befria mig från en fiendeeller rädda* mig från förtryckare?
24 Undervisa mig, så ska jag tiga.+
Hjälp mig att förstå vad jag har gjort för fel.
25 Ärliga ord gör inte ont,+men era anklagelser, vilken nytta gör de?+
26 Tänker ni anklaga mig för det jag har sagt,en förtvivlad människas ord,+ som förs bort av vinden?
27 Ni skulle säkert kasta lott om en föräldralös,+ni skulle sälja* er egen vän!+
28 Så vänd er nu om och se på mig!
Jag skulle aldrig ljuga er rakt i ansiktet.
29 Tänk över detta igen, missbedöm mig inte,ja, tänk över saken på nytt, för jag är lika rättfärdig som förut.
30 Skulle jag ta orättfärdiga ord i min mun,känner min tunga* inte smaken av det som är orätt?
