Lukasevangeliet 17:1-37
17 Sedan sa Jesus till sina lärjungar: ”Det är oundvikligt att det kommer att finnas hinder för tron.* Men dömd är den människa som lägger ut dem!
2 Det vore bättre för honom att få en kvarnsten om halsen och kastas i havet än att han får en av dessa små att tappa tron.*+
3 Akta er noga. Om din broder syndar mot dig ska du tillrättavisa honom,+ och om han ångrar sig ska du förlåta honom.+
4 Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: ’Jag ångrar mig’, ska du förlåta honom.”+
5 Apostlarna sa till Herren: ”Ge oss mer tro.”+
6 Då sa Herren: ”Om ni bara hade tro så stor som ett senapskorn skulle ni säga till det här svarta mullbärsträdet: ’Dra upp dig själv med rötterna och plantera dig i havet!’ och det skulle lyda er.+
7 Tänk er att en man har en tjänare som kommer in efter att ha plöjt marken eller vaktat hjorden. Skulle han säga till tjänaren: ’Kom nu och lägg dig till bords’?
8 Nej, han skulle säga: ’Gör i ordning min kvällsmat. Ta på dig förklädet och betjäna mig medan jag äter och dricker. När jag är klar kan du äta och dricka.’
9 Han är väl inte tacksam mot tjänaren bara för att han har gjort det som förväntas av honom?
10 Så när ni har utfört era uppgifter ska ni säga: ’Vi är bara enkla tjänare. Vi har bara gjort det vi borde göra.’”+
11 På väg till Jerusalem följde Jesus gränsen mellan Samarien och Galileen.
12 Och när han närmade sig en by kom tio spetälska män emot honom, men de stannade på avstånd.+
13 De ropade: ”Jesus, lärare, hjälp oss!”
14 När han såg dem sa han: ”Gå och visa er för prästerna.”+ Och medan de var på väg dit blev de friska.+
15 När en av dem märkte att han hade blivit frisk gick han tillbaka och ärade Gud med hög röst.
16 Och han kastade sig ner med ansiktet mot marken vid Jesus fötter och tackade honom. För övrigt var han samarier.+
17 Då sa Jesus: ”Blev inte alla tio botade? Var är de nio andra?
18 Är det ingen annan än den här mannen från ett annat folk som har kommit tillbaka för att ära Gud?”
19 Sedan sa han till honom: ”Res dig upp och gå. Din tro har gjort dig frisk.”+
20 Fariséerna frågade när Guds rike skulle komma,+ och han svarade: ”Guds rike kommer inte på ett sätt som är uppenbart för alla.*
21 Ingen ska säga: ’Här är det!’ eller: ’Där är det!’ För Guds rike är mitt ibland er.”*+
22 Sedan sa han till lärjungarna: ”Det kommer en tid när ni ska längta efter att få se en enda av Människosonens dagar, men det ska ni inte få.
23 Och folk ska säga till er: ’Där är han!’ eller: ’Här är han!’ Men gå inte dit och rusa inte efter dem.+
24 För precis som blixten flammar till och lyser upp himlen från den ena änden till den andra, så kommer Människosonen+ att vara på den dagen.*+
25 Men innan dess måste Människosonen lida mycket och förkastas av den här generationen.+
26 För övrigt, precis som det var i Noas dagar+ kommer det att vara i Människosonens dagar.+
27 Människor åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken+ och översvämningen* kom och utplånade dem allihop.+
28 Det var likadant i Lots dagar.+ Man åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde.
29 Men den dag Lot gick ut från Sodom regnade det eld och svavel från himlen och utplånade dem allihop.+
30 Så kommer det att vara den dag Människosonen uppenbaras.+
31 Den som är uppe på taket den dagen ska inte gå ner och hämta sina ägodelar inne i huset, och den som är ute på fältet ska inte gå hem efter sina saker.
32 Tänk på Lots hustru.+
33 Den som försöker bevara sitt liv ska mista det, men den som mister det ska bevara det.+
34 Jag säger er: Den natten ska två personer ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre lämnas kvar.+
35 Två kvinnor ska mala på samma kvarn. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar.”
36 *——
37 Det fick lärjungarna att säga till honom: ”Var, herre?” Han svarade: ”Där liket ligger, där samlas örnarna.”*+
