Romarbrevet 7:1-25

  • Utläggning om befrielse från lagen (1–6)

  • Synden görs känd genom lagen (7–12)

  • Kampen mot synden (13–25)

7  Vet ni inte, bröder (jag talar ju till sådana som är kunniga i lagen), att lagen är herre över en människa så länge hon lever?  En gift kvinna är till exempel bunden vid sin man genom lag så länge han lever, men om mannen dör är hon löst från hans lag.+  Därför räknas hon som äktenskapsbrytare om hon blir någon annans hustru medan hennes man fortfarande är i livet.+ Men om mannen dör är hon fri från hans lag, och då bryter hon inte lagen om hon blir en annan mans hustru.+  Det är på samma sätt med er, mina bröder. På grund av Kristus offer* dog ni i förhållande till lagen. Därför kan ni tillhöra en annan,+ nämligen honom som uppväcktes från de döda.+ På det sättet kan vi bära frukt åt Gud.+  För under den tid vi lät kroppen* styra oss var de syndfulla begären som lagen väckte till liv* verksamma i våra kroppar,* så att vi bar frukt som leder till död.+  Men nu har vi blivit lösta från lagen,+ eftersom vi har dött i förhållande till det som höll oss bundna, så att vi kan vara slavar på ett nytt sätt, genom anden,+ och inte på det gamla sättet, genom den skrivna lagen.+  Vad ska vi då säga om detta? Är lagen synd? Absolut inte! Jag skulle faktiskt inte ha lärt känna synden om det inte hade varit för lagen.+ Jag skulle till exempel inte ha vetat vad begär var om inte lagen hade sagt: ”Du ska inte ha begär.”+  Men synden grep tillfället som budet gav och väckte alla slags begär i mig, för utan lag var synden död.+  Ja, en gång levde jag utan lag, men när budet kom fick synden liv igen, och jag dog.+ 10  Och budet som skulle leda till liv+ visade sig leda till död. 11  För synden grep tillfället som budet gav, och synden förledde mig och dödade mig genom budet. 12  Alltså är lagen i sig själv helig, och budet är heligt och rättfärdigt och gott.+ 13  Betyder det att något som är gott ledde till min död? Absolut inte! Det var synden som ledde mig till död genom det som är gott,+ så att det skulle bli tydligt vad synd är. Budet fick alltså synden att framstå som ännu mer syndig.+ 14  Vi vet ju att lagen är andlig, men jag är köttslig, såld till slaveri under synden.+ 15  Jag förstår inte vad jag håller på med. För jag gör inte det jag vill göra, utan det jag hatar. 16  Om jag gör det jag inte vill, så håller jag med om att lagen är utmärkt. 17  Det är alltså inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.+ 18  Jag vet ju att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min ofullkomliga kropp. Jag har viljan att göra det som är rätt, men saknar förmågan till det.+ 19  Jag gör inte det goda som jag gärna vill, men det onda som jag inte vill, det gör jag. 20  Om jag nu gör det som jag inte vill, då är det egentligen inte jag som utför det, utan synden som bor i mig. 21  Jag inser alltså att jag styrs av denna lag: När jag vill göra det rätta, då finns det onda hos mig.+ 22  Den jag är innerst inne+ älskar verkligen Guds lag, 23  men i min kropp* ser jag en annan lag. Den för krig mot mitt sinnes lag+ och gör mig till fånge under syndens lag+ som är i min kropp.* 24  Jag eländiga människa! Vem ska rädda mig från denna kropp som leder mig i döden? 25  Mitt tack går till Gud, som räddar mig genom Jesus Kristus, vår Herre! Med mitt sinne är jag alltså slav under Guds lag, men med min kropp under syndens lag.+

Fotnoter

Ordagrant ”kropp”.
Ordagrant ”köttet”.
Dvs. avslöjade.
Ordagrant ”våra kroppsdelar”.
Ordagrant ”mina kroppsdelar”.
Ordagrant ”mina kroppsdelar”.