Sefanja 2:1-15
2 Samlas, kom samman,+du skamlösa folk.+
2 Innan beslutet genomförs,innan dagen flyger förbi som agnar,innan Jehovas brinnande vrede drabbar er,+innan Jehovas vredes dag drabbar er,
3 sök Jehova,+ alla ni ödmjuka på jorden,som håller hans rättfärdiga bud.*
Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet.
Sannolikt* blir ni beskyddade på Jehovas vredes dag.+
4 För Gaza ska bli en övergiven stad,och Ạshkelon ska bli öde.+
Ashdod ska drivas bort mitt på ljusa dagen,och Ekron ska ryckas upp med roten.+
5 ”Olycka ska drabba dem som bor vid kusten, keretéernas folk!+
Jehova har fördömt er.
Kanaan, du filistéernas land, jag ska tillintetgöra dig,så att inte en enda av dina invånare blir kvar.
6 Och kustlandet ska bli till betesmarker,med brunnar för herdar och stenfållor för får.
7 Det området ska tillhöra dem som är kvar av Judas hus.+
Där ska de beta.
Om kvällen ska de lägga sig i husen i Ạshkelon.
För Jehova, deras Gud, ska ta sig an* democh föra dem tillbaka från fångenskapen.”+
8 ”Jag har hört Moabs+ hånfulla ord och ammoniternas+ förolämpningar.
De har smädat mitt folk och arrogant hotat med att inta deras land.+
9 Så sant jag lever”, säger arméernas Jehova, Israels Gud,”Moab ska bli som Sodom+och ammoniterna som Gomorra,+en plats för nässlor, en saltgrop och ett område som aldrig mer ska bebos.+
De som är kvar av mitt folk ska plundra dem,de kvarvarande av min nation ska driva bort dem.
10 Detta är vad de får för sin stolthet,+för att de hånade arméernas Jehovas folk och upphöjde sig över dem.
11 Jehova ska komma emot dem på ett sätt som väcker vördnad,för han ska göra slut på* jordens alla gudar,och önationerna ska böja sig ner för* honom,+var och en på sin ort.
12 Ni etiopier ska också dödas med mitt svärd.+
13 Han ska räcka ut sin hand mot norr och tillintetgöra Assyrien.
Och han ska göra Nineve till en ödemark,+ lika torr som en öken.
14 Där ska hjordar slå sig till ro, alla slags* vilda djur.
Både pelikan och piggsvin ska tillbringa natten bland pelarhuvudena.
Från fönstret hörs en sorgsen sång.
Det ska ligga spillror på tröskeln,för han ska blottlägga cederpanelen.
15 Detta är den stolta staden som tronade så trygg,som tänkte: ’Jag är den enda, ingen kan mäta sig med mig.’
Men den har blivit något man förfäras över,en plats där de vilda djuren slår sig till ro!
Alla som går förbi den ska vissla hånfullt och peka på den.”+
