1. Vad kan hända när någon har syndat allvarligt?

 I FÖRRA artikeln såg vi vad Paulus sa att församlingen i Korinth skulle göra när en broder hade syndat allvarligt. Den här brodern ångrade sig inte och behövde avlägsnas ur församlingen. Men som temaversen visar kan Jehova hjälpa någon som har syndat allvarligt att ångra sig och vända om. (Rom. 2:4) Men hur använder han de äldste för att hjälpa någon att göra det?

2, 3. Vad ska vi göra om vi får veta att en broder eller syster har syndat allvarligt, och varför?

² Innan de äldste kan hjälpa någon måste de få reda på vad som har hänt. Så vad ska vi göra om vi får veta att en broder har gjort något som skulle kunna leda till att han blir avlägsnad ur församlingen? a Vi måste uppmana honom att gå och prata med de äldste. (Jes. 1:18; Apg. 20:28; 1 Petr. 5:2)

³ Men vad ska vi göra om han inte vill prata med de äldste? Då måste vi berätta för de äldste vad vi vet, så att han kan få den hjälp han behöver. När vi gör det visar vi faktiskt att vi älskar vår broder, eftersom vi vet att de äldste kan ge andlig hjälp. Om han fortsätter att göra det som är fel kommer han att försämra sin relation till Jehova, och dessutom kan församlingens rykte skadas. Så även om det kan vara väldigt svårt, väljer vi att gå till de äldste, eftersom vi älskar både Jehova och vår broder. (Ps. 27:14)

HUR HJÄLPER DE ÄLDSTE NÅGON SOM HAR SYNDAT ALLVARLIGT?

4. Vad är de äldstes mål när de träffar någon som har syndat allvarligt?

⁴ När någon i församlingen har syndat allvarligt kommer äldstekretsen att utse tre lämpliga äldstebröder som får utgöra en kommitté. b De här bröderna behöver vara ödmjuka och resonliga. De vill såklart försöka hjälpa den som har syndat att ångra sig, men de inser att de inte kan tvinga någon att göra det. (5 Mos. 30:19) De är medvetna om att alla inte kommer att vara som David och vilja göra förändringar. (2 Sam. 12:13) En del kanske väljer att inte ta emot de råd Jehova ger. (1 Mos. 4:6–8) Men de äldstes mål är att försöka hjälpa den som har syndat att ångra sig, om det bara är möjligt. Vad behöver de äldste tänka på när de träffar en sådan person?

5. Vilken inställning behöver de äldste ha när de träffar någon som har syndat? (2 Timoteus 2:24–26) (Se också bilden.)

⁵ De äldste vet att den som har syndat fortfarande är värdefull för Jehova. (Luk. 15:4, 6) Så när de träffar personen är de inte stränga eller hårda, och de förstår att det inte bara handlar om att rent rutinmässigt ställa frågor och samla in fakta. De försöker istället ha en sådan inställning som beskrivs i 2 Timoteus 2:24–26. (Läs.) De äldste behåller lugnet och är vänliga och gör sitt bästa för att nå fram till personen.

6. Hur kan de äldste förbereda sig innan de träffar någon som har syndat? (Romarna 2:4)

⁶ De äldste förbereder sig och försöker få Jehovas syn på saken. De försöker behandla den som har syndat på samma sätt som Jehova gör och tänker på hans stora omtanke och att han vill hjälpa människor att vända om. (Läs Romarna 2:4.) De äldste kommer ihåg att de först och främst är herdar och tänker på hur Jesus vill att de ska ta hand om församlingen. (Jes. 11:3, 4; Matt. 18:18–20) Innan kommittén av äldstebröder träffar personen ber de Jehova vara med dem, så att de kan hjälpa honom att ångra sig. De gör efterforskningar i Bibeln och i våra publikationer och ber Jehova hjälpa dem att förstå personen och vad som har hänt. De funderar också på vilka frågor de behöver ställa för att förstå vad som ledde fram till att han gjorde som han gjorde. (Ords. 20:5)

7, 8. Hur kan de äldste efterlikna Jehova och ha tålamod när de träffar någon som har syndat?

⁷ De äldste har tålamod, som Jehova. De kommer ihåg hur Jehova har hjälpt människor som har syndat förr. Jehova hade till exempel tålamod med Kain. Han berättade för honom vad som skulle hända om han inte ångrade sig och att han skulle bli belönad om han gjorde det som var rätt. (1 Mos. 4:6, 7) Jehova använde profeten Natan för att nå fram till David, och Natan berättade en liknelse som verkligen berörde David och hjälpte honom att ångra sig. (2 Sam. 12:1–7) Och Jehova fortsatte att sända profeter till sitt upproriska folk ”om och om igen”. (Jer. 7:24, 25) Han väntade inte på att de skulle ångra sig innan han hjälpte dem, utan han försökte hjälpa dem medan de fortfarande syndade.

⁸ De äldste följer Jehovas exempel när de försöker hjälpa någon som har syndat allvarligt. De försöker ha ”stort tålamod” när de hjälper en broder eller syster, som det står i 2 Timoteus 4:2. I studienoten till den versen sägs det så här om en äldste: ”Han [ska] alltid behärska sig och tålmodigt vädja till deras önskan att göra det rätta. Om han skulle bli irriterad eller frustrerad skulle han kunna få någon att dra sig undan eller till och med snava.”

9, 10. Hur kan de äldste hjälpa någon att förstå vad som ledde fram till att han syndade och hur det har påverkat hans relation till Jehova?

⁹ De äldste försöker förstå vad det var som ledde fram till att någon syndade. Vad är det som har gjort att hans relation till Jehova har försämrats? Har han slutat studera Bibeln och gå i tjänsten? Ber han inte längre, eller har hans böner bara blivit mekaniska? Har han slutat kämpa emot felaktiga impulser? Vilka umgås han med, och vilken underhållning har han valt? Hur kan det här ha påverkat honom? Inser han hur Jehova har påverkats av det han har gjort?

¹⁰ När de äldste ställer väl genomtänkta frågor, utan att fördenskull fråga om onödiga detaljer, hjälper de honom att förstå vad det var som gjorde att hans relation till Jehova blev sämre och vad som fick honom att synda. (Ords. 20:5) De kanske också kan använda illustrationer för att hjälpa honom att förstå varför det han gjorde var fel, precis som Natan gjorde med David. Och det kan vara så att han redan vid det första tillfället börjar känna sig ledsen över det han har gjort. Han kanske till och med uppriktigt ångrar sig.

11. Hur hjälpte Jesus syndare?

¹¹ De äldste försöker efterlikna Jesus. Jesus ställde en bra fråga till Saul från Tarsos. Han sa: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig?” Det här hjälpte Saul att inse att det han gjorde var fel. (Apg. 9:3–6) Och i Uppenbarelseboken sa Jesus så här om ”den där kvinnan Isebel”: ”Jag har gett henne tid att ändra sig.” (Upp. 2:20, 21)

12, 13. Hur kan de äldste ge den som har syndat tid att ångra sig? (Se också bilden.)

¹² De äldste efterliknar Jesus och är inte snabba att dra slutsatsen att den som har syndat inte kommer att ångra sig. En del kanske ångrar sig redan första gången kommittén av äldstebröder träffar dem, medan andra behöver mer tid. Så äldstebröderna kanske ser till att få träffa personen mer än en gång. Efter det första mötet kanske han börjar tänka på det de äldste har sagt, och han kanske ber Jehova om förlåtelse. (Ps. 32:5; 38:18) Och nästa gång de träffar honom kanske han visar en helt annan inställning än vid första tillfället.

¹³ För att hjälpa den som har syndat att ångra sig behöver de äldste vara medkännande och snälla. De ber att Jehova ska välsigna deras ansträngningar och hoppas att den som har syndat ska inse vad han har gjort och ångra sig. (2 Tim. 2:25, 26)

14. Vems förtjänst är det när någon ångrar sig, och varför?

¹⁴ Om den som har syndat ångrar sig blir vi väldigt glada! (Luk. 15:7, 10) Men vem är det som ska ha äran för det? Är det de äldste? Tänk på vad Paulus skrev om sådana som har syndat: ”Kanske Gud ger dem möjlighet att ångra sig.” (2 Tim. 2:25) I en av studienoterna till den här versen står det: ”Den som ska ha äran för att någon ångrar sig är Jehova, inte någon människa, för det är han som hjälper en kristen som är på fel väg att ändra sig. Paulus säger vidare att sådan ånger får fler fina resultat: det ger syndaren en mer ’ingående kunskap om sanningen’, det hjälper honom att ta sitt förnuft till fånga och det gör det möjligt för honom att ta sig ur djävulens snara. (2Ti 2:26)”

15. Vad gör de äldste för att fortsätta hjälpa någon som har ångrat sig?

¹⁵ När en person ångrar sig kommer de äldste i kommittén att ordna med att han får herdebesök. De vill hjälpa honom att stärka sin tro och göra det som är rätt och att stå emot Satans försök att få honom att göra det som är fel. (Hebr. 12:12, 13) De äldste berättar naturligtvis inga detaljer för andra om vad som har hänt. Men vad kan församlingen ändå behöva få reda på ibland?

”TILLRÄTTAVISA I ALLAS NÄRVARO”

16. Vad syftar orden ”i allas närvaro” på? (1 Timoteus 5:20)

¹⁶ Läs 1 Timoteus 5:20. Paulus sa så här till Timoteus, som också var äldste: ”Dem som fortsätter synda ska du tillrättavisa i allas närvaro.” Vad menade han med ”i allas närvaro”? Han syftade inte nödvändigtvis på att någon skulle tillrättavisas inför hela församlingen. Han tänkte istället på de få personer som kanske kände till det som hade hänt. Den som syndat kanske hade berättat för dem om det, eller så kanske de hade sett det själva. Det var enbart för dem som de äldste skulle berätta att de hade behandlat saken och att den som syndat hade blivit tillrättavisad.

17. Vad gör man om många i församlingen vet om eller kommer att få reda på att någon har syndat allvarligt, och varför?

¹⁷ Ibland kanske många i församlingen redan vet att någon har syndat allvarligt, eller så är det troligt att de kommer att få reda på det. I ett sådant fall skulle ”i allas närvaro” syfta på hela församlingen, och då görs det en pålysning i församlingen om att brodern eller systern blivit tillrättavisad. Varför är det nödvändigt? Paulus skrev att det skulle bli ”till varning för andra”, så att inte fler skulle synda allvarligt.

18. Vad ska de äldste göra om en döpt minderårig syndar allvarligt? (Se också bilden.)

¹⁸ Men vad händer om en döpt minderårig, alltså någon som är under 18 år, syndar allvarligt? Då kommer äldstekretsen att se till att två äldste träffar den minderårige och hans föräldrar c som är med i sanningen. De äldste kommer att ta reda på vad föräldrarna redan har gjort för att hjälpa sitt barn att ångra sig. Om han lyssnar på sina föräldrar och gör förändringar i sitt sätt att tänka och i sitt beteende, så kanske de två äldstebröderna kommer fram till att det räcker med att föräldrarna fortsätter att hjälpa honom. Det är ju trots allt föräldrarna som har fått ansvaret av Jehova att fostra och kärleksfullt tillrättavisa sitt barn. (5 Mos. 6:6, 7; Ords. 6:20; 22:6; Ef. 6:2–4) De äldste kommer att prata med föräldrarna med jämna mellanrum för att försäkra sig om att den minderårige får den andliga hjälp som behövs. Men vad ska de äldste göra om en döpt minderårig fortsätter att göra det som är fel? Då ska en kommitté av äldste träffa honom tillsammans med hans föräldrar som är med i sanningen.

JEHOVA ÄR ”OERHÖRT KÄRLEKSFULL OCH BARMHÄRTIG”

19. Hur försöker de äldste efterlikna Jehova?

¹⁹ Jehova förväntar att de äldste skyddar församlingen och håller den ren. (1 Kor. 5:7) Men de äldste gör också allt de kan för att hjälpa någon som har syndat att ångra sig om det är möjligt. Och de gör det med en positiv inställning och ger inte upp hoppet om personen. Varför det? De försöker efterlikna Jehova, som är ”oerhört kärleksfull och barmhärtig”. (Jak. 5:11) Aposteln Johannes trodde verkligen gott om sina bröder och systrar. Han skrev: ”Mina kära barn, jag skriver detta till er för att ni inte ska begå en synd. Om någon ändå begår en synd har vi en hjälpare hos Fadern: Jesus Kristus, som är rättfärdig.” (1 Joh. 2:1)

20. Vad ska vi gå igenom i nästa artikel?

²⁰ Men ibland händer det tyvärr att en broder eller syster inte ångrar sig, och då behöver han eller hon avlägsnas ur församlingen. Hur hanterar de äldste en sådan situation? Det ska vi gå igenom i den sista artikeln i den här tidskriften.