JESUS säger att han känner sina får. (Johannes 10:14) Om en person har ett gott hjärta och älskar frid och rättfärdighet, kommer han att dras till Jesu efterföljare. En sådan person kommer att finna en mening med livet, precis som en kvinna i Belgien gjorde. Så här berättar hon:
”Då Jehovas vittnen knackade på min dörr, var jag mycket deprimerad och tänkte göra slut på mitt liv. Jag tyckte om det som vittnena sade om lösningen på den här sjuka världens problem, men jag tyckte inte om tanken att Gud skulle ha någon del i den. Jag hade åtta år tidigare slutat att gå i kyrkan, eftersom jag hatade hyckleriet som jag såg där. Men hos vittnena kände jag igen sanningens klang i det de sade och kom att förstå att det trots allt är svårt att leva utan Gud.
Olyckligtvis upphörde kontakten med vittnena efter några besök. Jag kände mig förtvivlad. Jag rökte två paket cigarretter om dagen och började även använda droger. Jag ville tala med min avlidne morfar och började därför syssla lite med spiritism. Vilken skräck jag kände då jag var ensam om natten och råkade ut för demonangrepp som en följd av detta! Denna terror varade i månader. Varje kväll var jag livrädd inför blotta tanken att vara ensam.
Men så en dag, då jag gick ut för att promenera, tog jag en annan runda än min vanliga och kom till en stor byggarbetsplats. Till min förvåning såg jag en stor skara människor där. Då jag kom närmare, såg jag att det var Jehovas vittnen som höll på att bygga en Rikets sal. Jag kom ihåg de besök som vittnena hade gjort i mitt hem och tänkte på hur underbart det skulle vara om hela världen kunde leva som dessa människor gjorde.
Jag önskade verkligen att vittnena skulle komma hem till mig igen, och jag talade därför med några av dem som arbetade med Rikets salen. Jag bad till Gud, och tio dagar senare stod den man som först hade besökt mig utanför min dörr. Han föreslog att vi skulle fortsätta vårt bibelstudium, och det gick jag gladeligen med på. Genast inbjöd han mig till mötena i Rikets sal. Jag tackade ja. Aldrig hade jag sett en sådan syn! Jag hade sökt så länge efter människor som älskade varandra och var lyckliga. Och här var de till sist!
Därefter besökte jag alla möten. Efter tre veckor ungefär upphörde jag med den dåliga vanan att röka. Jag slängde mina böcker i astrologi och mina skivor med satanistisk musik och kunde känna hur demonerna höll på att tappa greppet om mig. Jag ordnade upp mitt liv i enlighet med Jehovas bibliska normer, och efter tre månader började jag predika de goda nyheterna. Efter sex månader blev jag döpt. Två dagar efter mitt dop började jag som hjälppionjär.
Jag tackar Jehova för allt det goda som han har gjort för mig. Mitt liv har fått en mening till sist. Ja, Jehovas namn är ett starkt torn, i vilket jag fann tillflykt och beskydd. (Ordspråken 18:10) Jag känner det verkligen som psalmisten gjorde då han skrev Psalm 84:10: ’En dag i dina förgårdar är bättre än tusen på annat håll. Jag har valt att stå vid tröskeln i min Guds hus hellre än att gå omkring i ondskans tält.’”
Denna ödmjuka kvinna fann en mening med livet. Det kan alla finna som söker Jehova och har ett gott hjärta.
