Skip to content

Skip to table of contents

“Fó agradese kona-ba buat hotu”

“Fó agradese kona-ba buat hotu”

ITA toman atu fó agradese ka lae? Ita ida-idak presiza hanoin kona-ba pergunta neʼe. Bíblia fó-hatene nanis katak ohin loron, ema barak sei “la hatene fó agradese”. (2 Tim 3:2) Karik Ita hasoru ona ema neʼebé hein deʼit atu ema seluk mak halo buat ruma ba sira ka fó buat ruma ba sira. Karik ema neʼe sente katak sira la presiza hatudu agradese ba buat neʼebé sira simu. Ita sente kontente atu ransu ho ema hanesan neʼe ka lae?

Bíblia anima Jeová nia atan sira atu “sempre hatudu agradese bá”. Ita presiza “fó agradese kona-ba buat hotu”. (Kol 3:15; 1 Tes 5:18) Tuir loloos, hodi hatudu agradese, neʼe lori diʼak ba ita. Iha razaun oioin tanbasá ita presiza hatudu agradese.

HATUDU AGRADESE AJUDA ITA SENTE DIʼAK KONA-BA ITA-NIA AN

Razaun importante atu ita sempre hatudu agradese mak ida-neʼe ajuda ita atu sente diʼak kona-ba ita-nia an. Bainhira ema ida hatete obrigadu, nia sei sente kontente, no ema neʼebé simu liafuan obrigadu mós sente kontente. Tanbasá? Porezemplu, se ema ruma ho hakarak rasik halo buat ruma ba Ita, neʼe tanba nia sente katak Ita merese atu simu ida-neʼe. Nia hanoin Ita. Kuandu Ita hatene katak ema hanoin Ita, neʼe halo Ita sente diʼak kona-ba Ita-nia an. Rute mós sente hanesan neʼe. Boaz hatudu laran-diʼak ba Rute. Bainhira Rute haree katak Boaz hanoin nia, neʼe halo nia sente diʼak kona-ba ninia an.—Rute 2:10-13.

Ita mós presiza hatudu agradese ba Maromak. Klaru katak Ita hanoin kona-ba prezente oioin neʼebé ita simu husi Jeová iha dalan espirituál no fíziku. (Deut 8:17, 18; Após 14:17) Maibé duké hanoin liu deʼit kona-ba Maromak nia laran-diʼak, diʼak atu uza Ita-nia tempu hodi hanoin kleʼan kona-ba bensaun oioin neʼebé Maromak fó ona ba Ita no Ita-nia família. Hodi hanoin kleʼan kona-ba Ita-nia Kriadór nia laran-luak, neʼe sei ajuda Ita atu hatudu agradese liután ba nia no ajuda Ita atu haree katak nia hadomi no hafolin Ita.—1 João 4:9.

Ita presiza hanoin kleʼan kona-ba buat neʼebé Jeová fó ba ita. Maibé ita mós presiza hatudu agradese ba nia. (Sal 100:4, 5) Fó agradese bele halo ema sente kontente liu.

HATUDU AGRADESE AJUDA EMA IHA RELASAUN DIʼAK

Razaun seluk tanbasá hatudu agradese mak diʼak ba Ita, tanba ida-neʼe bele hametin Ita-nia relasaun belun ho ema seluk. Ita hotu presiza sente katak ema hafolin ita. Bainhira Ita fó obrigadu ba ema ida neʼebé hatudu laran-diʼak ba Ita, imi naʼin-rua nia relasaun belun sei sai metin liután. (Rom 16:3, 4) Baibain, ema neʼebé hatene atu fó agradese mós lalais atu ajuda ema seluk. Sira bele nota bainhira ema hatudu laran-diʼak ba sira, no neʼe book sira atu hatudu fali laran-diʼak. No ajuda ema seluk lori kontente mai ita. Hanesan buat neʼebé Jesus hatete: “Kontente liu atu fó duké simu.”—Após 20:35.

Profesór Robert Emmons husi universidade ida (University of California) neʼebé halaʼo estudu kona-ba hatudu agradese dehan: “Atu bele hatudu agradese, ita presiza komprende katak ita no ema seluk presiza malu. Dala ruma ita fó no dala ruma ita simu.” Atu bele kontinua moris no iha moris neʼebé kontente, ita presiza ema seluk nia apoia. Porezemplu, karik sira prepara hahán ba ita ka fó ajuda médiku mai ita. (1 Kor 12:21) Ema neʼebé hatene hatudu agradese hafolin buat neʼebé ema seluk halo ba nia. Tan neʼe, Ita iha toman atu hatudu agradese ba ema seluk ka lae?

HATUDU AGRADESE AJUDA ITA IHA HANOIN POZITIVU

Razaun seluk tan atu hatudu agradese mak ida-neʼe ajuda Ita atu tau fokus ba buat neʼebé pozitivu duké negativu. Ita-nia neon bele tais buat oioin, ajuda Ita atu hanoin liu buat neʼebé pozitivu no hamenus hanoin neʼebé negativu. Se Ita hatudu agradese liután, Ita mós sei hanoin deʼit buat neʼebé diʼak, no neʼe ajuda Ita atu sente agradese liután. Se Ita sente agradese, neʼe ajuda Ita atu halo buat neʼebé apóstolu Paulo hatete: “Haksolok nafatin bá iha Naʼi.”—Flp 4:4.

Hatudu agradese ajuda Ita atu la hanoin negativu. Tuir loloos, se ita sente agradese, susar atu sente laran-moras, triste no hirus. Baibain, ema neʼebé hatudu agradese la hanoin beibeik kona-ba rikusoin. Sira hafolin buat neʼebé sira iha no la hakaʼas an atu hetan liután.—Flp 4:12.

HANOIN KONA-BA BENSAUN NEʼEBÉ ITA SIMU

Nuʼudar ema Kristaun, Ita hatene katak Satanás hakarak Ita atu sente triste no laran-kraik tanba hasoru susar iha loron ikus sira. Nia sei kontente, se Ita toman atu muramura kona-ba buat hotu. Se Ita toman atu muramura, susar ba ema seluk atu rona ba Ita bainhira Ita haklaken liafuan diʼak. Tuir loloos, hahalok agradese liga ho hahalok sira neʼebé espíritu santu lori mai. Porezemplu, Ita sente ksolok tanba haree buat diʼak oioin neʼebé Maromak fó ba Ita no Ita fiar ba Maromak nia promesa hotu.—Gal 5:22, 23.

Nuʼudar Testemuña ba Jeová, karik Ita konkorda ho buat neʼebé informasaun neʼe hatete kona-ba hatudu agradese. Maibé Ita mós hatene katak la fasil atu sempre hatudu agradese no iha hanoin neʼebé pozitivu. Maski nuneʼe, keta sai laran-kraik. Ita bele haburas no mantein hahalok agradese. Oinsá? Loroloron, buka tempu atu hanoin kona-ba buat balu iha Ita-nia moris neʼebé halo Ita sente agradese. Se Ita halo ida-neʼe beibeik, Ita sei sai toman atu hatudu agradese. Ita sei sente kontente liu se kompara ho ema seluk neʼebé tau fokus deʼit ba sira-nia susar. Hanoin kona-ba buat diʼak neʼebé Maromak no ema seluk halo neʼebé anima no halo Ita sente kontente. Karik Ita mós bele koko atu hakerek ida-neʼe iha kadernu ida. Loroloron, hakerek buat rua ka tolu neʼebé Ita sente agradese ba loron neʼe.

Sientista sira deskobre katak kuandu ita fó obrigadu beibeik ba ema seluk, neʼe bele troka dalan neʼebé ita-nia kakutak halaʼo nia funsaun atu nuneʼe fasil liu ba ita atu sente diʼak ho ita-nia moris. Ema neʼebé hatudu agradese mak ema neʼebé kontente liu. Tan neʼe, hanoin kona-ba bensaun neʼebé Ita simu, sente haksolok ho buat diʼak oioin neʼebé akontese iha Ita-nia moris no sempre hatudu agradese. Diʼak atu hafolin buat diʼak neʼebé Ita simu no “fó agradese ba Jeová, tanba nia mak diʼak”. Sin, “fó agradese kona-ba buat hotu”.—1 Krón 16:34; 1 Tes 5:18.