Skip to content

Skip to table of contents

Irmaun Rutherford hatoʼo hela diskursu iha reuniaun boot iha Cedar Point, Ohio, tinan 1919

1919—Tinan atus ida liubá

1919—Tinan atus ida liubá

IHA tinan 1918 nia rohan, nasaun sira neʼebé envolve an iha Funu Mundiál Primeiru para ona funu, no iha loron 18 Janeiru 1919, hahú konferénsia ida kona-ba dame, neʼebé halaʼo besik París. Rezultadu ida husi konferénsia neʼe mak halo akordu ida naran Tratado de Versalhes, neʼebé asina iha loron 28 Juñu 1919. Ho ida-neʼe, Funu Mundiál neʼebé laʼo ona ba tinan haat, remata.

Liuhusi akordu neʼe, organizasaun foun ida harii, naran Liga Nasaun. Objetivu husi organizasaun neʼe mak atu nasaun sira iha mundu tomak bele ajuda malu no hetan dame no hakmatek. Relijiaun Kristaun barak fó apoiu ba Liga neʼe no Conselho Federal das Igrejas de Cristo na América gaba Liga Nasaun hodi dehan katak neʼe mak “reprezenta Maromak nia Reinu iha rai”. Sira mós hatudu sira-nia apoiu ba Liga Nasaun hodi haruka delegadu sira tuir konferénsia neʼe. Delegadu ida dehan katak konferénsia neʼe “komesa ona períodu foun iha mundu nia istória”.

Sin, períodu foun komesa duni, maibé neʼe laʼós tanba ema neʼebé hola parte iha konferénsia kona-ba dame. Iha tinan 1919, períodu foun komesa bainhira Jeová hametin ninia povu atu haklaken barak liu fali uluk. Maibé antes ida-neʼe akontese, iha mudansa ruma neʼebé Estudante Bíblia sira hasoru.

DESIZAUN SUSAR

Joseph F. Rutherford

Tinan-tinan Estudante Bíblia sira toman atu halaʼo eleisaun kona-ba sé mak atu sai nuʼudar diretór sira ba Assosiação Watch Tower (Watch Tower Bible and Tract Society). Eleisaun neʼe sei halaʼo iha loron 4 Janeiru 1919. Maibé iha tempu neʼebá, irmaun Joseph F. Rutherford, neʼebé dirije Jeová nia povu, ema duun matak nia no hatama nia ba komarka iha Atlanta, Jeórjia, Estadus Unidus, hamutuk ho irmaun naʼin-hitu. Desizaun susar mak atu hili fali irmaun sira iha komarka atu sai nuʼudar diretór ka troka sira ho irmaun seluk.

Evander J. Coward

Iha komarka, irmaun Rutherford hanoin barak kona-ba Jeová nia organizasaun. Nia hatene katak irmaun balu sente diʼak liu hili ema seluk sai prezidente ba organizasaun. Tan neʼe, nia hakerek surat no fó sujestaun katak irmaun Evander J. Coward mak diʼak atu sai prezidente. Rutherford dehan katak irmaun Coward mak ema neʼebé “kalma”, “matenek” no “laran-metin ba Naʼi”. Maibé irmaun barak sente diʼak liu atu muda eleisaun ba fulan neen tan. Advogadu sira neʼebé apoia irmaun sira neʼebé iha komarka laran mós konkorda. Nuʼudar irmaun sira koʼalia hela, sira balu sai hirus.

Richard H. Barber

Depois, irmaun ida husi sira-nia leet koko halo kalma situasaun. Richard H. Barber esplika situasaun neʼe hanesan ‘fakar mina ba bee neʼebé la hakmatek’. Irmaun neʼe hatete: “Haʼu laʼós advogadu, maibé haʼu hatene lei ema laran-metin nian. Maromak hakarak ita atu laran-metin. No dalan diʼak liu atu hatudu ita-nia laran-metin ba Maromak mak atu hili fali irmaun Rutherford nuʼudar prezidente.”—Sal 18:25.

Alexander H. Macmillan

Irmaun A. H. Macmillan neʼebé iha mós komarka laran dehan katak loron tuirmai, irmaun Rutherford dere ninia sela no dehan: “Lolo ó-nia liman mai.” Irmaun Rutherford fó telegrama ba nia kona-ba rezultadu husi eleisaun. Irmaun Macmillan lee mensajen badak neʼebé dehan: “RUTHERFORD, WISE, VAN, BARBER, ANDERSON, BULLY, NO SPILL, PREZIDENTE XEFE TOLU, DOMIN BA IMI.” Irmaun Macmillan hatene kedas ninia signifikadu. Neʼe katak diretór sira hotu hetan fali sira-nia knaar, no Joseph Rutherford no William Van Amburgh kontinua sira-nia knaar nuʼudar xefe. Nuneʼe, irmaun Rutherford kontinua ninia knaar nuʼudar prezidente.

SAI LIVRE!

Tanba irmaun naʼin-ualu sei iha komarka hela, Estudante Bíblia sira komesa husu ema atu asina surat ida neʼebé husu governu atu husik sira livre. Irmaun-irmán sira hetan asinatura husi ema naʼin-700.000. Iha loron-kuarta, 26 Marsu 1919, antes sira konsege entrega surat neʼe, irmaun Rutherford no irmaun sira seluk sai livre.

Iha lia-menon neʼebé irmaun Rutherford hatoʼo ba sira neʼebé hein atu simu nia, nia hatete: “Haʼu fiar duni katak esperiénsia neʼebé ita hotu hasoru neʼe mak atu prepara ita ba tempu susar seluk. Imi luta makaʼas, laʼós ho objetivu atu imi-nia irmaun sira bele sai livre husi komarka. Maibé, imi luta ho objetivu atu fó glória ba Jeová. No imi simu bensaun furak tanba halo ida-neʼe.”

Iha loron 14 Maiu 1919, tribunál rekursu dehan katak julgamentu neʼebé irmaun sira-neʼe hetan kansela ona, tanba tuir loloos dalan neʼebé irmaun sira-neʼe nia kazu halaʼo, la justu. Uluk, tribunál julga katak irmaun sira-neʼe halo krime neʼebé todan, no se tribunál la kansela sira-nia julgamentu neʼe, irmaun sira sei tama iha lista kriminál. Rezultadu mak sira la hetan akuzasaun tan no irmaun Rutherford * la lakon ninia kualifikasaun legál nian atu defende Jeová nia povu iha Tribunál Aas Liu Hotu iha Estadus Unidus, no nia halo nuneʼe duni dala barak liutiha neʼe. Buat sira neʼebé akontese ho kazu neʼe hatudu katak karik Jeová mak envolve an.

DESIZAUN KONA-BA SERBISU HAKLAKEN

Irmaun Macmillan hatete: “Duké tuur deʼit no hein Naʼi atu foti ami saʼe ba lalehan, ami rekoñese katak ami presiza halo buat ruma atu hatene loloos saida mak Naʼi nia hakarak.”

Maibé sira neʼebé iha sede-jerál labele hahú fali serbisu neʼebé sira halo ba tinan barak ona. Tanbasá? Tanba durante irmaun sira iha komarka, sasán sira neʼebé uza atu print livru sira la iha ona. Neʼe halo irmaun barak laran-kraik no sira hanoin karik serbisu haklaken sei para.

Iha ka lae ema neʼebé nafatin hakarak rona mensajen neʼebé Estudante Bíblia sira haklaken? Atu hatán ba pergunta neʼe, irmaun Rutherford deside atu hatoʼo diskursu ida. Sira sei konvida ema públiku atu mai rona. Irmaun Macmillan hatete: “Se ema la mai tuir reuniaun neʼe, neʼe katak serbisu haklaken hotu ona.”

Jornál neʼebé fó sai kona-ba irmaun Rutherford nia diskursu “Esperansa ba ema neʼebé laran-susar” iha Los Angeles, Kalifórnia, tinan 1919

Tan neʼe iha domingu, 4 Maiu 1919, maski irmaun Rutherford moras tebes, nia hatoʼo diskursu “Esperansa ba ema neʼebé laran-susar” iha Los Angeles, Kalifórnia. Maizumenus ema nain-3.500 mak tuir diskursu neʼe, no ema atus ba atus labele tuir tanba fatin la toʼo. Loron tuirmai, ema naʼin-1.500 mak asiste. Ho ida-neʼe, irmaun sira hetan ona resposta ba sira-nia pergunta. Iha duni ema neʼebé hatudu interese!

Buat neʼebé irmaun sira halo tuirmai, kona dalan neʼebé Testemuña ba Jeová haklaken toʼo ohin loron.

PRONTU BA SERBISU BARAK LIUTÁN

The Watch Tower husi 1 Agostu 1919 fó sai katak iha fulan-Setembru sei halaʼo reuniaun boot iha Cedar Point, Ohio. Estudante Bíblia ida husi Missouri naran Clarence B. Beaty dehan: “Ema hotu laran-manas atu tuir reuniaun neʼe.” Irmaun-irmán naʼin-6.000 liu mak asiste, neʼe barak liu fali buat neʼebé sira hanoin. No buat neʼebé halo reuniaun boot neʼe espesiál liután mak ema naʼin-200 liu mak hetan batizmu iha bee-lihun neʼebé besik.

Revista The Golden Age, edisaun primeiru ho data 1 Outubru 1919

Iha 5 Setembru 1919, iha loron lima husi reuniaun boot, irmaun Rutherford fó anúnsiu iha ninia diskursu ida, katak sei iha revista foun ida ho títulu The Golden Age. * Revista neʼe sei konta kona-ba akontesimentu importante sira iha mundu no esplikasaun husi Eskritura kona-ba tanbasá ida-neʼe akontese.

Estudante Bíblia sira hetan anima atu haklaken ho aten-brani hodi uza revista foun neʼe. Surat ida neʼebé esplika kona-ba oinsá serbisu haklaken sei organiza hatete: “Diʼak se ema hotu neʼebé batizmu ona hatene katak, atu serbí ema seluk mak priviléjiu boot ida, no aproveita oportunidade agora atu hola parte iha serbisu haklaken ba mundu tomak.” Ema barak sai laran-manas tebes atu haklaken no toʼo fulan-Dezembru, ema naʼin-50.000 mak tau naran atu hameno revista neʼe.

Irmaun sira iha Brooklyn, Novaiorke, hamriik besik karreta neʼebé nakonu ho revista The Golden Age

Toʼo tiha tinan 1919 nia remata, Jeová nia povu laran-manas no prontu fali atu halaʼo sira-nia serbisu. No profesia sira kona-ba loron ikus sira mós sai loos ona. Porezemplu, tempu kona-ba koko no hamoos Maromak nia povu neʼebé fó sai iha Malaquias 3:1-4 kumpre ona. Jeová nia povu mós sai livre ona husi Babilónia Boot no Jesus hili ona “atan laran-metin no matenek”. * (Apok 18:2, 4; Mt 24:45) Agora Estudante Bíblia sira prontu ona ba serbisu neʼebé Jeová hakarak sira atu halo.

^ par. 13 Irmaun Rutherford mak advogadu no juís ida, no ema barak koñese nia nuʼudar Juís Rutherford.

^ par. 22 Iha tinan 1937, The Golden Age troka naran ba Consolation no iha tinan 1946 troka tan ba Awake! (Matan-moris bá!).