Skip to content

Skip to table of contents

Ema laran-loos sei “haksolok tanba Jeová”

Ema laran-loos sei “haksolok tanba Jeová”

DIANA idade 80 liu ona. Ninia laʼen hetan moras Alzheimer no hela iha uma ba ferik-katuas sira ba tinan balu toʼo nia mate. Diana nia oan-mane naʼin-rua mós mate ona, no Diana rasik tenke tahan moras kankru iha susun. Maibé bainhira irmaun-irmán sira haree Diana iha reuniaun ka haklaken, nia sempre haksolok.

João serbí nuʼudar katuas área ba tinan 43 liu. Nia gosta tebes ninia knaar. Maibé, nia tenke para atu serbí nuʼudar katuas área hodi tau matan ba ninia família neʼebé moras. Bainhira irmaun-irmán sira neʼebé koñese João hasoru nia iha reuniaun boot, sira haree katak João nia hahalok la troka. Nia sempre haksolok.

Tanbasá mak Diana no João sempre haksolok? Oinsá mak ema neʼebé hetan susar bele sente haksolok? Oinsá mak ema ida bele sente haksolok se nia tenke husik knaar neʼebé nia gosta? Bíblia fó resposta mai ita, hodi dehan: “Ema neʼebé iha hahalok loos sei haksolok tanba Jeová.” (Salmo 64:10) Atu bele komprende liafuan neʼe, mai ita buka-hatene saida mak fó ita ksolok neʼebé loos no saida mak la fó ksolok.

KSOLOK NEʼEBÉ TEMPORÁRIU DEʼIT

Ita hatene katak iha buat balu neʼebé sempre lori ksolok. Porezemplu, ema naʼin-rua neʼebé hadomi malu no atu kaben. Ka ema neʼebé atu iha oan ka ema neʼebé simu knaar foun iha Jeová nia organizasaun. Buat hotu neʼe fó ksolok ba ita tanba neʼe mak prezente husi Jeová. Nia mak hahú moris kaben nian, nia kria ita ho abilidade atu bele iha oan, no fó oportunidade ba ita atu halo serbisu iha ninia organizasaun.​—Génesis 2:18, 22; Salmo 127:3; 1 Timóteo 3:1.

Maibé, ksolok balu mak temporáriu deʼit. Porezemplu, kaben-naʼin ida bele sai la laran-metin ka mate. (Ezequiel 24:18; Oseias 3:1) Oan balu la halo tuir sira-nia inan-aman no Maromak, no karik ikusmai hasai husi kongregasaun. Samuel nia oan sira la serbí Jeová iha dalan neʼebé Nia simu, no David nia hahalok lori problema ba ninia umakain tanba nia halo sala ho Bat-Seba. (1 Samuel 8:1-3; 2 Samuel 12:11) Situasaun sira hanesan neʼe lori triste no estrese. Neʼe la lori ksolok.

Nuneʼe mós, dala ruma ita labele kontinua halaʼo knaar ida iha Jeová nia organizasaun tanba ita moras ka tenke tau matan ba ita-nia família, ka tanba iha mudansa iha organizasaun. Ema barak neʼebé tenke husik sira-nia knaar dehan katak sira hanoin tebes oinsá knaar neʼe fó ksolok ba sira.

Ita bele haree katak ksolok husi buat sira-neʼe mak temporáriu deʼit. Entaun, iha ka lae ksolok neʼebé hela ba nafatin maski ita hasoru susar? Iha duni, tanba Samuel, David no ema seluk la lakon sira-nia ksolok maski sira hasoru susar.

KSOLOK NEʼEBÉ BA NAFATIN

Jesus hatene saida mak ksolok neʼebé loos. Antes Jesus mai iha rai, nia “haksolok iha [Jeová] nia oin durante tempu hotu”. (Provérbios 8:30) Maibé bainhira nia iha rai, dala ruma nia hasoru susar boot. Maski nuneʼe, Jesus sempre hetan haksolok hodi halo ninia Aman nia hakarak. (João 4:34) Oinsá ho susar neʼebé nia hasoru iha ninia oras ikus iha rai? Bíblia hatete: “Tanba ksolok neʼebé tau ona iha ninia oin, nia tahan iha ai-riin terus nian.” (Ebreu 12:2) Entaun mai ita aprende husi buat rua neʼebé Jesus hatete kona-ba ksolok.

Iha tempu ida, bainhira Jesus nia dixípulu naʼin-70 fila fali hodi halaʼo tiha sira-nia knaar atu haklaken, sira haksolok tebes tanba buat hotu neʼebé sira halo ona, inklui duni sai anju aat sira. Maibé Jesus hatete: “Keta haksolok tanba anju aat sira hakruʼuk ba imi, maibé haksolok bá tanba imi-nia naran hakerek tiha ona iha lalehan.” (Lucas 10:1-9, 17, 20) Sin, Jeová simu ita mak importante liu no lori ksolok neʼebé boot liu fali knaar espesiál ruma.

Iha tempu seluk, bainhira Jesus koʼalia daudaun ho ema-lubun, feto Judeu ida admira tebes kona-ba Jesus nia hanorin toʼo nia dehan katak Jesus nia inan sei kontente tebes. Maibé Jesus hatete: “Lae! Ksolok ba sira neʼebé rona Maromak nia liafuan no halo tuir!” (Lucas 11:27, 28) Ita bele sente orgullu no haksolok tanba iha oan neʼebé diʼak. Maibé buat neʼebé lori ksolok ba nafatin mak halo tuir Jeová no iha relasaun diʼak ho nia.

Ita sente haksolok duni bainhira ita hatene katak Jeová kontente ho ita. Maski ita hetan susar, maibé neʼe la halakon ita-nia haksolok neʼe. Tuir loloos, se ita laran-metin nafatin durante tempu susar, ita-nia ksolok sei sai boot liután. (Roma 5:3-5) No mós, Jeová fó ninia espíritu ba ema neʼebé tau fiar ba nia, no ksolok mak hahalok ida neʼebé mai husi Maromak nia espíritu. (Galásia 5:22) Neʼe ajuda ita atu komprende tansá Salmo 64:10 dehan ema laran-loos sei “haksolok tanba Jeová”.

Saida mak ajuda João atu kontinua hetan ksolok?

Neʼe mós halo ita komprende tansá mak Diana no João bele haksolok nafatin maski hasoru susar. Diana dehan: “Haʼu buka ona protesaun husi Jeová, hanesan oan ida buka protesaun husi ninia aman.” Nia hatutan tan: “Haʼu sente katak Jeová fó bensaun ba haʼu hodi fó kbiit atu kontinua haklaken beibeik ho oin-midar.” Saida mak ajuda João atu haksolok nafatin no sai okupadu iha serbisu haklaken bainhira nia husik ona ninia knaar? João hatete: “Hahú husi tinan 1998 bainhira haʼu simu knaar atu hanorin iha Eskola Treinu Atan Kristaun, haʼu halaʼo haʼu-nia estuda mesak barak liu fali tempu uluk.” Nia esplika katak nia ho ninia feen sempre prontu atu halo knaar naran deʼit neʼebé Jeová husu sira atu halo, tan neʼe fasil ba sira atu simu mudansa. João dehan: “Ami sente kontente kona-ba buat neʼebé ami halo ona.”

Ema seluk tan mós sente duni buat neʼebé Salmo 64:10 hatete mak loos. Porezemplu, kaben-naʼin ida neʼebé serbí iha Betel iha Estadus Unidus ba tinan 30 ona, sira hetan knaar foun atu sai pioneiru tempu tomak. Sira dehan: “Sentimentu triste mak normál bainhira ita lakon buat ruma neʼebé ita hadomi.” Maibé sira hatutan tan: “Ita labele triste ba nafatin.” Bainhira sira toʼo iha sira-nia fatin foun, sira komesa kedas haklaken ho kongregasaun. Sira mós dehan: “Ami halo orasaun kona-ba buat espesífiku balu. Tuirmai ami haree Maromak hatán ami-nia orasaun, no neʼe anima ami no lori ksolok ba ami. Lakleur depois ami toʼo, ema balu tan iha kongregasaun mós komesa foti pioneiru, no ami hetan bensaun tanba iha estudante Bíblia naʼin-rua neʼebé laʼo ba oin.”

“HAKSOLOK NO KONTENTE BA NAFATIN”

Tuir loloos, la fasil atu sempre sente haksolok. Iha duni tempu neʼebé ita sente triste. Maibé, Jeová hametin ita ho liafuan iha Salmo 64:10. Maski dala ruma ita sente laran-kraik, ita bele fiar katak se ita nafatin laran-metin iha susar naran deʼit neʼebé ita hasoru, ita sei “haksolok tanba Jeová”. Ita mós bele hein namanas ba tempu bainhira Jeová nia promesa kona-ba “lalehan foun no rai foun” sei sai loos. Iha tempu neʼebá, ema hotu sei sai perfeitu no “haksolok no kontente ba nafatin” tanba buat hotu neʼebé Jeová halo.​—Isaias 65:17, 18.

Imajina toʼok ita sei sente oinsá. Ita-nia saúde sei perfeitu no loroloron ita sei hadeer ho forsa boot. Buat naran deʼit neʼebé halo ita triste iha tempu uluk, sei la halo tan ita laran-susar. Jeová promete mai ita katak “ema sei la hanoin tan buat uluk nian, no buat sira-neʼe sei la rai nafatin iha ema nia laran”. Ita sei simu fali ita-nia família no belun sira neʼebé mate ona. Ita sei sente hanesan inan-aman neʼebé Jesus halo moris fali sira-nia oan-feto neʼebé tinan 12. Bíblia dehan: “Labarik neʼe nia inan-aman sente haksolok tebetebes.” (Marcos 5:42) Ikusmai, mundu sei nakonu ho ema neʼebé laran-loos no sira hotu sei haksolok ba nafatin tanba Jeová.