Skip to content

Skip to table of contents

LISAUN ESTUDU 15

Banati-tuir Jesus no nafatin iha dame

Banati-tuir Jesus no nafatin iha dame

“Maromak nia dame neʼebé aas liu ema nia hanoin hotu sei proteje imi-nia laran.”​—FLP 4:7.

KNANANUK 113 Ita-nia dame

IHA LISAUN NEʼE *

1-2. Tanbasá mak Jesus sente laran-susar?

JESUS laran-susar tebes iha ninia loron ikus iha rai. Lakleur tan ema aat sira sei haterus no oho nia. Maibé Jesus hanoin barak laʼós deʼit tanba nia atu mate. Nia hadomi tebes ninia Aman no hakarak atu halo nia kontente. Jesus hatene katak se nia laran-metin nafatin bainhira hasoru koko neʼebé makaʼas, nia bele apoia hodi halo santu Jeová nia naran. Jesus mós hadomi ema, no nia hatene katak atu ema bele hetan moris rohan-laek iha futuru, neʼe depende ba ninia laran-metin ba Jeová toʼo mate.

2 Maski Jesus laran-susar tebes, maibé nia sente dame. Nia hatete ba ninia apóstolu sira: “Haʼu fó haʼu-nia dame ba imi.” (João 14:27) Nia iha “Maromak nia dame”, tan neʼe nia sente kalma neʼebé mai husi relasaun diʼak ho Jeová. Dame neʼe ajuda Jesus atu la hanoin barak.​—Flp 4:6, 7.

3. Ita sei aprende saida iha lisaun neʼe?

3 Ita sei la hasoru terus hanesan Jesus nian, maibé ema hotu neʼebé halo tuir Jesus sei hasoru susar oioin. (Mt 16:24, 25; João 15:20) Hanesan Jesus, dala ruma ita sente laran-susar. Saida mak ita bele halo atu laran-susar la domina ita no halakon ita-nia dame? Mai ita haree buat tolu neʼebé Jesus halo durante ninia serbisu haklaken iha rai no haree oinsá ita bele banati-tuir nia bainhira hasoru susar.

JESUS HALO ORASAUN BEIBEIK

Ita bele nafatin iha dame hodi halo orasaun (Haree parágrafu 4-7)

4. Hanoin kona-ba 1 Tesalónika 5:17, no fó toʼok ezemplu balu neʼebé hatudu katak Jesus halo orasaun beibeik durante ninia loron ikus iha rai?

4 Lee 1 Tesalónika 5:17. Jesus halo orasaun beibeik durante ninia loron ikus iha rai. Bainhira nia hahú komemorasaun kona-ba ninia mate, nia halo orasaun kona-ba paun no tua-uvas. (1 Kor 11:23-25) Antes husik fatin neʼebé sira selebra Páskua, nia halo orasaun hamutuk ho ninia dixípulu sira. (João 17:1-26) Iha kalan neʼe, bainhira nia no ninia dixípulu sira toʼo iha Getsémani, nia halo orasaun beibeik. (Mt 26:36-39, 42, 44) No Jesus nia liafuan ikus antes nia mate mak orasaun. (Lc 23:46) Jesus halo orasaun ba Jeová kona-ba buat hotu neʼebé akontese iha ninia loron ikus.

5. Tanbasá mak apóstolu sira la hatudu aten-brani?

5 Razaun ida tanbasá Jesus bele tahan susar mak nia sadere ba ninia Aman liuhusi orasaun. Maibé ninia apóstolu sira la halo orasaun beibeik iha kalan neʼe. Rezultadu mak sira la hatudu aten-brani bainhira hasoru susar. (Mt 26:40, 41, 43, 45, 56) Bainhira ita hasoru susar, ita bele laran-metin nafatin se ita halo tuir Jesus nia ezemplu no “harohan beibeik”. Ita bele halo orasaun kona-ba saida?

6. Oinsá mak fiar ajuda ita atu nafatin sente dame?

6 Ita bele halo orasaun hodi husu Jeová atu halo ita-nia “fiar boot liután”. (Lc 17:5; João 14:1) Ita presiza fiar tanba Satanás sei koko ema hotu neʼebé halo tuir Jesus. (Lc 22:31) Oinsá mak fiar bele ajuda ita atu nafatin sente dame bainhira ita tahan susar sira neʼebé mosu tuituir malu? Bainhira ita halo ona buat hotu tuir ita-nia kbiit hodi tahan susar neʼe, fiar sei book ita atu entrega susar neʼe ba Jeová nia liman. Ita sente dame tanba ita fiar katak Jeová hatene diʼak liu oinsá atu rezolve situasaun neʼe duké ita.​—1 Ped 5:6, 7.

7. Ita aprende saida husi Robert nia esperiénsia?

7 Orasaun ajuda ita atu nafatin sente dame maski ita hasoru susar oioin. Hanoin toʼok esperiénsia husi katuas kongregasaun ida neʼebé laran-metin naran Robert, neʼebé idade 80 liu. Nia dehan: “Konsellu iha Filipe 4:6, 7 ajuda ona haʼu atu tahan susar barak iha haʼu-nia moris. Haʼu tenke tahan hasoru susar ekonomia nian. No haʼu lakon haʼu-nia priviléjiu nuʼudar katuas ba tempu uitoan.” Saida mak ajuda Robert atu nafatin sente dame? Nia dehan: “Bainhira haʼu komesa sente neon-susar, haʼu halo kedas orasaun. Kuandu haʼu halo orasaun beibeik no harohan, haʼu sente liután dame iha laran.”

JESUS HAKLAKEN HO LARAN-MANAS

Ita bele nafatin iha dame hodi haklaken (Haree parágrafu 8-10)

8. Tuir João 8:29, saida mak razaun seluk neʼebé halo Jesus sente dame iha laran?

8 Lee João 8:29. Maski ema kontra Jesus, maibé nia sente dame iha laran tanba nia hatene katak nia halo ninia Aman kontente. Nia nafatin halo tuir maski dala ruma susar. Nia hadomi ninia Aman no nia tau uluk serbisu ba Jeová iha ninia moris. Antes nia mai iha rai, nia mak Maromak nia “badaen neʼebé matenek”. (Prov 8:30) No bainhira iha rai, nia ho laran-manas hanorin ema seluk kona-ba ninia Aman. (Mt 6:9; João 5:17) Serbisu neʼe halo Jesus haksolok tebes.​—João 4:34-36.

9. Oinsá mak okupadu ho serbisu haklaken ajuda ita atu nafatin sente dame iha laran?

9 Ita bele banati-tuir Jesus hodi halo tuir Jeová no “sai badinas nafatin iha Naʼi nia serbisu”. (1 Kor 15:58) Bainhira ita uza “tempu tomak” atu haklaken, ita sei haburas hanoin neʼebé loos kona-ba ita-nia problema. (Após 18:5) Porezemplu, dala barak ema sira neʼebé ita hasoru bainhira haklaken hasoru problema boot liu fali ita. Maibé, kuandu sira aprende atu hadomi Jeová no aplika ninia konsellu, sira-nia moris sai diʼak liu no kontente liu. Bainhira ita haree ida-neʼe akontese, neʼe hametin liután ita-nia fiar katak Jeová sei tau matan ba ita, no neʼe sei ajuda ita atu sente nafatin dame iha laran. Irmán ida neʼebé hetan depresaun no sente folin-laek durante ninia moris tomak, rekoñese katak haklaken ho badinas ajuda duni nia. Nia dehan: “Bainhira haʼu okupadu haklaken, haʼu bele kontrola haʼu-nia emosaun no sente kontente. Haʼu hanoin neʼe akontese tanba haklaken halo haʼu sente besik liután ba Jeová.”

10. Ita aprende saida husi Brenda nia ezemplu?

10 Hanoin mós kona-ba ezemplu husi irmán ida naran Brenda. Nia no ninia oan-feto kona moras todan neʼebé labele kura. Brenda uza deʼit kadeira-roda no iha forsa neʼebé limitadu. Dala ruma nia haklaken uma ba uma, maibé baibain nia haklaken deʼit hodi hakerek karta. Nia dehan: “Bainhira haʼu simu realidade katak haʼu-nia situasaun sei la troka iha mundu neʼe, haʼu tau fokus ba haʼu-nia serbisu haklaken. Tuir loloos, bainhira haʼu haklaken, haʼu la hanoin kona-ba haʼu-nia susar. Neʼe halo haʼu tau fokus deʼit atu ajuda ema neʼebé haʼu haklaken bá. No neʼe fó-hanoin haʼu beibeik kona-ba haʼu-nia esperansa ba futuru.”

JESUS SIMU AJUDA HUSI NINIA BELUN

Ita bele nafatin iha dame hodi ransu hamutuk ho belun diʼak sira (Haree parágrafu 11-15)

11-13. (a) Oinsá mak apóstolu sira no ema seluk hatudu katak sira mak Jesus nia belun? (b) Jesus nia belun halo nia sente oinsá?

11 Durante tempu neʼebé Jesus haklaken, ninia apóstolu sira neʼebé laran-metin mak ninia belun diʼak. Sira mak hanesan belun neʼebé temi iha Bíblia: “Iha mós belun neʼebé laran-metin liu fali maun-alin.” (Prov 18:24) Jesus hafolin belun sira-neʼe. Durante ninia serbisu haklaken, ninia alin sira la tau fiar ba nia. (João 7:3-5) Dala ida, ninia família mós dehan katak nia bulak ona. (Mc 3:21) Maibé, iha Jesus nia kalan ikus antes nia mate, nia dehan ba apóstolu sira: “Imi laran-metin ona ba haʼu durante haʼu-nia susar sira.”​—Lc 22:28.

12 Dala ruma apóstolu sira hakanek Jesus nia laran, maibé nia la tau fokus ba sira-nia sala. Jesus haree katak sira tau fiar ba nia. (Mt 26:40; Mc 10:13, 14; João 6:66-69) Iha Jesus nia kalan ikus hamutuk ho ninia apóstolu neʼebé laran-metin antes nia mate, nia hatete ba sira: “Haʼu bolu imi belun, tanba haʼu fó-hatene ona ba imi buat hotu neʼebé haʼu rona husi haʼu-nia Aman.” (João 15:15) Jesus nia belun sira anima tebes nia. Ajuda neʼebé sira fó ba Jesus iha ninia serbisu haklaken halo Jesus nia laran-haksolok tebes.​—Lc 10:17, 21.

13 Iha mós mane no feto seluk neʼebé sai Jesus nia belun, no ajuda nia iha ninia serbisu haklaken no iha dalan seluk. Ema balu konvida nia atu han iha sira-nia uma. (Lc 10:38-42; João 12:1, 2) Ema seluk halo viajen ho nia no apoia nia liuhusi sira-nia sasán. (Lc 8:3) Jesus iha belun diʼak tanba nia mós sai belun diʼak ba sira. Nia halo buat diʼak ba sira no la husu sira atu halo buat neʼebé liu fali sira-nia kbiit. Jesus mak perfeitu, maibé nia hafolin ajuda husi ninia belun sira neʼebé la perfeitu. No belun sira-neʼe ajuda nia atu nafatin sente dame iha laran.

14-15. Oinsá mak ita bele hetan belun diʼak, no oinsá mak sira ajuda ita?

14 Belun diʼak sei ajuda ita atu laran-metin nafatin ba Jeová. Dalan diʼak liu hotu atu hetan belun diʼak mak ita rasik presiza sai belun diʼak. (Mt 7:12) Porezemplu, Bíblia anima ita atu uza ita-nia tempu no enerjia hodi ajuda ema seluk, liuliu “ema neʼebé presiza”. (Éf 4:28) Iha Ita-nia kongregasaun iha ema neʼebé Ita bele ajuda ka lae? Ita bele ajuda kompras ba irmaun ka irmán neʼebé labele sai husi uma tanba idade ka problema saúde ka lae? Ita bele fó ai-han ba família neʼebé hetan susar ekonomia ka lae? Se Ita hatene oinsá uza sítiu jw.org® no aplikasaun JW Library®, ita bele ajuda ema seluk iha kongregasaun atu uza ka lae? Bainhira ita sai okupadu atu ajuda ema seluk, ita sei sai kontente liután.​—Após 20:35.

15 Ita-nia belun sira sei apoia ita bainhira ita hasoru susar, no ajuda ita atu nafatin sente dame iha laran. Hanesan Eliú rona didiʼak bainhira Job koʼalia kona-ba ninia susar, ita-nia belun mós ajuda ita hodi rona didiʼak bainhira ita fó sai ita-nia neon-susar. (Job 32:4) Maski ita labele husu ita-nia belun atu halo desizaun ba ita, maibé matenek se ita rona ba sira-nia konsellu neʼebé bazeia ba Bíblia. (Prov 15:22) Hanesan Liurai David ho haraik an simu ajuda husi ninia belun, ita mós tenke ho haraik an simu ajuda husi ita-nia belun bainhira ita presiza. (2 Sam 17:27-29) Tuir loloos, belun diʼak sira-neʼe mak prezente husi Jeová.​—Tgo 1:17.

OINSÁ ATU NAFATIN SENTE DAME

16. Tuir Filipe 4:6, 7, saida mak dalan ida deʼit atu bele sente dame? Esplika toʼok.

16 Lee Filipe 4:6, 7Tanbasá mak Jeová dehan ba ita katak ita bele simu ninia dame “liuhusi Kristu Jesus”? Tanba ita bele sente dame nafatin iha ita-nia hanoin no sentimentu só deʼit se ita komprende Jesus nia knaar atu kumpre Maromak nia hakarak no tau fiar ba nia. Porezemplu, liuhusi Jesus nia sakrifísiu mak ita hetan perdua ba ita-nia sala hotu. (1 João 2:12) Bainhira ita hanoin kona-ba neʼe, ida-neʼe halo ita sente kmaan duni! Nuʼudar Liurai ba Maromak nia Ukun, Jesus sei halakon susar hotu neʼebé Satanás no ninia mundu hamosu ba ita. (Isa 65:17; 1 João 3:8; Apok 21:3, 4) Neʼe fó ba ita esperansa neʼebé furak tebes! Maski Jesus fó ita knaar neʼebé susar, maibé nia hamutuk ho ita no apoia ita durante loron ikus. (Mt 28:19, 20) Neʼe fó duni aten-brani ba ita! Kmaan, esperansa, no aten-brani mak importante atu ita bele nafatin sente dame iha ita-nia neon.

17. (a) Oinsá mak ema Kristaun ida bele nafatin sente dame iha laran? (b) Hanesan promete ona iha João 16:33, ita iha kbiit atu halo saida?

17 Entaun, oinsá mak ita bele nafatin sente dame iha Ita-nia laran bainhira Ita hasoru susar oioin? Ita bele hetan dame hodi banati-tuir buat neʼebé Jesus halo. Primeiru, halo orasaun, no harohan beibeik. Segundu, halo tuir Jeová no haklaken ho badinas maski dala ruma susar. No terseiru, sadere ba Ita-nia belun sira atu ajuda ita tahan Ita-nia susar. Depois neʼe, Maromak nia dame sei proteje Ita-nia hanoin no laran. No hanesan Jesus, Ita mós sei manán susar naran deʼit.​—Lee João 16:33.

KNANANUK 41 Rona mai haʼu-nia orasaun

^ par. 5 Ita hotu hasoru problema oioin neʼebé bele halakon ita-nia dame. Lisaun neʼe sei esplika buat tolu neʼebé Jesus halo no oinsá ita bele banati-tuir atu nafatin iha dame maski ita hasoru problema oioin.