Skip to content

Skip to table of contents

HUSI AMI-NIA ARKIVU

Nafatin besik ho Jeová maski iha situasaun susar nia laran

Nafatin besik ho Jeová maski iha situasaun susar nia laran

 Depois Funu Mundiál Segundu remata, área barak iha Europa mak rahun totál. Maibé buat neʼebé diʼak mak Testemuña ba Jeová no ema seluk mak sai livre husi kampu-konsentrasaun Nazi. Maski Testemuña sira sai livre ona, maibé sira-nia moris nafatin susar. Hanesan ho ema seluk, Jeová nia povu kuran hahán, roupa, hela-fatin no presiza báziku seluk tan. Irmán Karin Hartung hatete: “Tanba la iha hela-fatin neʼebé natoon ba ema, ema hotu tenke fó hela-fatin ba sira-nia família ka fó aluga kuartu sira iha sira-nia apartamentu.” Irmán Gertrud Poetzinger neʼebé uluk tama kampu-konsentrasaun durante tinan hitu ho balu, ikusmai nia hela iha armazén kiʼik ida ba tempu balu no toba iha kadeira deʼit. a

 Saida mak Jeová nia organizasaun halo atu ajuda irmaun-irmán sira neʼebé hela iha área sira neʼebé sai aat tanba funu? No lisaun saida deʼit mak ita bele aprende husi irmaun-irmán sira neʼebé moris durante tempu susar neʼe?

Tau matan ba irmaun-irmán sira-nia presiza fíziku nian

 Jeová nia organizasaun fó lalais ajuda ba Maromak nia povu iha Europa. Irmaun Nathan Knorr no irmaun Milton Henschel husi sede-jerál bá vizita Testemuña sira atu buka-hatene saida mak sira presiza. Durante fulan-Novembru no Dezembru 1945, sira ba Inglaterra, Suisa, Fransa, Béljika, Olanda, Dinamarka, Suésia, Finlándia, no Noruega. Irmaun Knorr hatete: “Neʼe mak ba dala primeiru ami haree ho matan rasik rezultadu aat husi funu iha kontinente neʼe.”

Irmaun Nathan Knorr hatoʼo diskursu iha Helsinki, Finlándia, 21 Dezembru 1945

 Iha tempu neʼebá, irmaun Knorr la hetan lisensa atu tama ba rai-Alemaña. Maibé, Erich Frost neʼebé tau matan ba serbisu iha sukursál Alemaña, bá hasoru irmaun Knoor iha rai seluk. b “Irmaun Knorr fó sujestaun sira neʼebé diʼak no mós promete sei fó hahán no roupa. Lakleur deʼit, ami simu trigu, mina, oatmeal, no hahán seluk tan. Irmaun sira husi rai seluk mós haruka roupa kaixa boot ida, neʼe inklui kazaku, roupa laran, no sapatu.” Bainhira simu ajuda sira-neʼe, irmaun-irmán barak mak tanis tanba agradese. Liután neʼe, relatóriu ida hatete: “Ajuda neʼebé sira fó neʼe laʼós dala ida deʼit. Ajuda umanitária neʼe halaʼo durante tinan rua ho balu.” c

Testemuña iha Estadus Unidus hili roupa sira neʼebé atu haruka ba Europa nuʼudar kontribuisaun

Sira nafatin fokus atu serbí Jeová

 Neineik-neineik irmaun-irmán sira-nia kondisaun moris sai diʼak, no sira mós nafatin fokus serbí Jeová. Saida mak ajuda sira atu halo nuneʼe?

Jürgen Rundel (iha parte oin husi liman-karuk) iha tinan 1954 hamutuk irmaun sira husi kongregasaun Spittal an der Drau iha Áustria

 Sira mantein toman espirituál neʼebé diʼak. (Éfeso 5:15, 16) Durante funu, susar ba irmaun-irmán sira atu hetan publikasaun neʼebé bazeia ba Bíblia no sira labele halo sira-nia toman espirituál hanesan uluk. Maibé depois funu remata, reuniaun sira no mós serbisu haklaken fila ba normál fali. Irmaun Jürgen Rundel, neʼebé hela iha Áustria konta: “Informant d no katuas área sira anima ami atu sempre halo ami-nia toman espirituál. Ami sempre fokus ba Jeová no Jesus, estuda pesoál no mós serbisu haklaken. Iha tempu neʼebá, la iha televizaun ka buat seluk neʼebé bele halakon ami-nia fokus.”

 Irmán Ulrike Krolop hatete: “Haʼu hanoin-hetan bainhira haʼu estuda kleʼan no medita kona-ba tópiku ruma husi Bíblia, haʼu sente kontente tebetebes. Haʼu-nia laʼen hatudu ezemplu diʼak. Bainhira ami simu Livru Haklaken foun, nia para serbisu neʼebé nia halo, no estuda revista neʼe ho didiʼak.” Irmán Karin neʼebé temi ona iha leten, hatete: “Durante funu, ami haree oinsá sasán bele lakon mohu derrepente deʼit. Maibé hahán espirituál nafatin iha maski limitadu. Jeová nunka husik ninia atan sira neʼebé laran-metin.”

Ulrike Krolop

 Sira haklaken fali. (Mateus 28:19, 20) Durante funu, Jeová nia atan sira labele haklaken no hanorin ema kona-ba Bíblia ho livre. Irmaun ida naran Friedhelm hanoin-hetan katak depois funu, “ema hotu haklaken fali kedas”. Irmán Ulrike konta: “Testemuña primeiru neʼebé haklaken ba haʼu-nia laʼen nia família sei uza hela ninia farda neʼebé hetan husi kampu konsentrasaun! Klaru katak nia haklaken kedas bainhira nia livre husi kampu konsentrasaun.” Jürgen hatete: “Depois funu remata, besik ema hotu sente laran-manas atu haklaken. Irmaun-irmán joven barak hili atu sai pioneiru tempu-tomak.”

 Irmán Ulrike hatete: “Moris iha área sira neʼebé bomba harahun mak susar tebes. Ema barak tenke hela iha uma sira neʼebé rahun ona. Oinsá mak Testemuña sira bele haklaken ba ema sira-neʼe? Ulrike nia família tama lia-loos depois funu, nia hatete: “Testemuña sira haree ba naroman husi ahi ka ahi-suar husi fatin neʼebé ema teʼin.”

 Sira anima malu. (1 Tesalónika 5:11) Durante funu, ema trata Testemuña ba Jeová barak iha dalan neʼebé aat tebes. Maski nuneʼe, depois funu remata, duké hanoin nafatin kona-ba terus neʼebé sira hetan, sira hili liu atu anima malu. Loloos, tanba sira-nia fiar neʼebé “hetan ona koko”, neʼe halo sira kontente tebetebes. (Tiago 1:2, 3) Johannes, neʼebé agora hela iha Estadus Unidus hatete: “Ami-nia katuas área neʼebé uluk tama kampu konsentrasaun oioin, nia konta esperiénsia barak kona-ba oinsá Jeová ajuda irmaun-irmán sira. Buat neʼebé nia konta ba ami hametin ami-nia fiar.”

 Johannes konta katak bainhira funu remata, irmaun-irmán sira mantein sira-nia relasaun diʼak ho Jeová hodi hanoin-hetan “oinsá Jeová ajuda sira durante iha kampu konsentrasaun laran no hatán sira-nia orasaun”. Hanesan temi ona iha leten, Testemuña sira neʼe mós badinas halo sira-nia toman espirituál, hanesan lee Bíblia, tuir reuniaun no partisipa iha serbisu haklaken. Elisabeth neʼebé tuir reuniaun boot iha tinan 1946 iha Nuremberg, hatete katak depois irmaun-irmán sira sai livre husi kampu konsentrasaun, sira nafatin “haree krekas no fraku”. Nia hatutan: “Maski nuneʼe, sira ‘laran-manas ho Maromak nia espíritu’ nuʼudar sira konta sira-nia esperiénsia.”—Roma 12:11.

Karin Hartung

 Sira nafatin ransu ho irmaun-irmán sira. (Roma 1:11, 12) Durante funu, Testemuña sira labele gasta tempu barak atu ransu ho irmaun-irmán sira tanba terus neʼebé sira hetan. Karin hatete: “Sira ladún vizita malu tanba sira lakohi tau irmaun-irmán seluk nia moris iha perigu laran.” Situasaun sai diʼak depois funu remata. Friedhelm hatete: “Irmaun-irmán sira halo buat hotu hamutuk. Tuir reuniaun no bá haklaken mak buat neʼebé importante liu ba sira.”

 Dietrich, katuas kongregasaun ida iha Alemaña hatete katak bainhira funu foin remata, “Testemuña uitoan deʼit mak iha transporte”. Nia hatutan: “Entaun baibain ami laʼo deʼit ba reuniaun. Maibé ami laʼo hamutuk nuʼudar grupu. Hodi hamutuk beibeik hanesan neʼe hametin ami-nia relasaun. Ami sente hanesan família.”

Lisaun ba ita

 Ohin loron, Jeová nia atan barak mak tahan susar oioin hanesan dezastre naturais, moras, funu, ema fó-terus, no problema ekonomia. (2 Timóteo 3:1) Maski nuneʼe, ita la presiza laran-taridu. Tanbasá? Ita-nia irmaun-irmán sira neʼebé laran-metin durante tempu Nazi ukun iha Alemaña hatudu katak Maromak Jeová sei la husik ita durante loron ikus sira neʼebé susar neʼe. Tan neʼe, mai ita hotu banati-tuir apóstolu Paulo, neʼebé hakerek: “Ita bele sai brani no dehan: ‘Jeová mak haʼu-nia ajuda-naʼin; haʼu sei nunka taʼuk. Saida mak ema bele halo ba haʼu?’”—Ebreu 13:6.

a Lee irmán Poetzinger nia istória iha The Watchtower, 1 Agostu 1984.

b Lee irmaun Frost nia istória iha The Watchtower, 15 Abríl 1961.

c Atu hetan informasaun liután kona-ba ajuda umanitária depois Funu Mundiál Segundu, lee informasaun “Sira fó buat neʼebé diʼak liu” no mós lee livru Kerajaan Allah Memerintah! iha kaixa sira iha pájina 211, 218, no 219.

d Ohin loron kongregasaun sira uza Moris Kristaun no Haklaken—Programa no nota.