Hagnente ty agnate’ao

Hizilike amy ty lohahevetse

Fanta’o Vao?

Fanta’o Vao?

Tena Nisy Vata’e vao ty Mordekay?

LAHILAHY Jiosy agnisa ty tena rehafegne amy ty Boke i Estera ao ty Mordekay. Jiosy ni-ondevo reke sady niasa tamy ty lapa o fanjakagne Persianao. Tamy ty “andro i Ahasoerosy [Mpanjaka]” ze fotoagne zay, i nanomboke tamy ty taogne 496 T.K. (Maro amy ty ndaty amy izao ro mino fa i Artaksersesy I avao o mpanjaka iohoe.) Narova i Mordekay i mpanjakay naho fa nisy ndaty ni-te hamono aze. Mba ho fisaoragne aze, le nimey i mpanjakay voninahitse tagnatreha i vahoa’e rey eo reke. Ie naho fa tafara tatoy, naho fa nimate ty Hamana, i fahavalo i Mordekay naho o Jiosioy, le natao i mpanjakay praiminisitse reke. Izay ty nahafaha’e hagnavotse o Jiosy ta Persa agneo tamy i fandringanagne ho natao tamy iareoy.​—Estera 1:1; 2:5, 21-23; 8:1, 2; 9:16.

Maro ty mpahay tantara nirehake fa tsy maregne ty raha tantaraegne amy boke i Estera ao sady tsy tena nisy ka ty Mordekay. Faie tamy 1941, le nahatrea porofo o mpikaroke ty raha ambane tane agneo fa tena maregne ty raha rehafe ty Baiboly miomba i Mordekay. Ino ty raha nitrea iareo?

Nisy mpikaroke nahatrea vato misy ty agnaragne tihoe Marduka (Mordekay) ta Persa agne. Nitagne andraikitse ambone reke. Va’e ie ty nitantagne ty volam-panjakagne ta Sosana agne. Nirehake ty Arthur Ungnad mpahay tantara raike boake amy ty faritse atignanagne agne, fa “io avao ty raha nahitavagne ty agnara i Mordekay ankoatse ty amy Baiboly ao.”

Tafara i tatetse natao i Ungnad-y, le nandika ty soratse Persiana tamy ty vato agnarivo’e o manam-pahaiagneo. Le agnisa i vato rey ty vato nitrea iareo tamy ty sisam-bato tamy ty rova i Persepolisy. Tamy ty fotoagne nanjakà i Artaksersesy I ty nisia o vato rehoe. Firehake Elamita ty nisoratse tamo o vato rehoe sady nahatreavagne agnara o ndaty maro voarehake amy ty boke i Estera ao. a

Ty agnara i Mordekay (Marduka) amy ty soratse Persiana nitrea tamy i vatoy

Maro tamo o vato ta Persepolisy tagneo ro nahitavagne ty agnara i Marduka, i aze nanompo tamy ty lapa i Sosana taoy tamy ty fitondra i Artaksersesy I. Misy vato raike mirehake tie mpandika rehake ty Marduka. Mifagnarake amy ty raha rehafe ty Baiboly miomba i Mordekay ty raha nihita tamo o vato iohoe. Nanompo tamy ty lapa i Ahasoerosy Mpanjaka (Artaksersesy I) tao reke sady nahay firehake roe. (Estera 2:19, 21; 3:3) Lava nipetrake tam-bavahady i lapa i mpanjaka ta Sosana taoy reke.

Maro ty raha mampitovy i agnaragne tihoe Marduka nitrea tamy i vatoy naho i Mordekay trea amy Baiboly aoy. Sambe nivelogne amy ty fotoagne raike iareo, le nitovy ka ty toeragne nitoboha iareo naho ty asa iareo. O fitoviagne rehoe ty va’e nahavy o mpikaroke ty raha ambane tane agneo hagnatsoake hevetse, fa i Mordekay amy i boke i Estera aoy avao i Marduka nitrea tamy i vato rey.

a Tamy 1992, le nisy Profesora atao tihoe Edwin M. Yamauchi nanoratse agnara o ndaty folo nitrea tamo o vato rehoe sady voarehake amy ty boke i Estera ao ka.