Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

NGEREN U TIMEN SHA MI 19

Kwagh Môm Una Fatyô u Nan Mbaperapera Gbeev mbu Nôngon Ga

Kwagh Môm Una Fatyô u Nan Mbaperapera Gbeev mbu Nôngon Ga

“Mba atindiakaa a Ou a doo ve ishima yô, mba a bem kpishi je, ma kwagh u nan ve gbeev mbu nôngon kera ngu ga.”—PS. 119:165.

ICAM 122 Tile Nen Dông, De Kpoghor Nen Ga!

KWAGH U I TIM SHA MI KEN NGEREN NE YÔ *

1-2. Ka nyi orngerenakaa ugen yange ôrô, man ka nyi se lu timen sha mi ken ngeren nee?

NYIAN ne ior umiliôn imôngo senge ér ve na Yesu jighjigh, kpa mba eren akaa a Yesu yange tese la ga. (2 Tim. 4:3, 4) Orngerenakaa ugen yange kaa ér: “Aluer orgen ngu er Yesu nahan sha ayange a ase ne shi nan ngu ôron akaa er Yesu kpa yange ôron la nahan . . . , se venda u keghen ato a imbaor la er yange ior venda Yesu anyom dubu uhar ken ijime nahanaa? . . . Mlumun yô, ka: Een, se venda yum.”

2 Ior kpishi sha ayange a mbaapostoli la ungwa atesen a Yesu shi ve nenge uivande mba eren la, nahan kpa ve na un jighjigh ga. Sha ci u nyi? Ken ngeren u a kar la yange se time sha atôakyaa anyiin a na ve ior venda Yesu sha ci u akaa a yange ôron shi eren la yô. Shi se time ase nen sha atôakyaa agen anyiin a yange na ve kwagh lu nahan yô. Se nguren timen sha atôakyaa ne yô, shi se nenge er i hii ve nyian ne ior ve vende u keghen ato a mbadondon Yesu, man er se lumun ser kwagh môm a na se de u civir Yehova ga yô.

(1) YESU YANGE SANGEN A SANGE GA

Mbagenev yange ve na Yesu jighjigh ga sha ci u ior mba kôr azende a ve la. Nyian kpa, kwagh ne una na mbagenev vea venda u nan Yesu jighjigh nena? (Nenge ikyumhiange i sha 3) *

3. Ka nyi Yesu yange er ve i na ior mbagenev venda u nan un jighjigh?

3 Shighe u Yesu lu shin tar la, yange luun imôngo vea hanma or cii. Yange a ya kwagh vea mbanyarev kua mba ve lu sha aan a utaha yô, kpa shi a tôô shighe a lu imôngo vea mbaatsanev kua mba ve lu a orwasen ga la kpaa. Heela tseegh ga, shi yange a er kwagh kundu kundu a ior mba ior mbagenev kpishi nengen ve ér mba “mbaasorabo” la. Mbaimangerev mbagen yange ve venda Yesu sha ci u akaa a Yesu eren la. Ve pine mbahenen mba Yesu ér: “Er nan ne ye kwagh shi ne me kwagh vea mbangoholkpandegh man mbaasorabo?” Nahan Yesu gema kaa a ve ér: “Ka mba ve lu gbong gbong la kwagh a gbe ve a ortwer ga, kpa ka mba ve lu uange la kwagh a gbe ve a ortwer ye. M va ka sha u yilan mbaperapera ga, kpa ka mbaasorabo sha u ve̱ gema asema.”—Luka 5:29-32.

4. Sha kwagh u profeti Yesaia tsenga ôron yô, ka nyi Mbayuda yange ma ve ver ishima ér ia er Mesiya?

4 Ruamabera kaa ér nyi? Cii ve Mesiya a va yô, profeti Yesaia tsenga ôron kwagh na ér una lu or u tar ua na un jighjigh ga yô. Kwaghôron u profeti la kaa ér: “I laha Un, ior kpaa ta Un kera . . . A lu er or u ior ve gem ishiv vev hen nan kera yô; i laha Un man se kpaa se wa Un ikyo ga.” (Yes. 53:3) Yange i tsenga ôron ér “ior” vea gema ishiv vev hen Mesiya kera. Sha nahan yô Mbayuda mba sha ayange a mbaapostoli la yange ma ve fa je ér, ior vea na Yesu jighjigh ga.

5. Ior kpishi nyian mba nengen mbadondon Yesu nena?

5 Se mba tagher a imbakwagh la nyian kpa? Een. Mbahemenev mba kwaghaôndo kpishi ka vea nenge mbanyarev kua ior mba zan iti man ior mba i nengen ér ka mbafankwagh mba tar ne la vea va kohol iniongo i kwaghaôndo ve yô, i doo ve kpen kpen. Ior mban ka vea eren akaa a Yehova a ker a ihyom je kpaa, mbahemenev mba kwaghaôndo mban ve de ve, ve lu ken iniongo i kwaghaôndo ve la her. Kpa mbahemenev mba kwaghaôndo mban ka ve gema ve nenge mbacivir Yehova sha mimi mba ve lu wang la ér ve gba kwagh ga sha ci u ior i tar ne i nengen ve ér mba ior mba sha kwarkyaa ga yum. Er Paulu ôr nahan, ka ior mba tar u “lahan” ve la Aôndo a tsough ve ye. (1 Kor. 1:26-29) Nahan kpa, Yehova yô mba ve civir un sha mimi mbara cii ve gba un kwagh.

6. Ka nyi Yesu yange ôr ken Mateu 11:25, 26, man se fatyô u dondon ikyav na la nena?

6 Ka nyi se er ve kwagh môm una yange se u civir Yehova ga? (Ôr Mateu 11:25, 26.) Mayange kwagh a de gbe u sha gbenda u ior i tar ne i nengen ior mba Aôndo la ga. Fa wer ka ior mba ve hidi a iyol ve ijime la tseegh Yehova a eren kwagh a ve sha u kuren awashima na ye. (Ps. 138:6) Shi hen ase sha akaa kpishi a Yehova a er sha ikyev i ior mba tar u nengen ve ér ve bugh ashe ga shi mba ior mbafantakeda kpaa ga ne.

(2) YESU YANGE PON ATESEN A AIEGH

7. Er nan ve Yesu yila Mbafarishi ér mbawanatseregh, man yange ve er nena?

7 Yesu yange puu mbahemenev mba kwaghaôndo mba sha ayange a na la sha ci u ve tese ior er vea civir Yehova sha gbenda u vough ga, man er kwagh ne a ashe a cian shio. U tesen ikyav yô, Yesu pase er Mbafarishi mbawanatseregh mban yange ve ver ishima sha kwagh u ave a ôôn i hemba u nengen sha mbamaren vev yô. (Mat. 15:1-11) Alaghga akaa a Yesu ôr ne kpiligh mbahenen nav iyol. Nahan ve pine un ér: “U fa er kwagh u u ôr la a ne Mbafarishi ishimavihin kpa?” Yesu gema kaa a ve ér: “Hanma imendenegh ki Terem u sha a lee ga cii a wuhe ki kera. Kwagh a de gbe ne a ve ga. Ka mbaapirashe mba hemen ior gbenda. Man aluer orapirashe hemen orapirashe ugen gbenda yô, ve cii vea za gba shin ihyungwa.” (Mat. 15:12-14) Er ishima vihi mbahemenev mba kwaghaôndo mban a Yesu sha ci u akaa a a ôr la nahan kpa, Yesu de u ôron kwagh u mimi ga.

8. Yesu yange tese ér ka atesen a kwaghaôndo cii Aôndo a lumun a mi ga nena?

8 Yesu shi yange pon atesen a kwaghaôndo a aiegh agen kpaa. A kaa ér ka atesen a kwaghaôndo cii Aôndo a lumun a mi ga. Kpa yange pase ér ior kpishi vea lu zan sha gbenda u bele bele u u ze ken mtim la, kpa gbenda u zan ken uma u u imbishi la a lu ior kpuaa tseegh vea lu zan sha u ye. (Mat. 7:13, 14) Yange pase wang ér, ior mbagenev vea kaa ér ve mba civir Aôndo kpa a lu mimi ga. Nahan a ta icin a kaa ér: “Wa nen ikyo sha kwagh u uprofeti mbaaiev mba ve van hen a ven a akôv a iyôngo iyol, kpa ken atô yô, ve lu ugbaseela mba ijen i ker ve tsung la. Ka sha atam a ve je ne fa ve ye.”—Mat. 7:15-20.

Mbagenev yange ve na Yesu jighjigh ga sha ci u yange pon atesen a aiegh shi venda aeren a mimi ga ken igbar. Nyian kpa, kwagh ne una na mbagenev vea venda u nan Yesu jighjigh nena? (Nenge ikyumhiange i sha 9) *

9. Ka atesen a kwaghaôndo agen a nyi Yesu yange pase ken igbar ér ka a mimi ga?

9 Ruamabera kaa ér nyi? Kwaghôron u profeti yange tsenga ôron kwagh u Mesiya ér, kwagh u iyou i Yehova ia gba un ishima. (Ps. 69:9; Yoh. 2:14-17) Gbashima la yange mgbegha Yesu u ponon atesen man aeren a ukwaghaôndo a mimi ga la. U tesen ikyav yô, Mbafarishi yange ve na jighjigh ér uma u or kpen ga. Kpa Yesu gema tese ér mbakpenev mba yaven. (Yoh. 11:11) Mbasadushi yange ve na jighjigh ér mnder u shin ku ngu ga, kpa Yesu gema nder huror na Lasaru. (Yoh. 11:43, 44; Aer. 23:8) Mbafarishi yange ve na jighjigh ér hanma kwagh u a er cii ka Aôndo a soo ér kwagh a lu nahan ye, shin gba u kwagh shon una er nahan. Kpa Yesu tese ér, uumace vea fatyô u tsuan u civir Aôndo shin civir un ga.—Mat. 11:28.

10. Er nan ve ior kpishi ka ve soo u keghen ato a vese ga sha ci u atesen a ase?

10 Se mba tagher a imbakwagh la nyian kpa? Een. Ior kpishi mba soon u keghen ato a vese ga sha ci u ka se tesen ior ken Bibilo ser atesen a kwaghaôndo agen ka a mimi ga yum. Mbahemenev mba kwaghaôndo ka ve tesen ior vev ér Aôndo tsahan mbaaferev ken igyamusu. Ka ve tesen ior ityesen i aiegh ne sha er vea eren tahav sha a ve yô. Se mba se civir Yehova Aôndo u dooshima la ka se pase ior wang ser ityesen la ka i aiegh. Mbahemenev mba kwaghaôndo mban shi ka ve tese ior ér uma u or kpen ga. Ka se tese ior wang er ityesen la i lu i ken Bibilo ga yô. Sha ci u ia lu ityesen i mimi yô, ityôkyaa ma i lu i a nder or môm shin ku ga. Shin er ukwaghaôndo kpishi ve tesen ér hanma kwagh u se eren cii Aôndo ka a vande veren, shin ka tahav mbugen mbu se nengen a mbu ga ka mbu na ve kwagh a lu nahan kpa, se mba tesen ser hanma or nan ngu a ian i eren kwagh sha ishima i nan, nahan nana fatyô u tsuan u civir Aôndo shin civir un ga. Ka sea tesen ser mbahemenev mba kwaghaôndo mban ka mbatesen mbaaiev nahan i lu ve nena? Ashighe kpishi ishima ka i vihi ve.

11. Mkaanem ma Yesu ma i nger ken Yohane 8:45-47 la tese ér Aôndo soo ér ior nav ve er nyi?

11 Ka nyi se er ve kwagh môm una yange se u civir Yehova ga? Aluer mimi doo se ishima yô, a gba u se na jighjigh a akaaôron a Aôndo shi se eren sha mi kpaa. (Ôr Yohane 8:45-47.) Mayange se venda mimi er Satan Diabolo nahan ga. Shi mayange se lumun u eren kwagh u a kaha kposo a akaa a se ne jighjigh a mi la ga. (Yoh. 8:44) Aôndo soo ér ior nav ve ‘kôr kwaghbo ihyom’ ve ‘gema ve var a kwagh u dedoo’ er Yesu nahan.—Rom. 12:9; Heb. 1:9.

(3) YANGE I TÔV YESU A ICAN

Mbagenev yange ve na Yesu jighjigh ga sha ci u yange i mande un sha kon yum. Nyian kpa, kwagh ne una na mbagenev vea venda u nan Yesu jighjigh nena? (Nenge ikyumhiange i sha 12) *

12. Er nan ve gbenda u i wua Yesu la na Mbayuda kpishi venda unu?

12 Ka nyi igen kpa yange i na Mbayuda mba sha ayange a Yesu la venda u nan un jighjigh? Paulu kaa ér: “Se mba pasen ser i mande Kristu sha kon; hen Mbayuda yô, kwagh ne ka kwagh u nan gbeev mbu nôngon.” (1 Kor. 1:23) Er nan ve Mbayuda kpishi yange ve venda Yesu sha ci u i mande un sha kon yumu? Hen a ve yô, er i mande Yesu sha kon yô tese ér, ngu ormbaiv kua orisholibo nahan ve lumun ér ngu Mesiya ga.—Dut. 21:22, 23.

13. Ka nyi ior mba yange ve venda Yesu mbara venda u lumun a mi?

13 Mbagenev ken Mbayuda mba ve venda Yesu la kera fa er Yesu lu iyol ishô, shi i wa un aie iyol shi i er kwagh a na sha mimi ga ze. Ior mba yange ve ôr Yesu ijir la kpa ve er kwagh sha mimi ga. Ujôôji mba Mbayuda yange ve zua fele ve kure Yesu ijir, man ve dondo atindi a sha kwagh u ijirôron kpaa ga. (Luka 22:54; Yoh. 18:24) Zum u ujôôji mban ungwa akaa a i ôr sha iyol i Yesu la, ve er kwagh sha mimi ga, sha ci u ve de ve lu keren “atôakyaa a aiegh a vea wa Yesu iyol, sha er vea wua un yô.” Yange mba zough a ityôkyaa ga yô, pristi u vesen la gba nôngon ér Yesu a ôr kwagh u shami ga sha er vea zua un a ibo yô. Tindi yange lumun a kwagh u ve er la ga cii. (Mat. 26:59; Mar. 14:55-64) Yange mba nderen Yesu shin ku kera yô, ujôôji mba ve ôr un ijir sha mimi ga la ve na ushoja mba Mbaroma mba ve lu kuran uwar na la “agbenger a azurfa kpishi” ér ve er mbaaie ve ôr er i hii ve uwar u Yesu u lu gbilin yô.—Mat. 28:11-15.

14. Ruamabera yange tsenga ôron ér nyi sha kwagh u ku u Mesiya?

14 Ruamabera kaa ér nyi? Ka mimi, Mbayuda kpishi sha ayange a Yesu la yange ve ver ishima ér saa Mesiya una kpe ga. Nahan kpa nenge kwagh u Ruamabera tsenga ôron ne, ér: “A gbihi uma Na ken ku je, shi i wa Un ken mbaaferev kpaa; nahan kpaa, ka Un je A tee isholibo i ior kpishi sha iyol Na, man A shi A sôn sha ci u mbaaferev kpaa ye.” (Yes. 53:12) Sha nahan yô, shin er i wa Yesu mbaaie iyol ér a er kwaghbo, shi i mande un sha kon nahan kpa, ngula tseegh lu ityôkyaa i Mbayuda ma ve venda un ga.

15. Ka mbaaie mba nyi nahan ka i wa Mbashiada mba Yehova iyol mba ve ne ior mbagenev ve soon u keghen ato a ve ga?

15 Se mba tagher a imbakwagh la nyian kpa? Een. Yange i wa Yesu mbaaie iyol shi i na un ibo kpaa, man ka kwagh u ior ve lu eren a Mbashiada mba Yehova nyian kpaa je la. Nenge ase akav agen. Ken atô u inyom i 1930 man 1950 la, Mbashiada ôr ajir kpishi ken ukoti ken tar u Amerika sha kwagh u ian i ve lu a mi i civir Aôndo la. Ujôôji mbagenev yange ve ôr se ijir sha mimi ga, man ve er kwagh ne ken igbar. Ken tar u Kanada di mbakwaghaôndo man gomoti mba ken kpentar u Quebec, yange ve zua zwa, ve nôngo kpoghuloo ér vea cir tom wase. Yange i wuhe mbapasenkwagh kpishi sha ci u ve lu pasen mbawanndor a ve kwagh u Tartor u Aôndo yum. Ken tar u Jamani di gomoti u Mbanazi yange wua anmgbianev mba nomso kpishi mba ve lu agumaior yô sha ci u jighjigh ve u nan. Semberee ne, gomoti u tar u Russia wuhe anmgbianev asev kpishi ér mba “aferaior” sha ci u mba pasen mbagenev kwagh u Bibilo yum. Bibilo i New World Translation of the Holy Scriptures i ken zwa Russia je kpa, ve kaa ér ve soo u nengen a mi ken tar la ga sha ci u ka “ikyagh ki tomough ki mbaaferev.” Man ityôkyaa yô ér i nger iti i Yehova ker yum.

16. Er i ôr ken 1 Yohane 4:1 nahan, doo u se de ser mbaaie mba i we ior mba Yehova iyol la ve tsume a vese ga sha ci u nyi?

16 Ka nyi se er ve kwagh môm una yange se u civir Yehova ga? Nôngo fa mimi u kwagh shon tsembelee. Ken Ityesen i sha Uwo la, Yesu kaa a ior mba lu lamen a ve la ér, ‘ior vea wa ne aie iyol shi vea ôr hanma kwagh u dang sha iyol yen.’ (Mat. 5:11) Man mbaaie mban ve due ka hen Satan. Ka a mgbegha mbaahendanev u samber a mbaaie mba vihin tsung mban sha iyol i ior mba ve soo mimi la. (Mpa. 12:9, 10) Gba u se venda mbaaie mba mbahendan a vese ve samber a mi la inyigh i môm. Mayange se lumun ser mbaaie mbara ve ta se mciem iyol, se de u civir Aôndo shin ve na jighjigh wase a vôr ga.—Ôr 1 Yohane 4:1.

(4) YANGE I TEE YESU SHI I UNDU UN

Mbagenev yange ve na Yesu jighjigh ga sha ci u Yuda tee un yum. Nyian kpa, kwagh ne una na mbagenev vea venda u nan Yesu jighjigh nena? (Nenge ikyumhiange i sha 17-18) *

17. Ka sha nyi gbenda nahan akaa a yange er cii ve i wua Yesu la na mbagenev venda unu?

17 Cii ve i wua Yesu yô, yange apostoli na ugen tee un. Apostoli u Yesu ugen di nyiman kwa tar ér un fa un ga, shi hen aikighe u kpernan i wua un la, mbaapostoli nav cii yevese undu un. (Mat. 26:14-16, 47, 56, 75) Kwagh la yange kpiligh Yesu iyol ga. Yange tsenga ôron je ér kwagh ne una er. (Yoh. 6:64; 13:21, 26, 38; 16:32) Shighe u akaa ne er la, alaghga mbagenev yange vea nenge ér ityôkyaa ngi i vea hingir mbahenen nav ga. Alaghga tsô ve lu henen ken ishima ér, ‘Aluer ka inja i mbaapostoli mba Yesu ne yô, mo yô me hingir orhenen na ga!’

18. Akaa a yange er cii ve Yesu mase kpen la yange kure akaaôron a profeti a nyi?

18 Ruamabera kaa ér nyi? Yehova yange tsenga ôron ken Mkaanem nam ér a tee Mesiya sha agbenger a azurfa 30. Yange ôr kwagh ne anyom kar uderi imôngo cii ve Yesu mase van shin tar ye. (Sek. 11:12, 13) Lu u or u nana tee Yesu la nana lu ijende na i kôôsôô. (Ps. 41:9) Profeti Sekaria shi yange nger wener: “Gbidye orkuranilev, iyôngo i̱ sambe.” (Sek. 13:7) Shighe u mbaasemaamimi nenge akaaôron a profeti ne lu kuren sha Yesu yô, jighjigh ve seer taver. Lu u akaa la aa na vea venda Yesu ga cii.

19. Mbaasemaamimi fa wang ér nyi?

19 Se mba tagher a imbakwagh la nyian kpa? Een. Sha ayange ne kpa Mbashiada mbagenev kpuaa mba i fe ve wuee yô undu mimi, ve hingir mbavendan mimi shi ve nôngo kpoghuloo ér vea yem a mbagenev kpaa. Ka ve samber a abaver a bo sha iyol i Mbashiada mba Yehova gayô ve ôr akaa a mimi kpuaa shi ve nungwa mbaaie sha mi sha u tsumen a ior, gayô ve eren uicôr mbaaie mban sha iyol i Mbashiada mba Yehova. Ka ve er kwagh ne ken upipambaabaver man sha redio kua televishen man sha Intanet. Nahan kpa mbaasemaamimi yô i tsume a ve ga. Ve fa wang nahan ér Bibilo yange i tsenga ôron ér ambaakaa la aa er.—Mat. 24:24; 2 Pet. 2:18-22.

20. Se er nan ve mba ve undu mimi la vea fatyô u tsumen a vese ga? (2 Timoteu 4:4, 5)

20 Ka nyi se er ve kwagh môm una yange se u civir Yehova ga? Gba u se seer taver jighjigh wase sha u henen Mkaanem ma Aôndo shi eren msen hanma shighe, shi se uve ityough u eren tom u Yehova a ne se ér se eren la. (Ôr 2 Timoteu 4:4, 5.) Aluer jighjigh wase taver yô, shighe u se ongo abaver a bo sha iyol i Mbashiada mba Yehova kpa, icile tsô ia tenger se ga. (Yes. 28:16) Er Yehova a doo se ishima kua Mkaanem nam shi anmgbianev asev kpa ve doo se ishima yô, kwagh la una wase se mayange mba ve undu mimi la vea fatyô u bumen se ga.

21. Er ior kpishi nyian ve soon u keghen ato a loho wase ga nahan kpa, se fatyô u lun a vangertiôr ser nyi?

21 Sha ayange a Yesu la, ior kpishi yange ve venda un. Nahan kpa mbagenev kpishi gema na un jighjigh. Oryuda ugen ken mba Sanhederin kpa yange na un jighjigh kua “ikpela i upristi kpishi.” (Aer. 6:7; Mat. 27:57-60; Mar. 15:43) Nyian ne kpa, ior umiliôn imôngo na Yesu jighjigh. Sha ci u nyi? Sha ci u ve fa mimi u Bibilo i tese la shi a doo ve ishima kpaa. Mkaanem ma Aôndo kaa ér: “Mba atindiakaa a Ou a doo ve ishima yô, mba a bem kpishi je, ma kwagh u nan ve gbeev mbu nôngon kera ngu ga.”—Ps. 119:165.

ICAM 124 Eren Kwagh sha Mimi

^ Ikyum. 5 Ken ngeren u a kar la yange se time sha atôakyaa anyiin a yange na ve ior mba sha ayange a Yesu la venda un la, kua er i hii ve nyian ne kpa ior ve vende u keghen ato a mbadondon un yô. Ken ngeren ne di se seer timen sha atôakyaa agen anyiin a yange na ve kwagh lu nahan sha shighe la, shi sha ayange ne kpa kwagh a lu nahan yô. Shi se nenge er i hii ve ior mba Yehova a doo ve ishima la ve lumun ér kwagh môm a yange ve u civir un ga yô.

^ Ikyum. 60 NGEREN U PASEN FOTO: Yesu ngu yan kwaghyan vea Mateu kua mbangoholkpandegh.

^ Ikyum. 62 NGEREN U PASEN FOTO: Yesu ngu zendan mbaeren kasua ken tempel.

^ Ikyum. 64 NGEREN U PASEN FOTO: I kighir Yesu tôô kon u a za mande un sha mi yô.

^ Ikyum. 66 NGEREN U PASEN FOTO: Yuda ngu susen Yesu zwa sha u teen un.